Obegripligt resonemang om obligatorisk a-kassa från Alliansen
Vi har tidigare i ett flertal blogginlägg argumenterat mot en obligatorisk a-kassa i den form som oftast förenklat förs fram i debatten. Nu senast säger Jan Björklund att alliansen går till val på att införa en obligatorisk a-kassa med en fortsatt differentiering av avgifterna.
Det är faktiskt lite häpnadsväckande att förslaget kommer tillbaka. Det tyder på en ignorans kring arbetslöshetsförsäkringen som förvånar.
Redan när regeringen lät utreda frågan förra gången blev det tydligt hur svår en sådan förändring skulle bli. Inte bara därför att ett obligatorium enligt det tidigare förslaget skulle innebära att de som idag valt att inte vara med (många av dem därför att de inte har rätt till ersättning) skulle tvingas betala upp till 5000 kronor per år i skattade pengar till en försäkring som många av dem inte ens skulle kunna ha rätt till om de blev arbetslösa.
Man tvångsansluts allt så till en försäkring som för en del knapp ger någon ersättning alls och för andra långt ifrån den ersättning som försäkringen utlovat. I ett obligatoriskt system måste ju alla betala, även de som inte uppfyller de tuffa arbetsvillkor som är en förutsättning för att få ersättning.
Att man sedan anser att olika löntagare fortfarande ska betala olika avgifter kopplat till sin arbetslöshetsrisk innebär att försäkringsavgiften dessutom blir godtycklig och rättslös. Hur ska staten veta vilken arbetslöshetsrisk en enskild människa har i en allmän försäkring? Och på vilka rättsäkra grunder ska man differentiera något som är att betrakta som en skatt? Det innebär i praktiken att man kommer att öka skatten/avgiften mest för de grupper som har den största risken för arbetslöshet (ofta detsamma som de lägsta lönerna) för att dessa grupper ska tvingas acceptera ännu lägre lön. Menar man verkligen att medborgarna ska betala olika skatter för en nyttighet man inte vet om man kommer att ha rätt till?
Det är dessutom helt obegripligt att man börjar i den byråkratiska konstruktionen av försäkringen i stället för att ta sig an vad försäkringen ska ge, vilka som ska omfattas av den och vilka avgifter som är rimliga att betala. Det rimliga och kloka vore att istället börja med att göra a-kassan till en riktig försäkring genom att höja taket rejält, ta bort differentiering och förbättra möjligheten att kvalificera sig till ersättning.
