Etiketter: dimensionering av högskolan, forskningspolitik, högre utbildning
Under 2009 var det fler helårsstudenter på våra universitet och högskolor än någonsin tidigare, nästan 300 000, konstaterar Högskoleverket i dag. Det är ett glädjande besked; TCO har länge påtalat behovet av fler högskoleutbildade, bland annat för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi är tyvärr inget “föregångsland” i det här avseendet.
Särskilt glädjande är det att regeringen, trots löften om motsatsen, inte stoppat utbyggnaden av högskolan, utan tvärtom bidragit till den. Visserligen har argumentationen varit en annan än TCO:s, nämligen att utbyggnaden bara behövs under den ekonomiska krisen, då många fler söker sig till och blir kvar i högskolan. De 10 000 nya högskoleplatserna som regeringen skapat i år och nästa år ska alltså dras in därefter. TCO menar i stället att utbyggnaden måste göras permanent. Det behövs både för att de ungdomar som vill studera på högskolan ska kunna göra det och för att redan yrkesverksamma ska kunna vidareutbilda sig under ett arbetsliv som ställer allt högre kunskapskrav.
De närmsta åren kommer vi antagligen att se en minskad efterfrågan på högre utbildning, till följd av mindre ungdomskullar och förbättrat konjunkturläge. Det får inte automatiskt tas till intäkt för att dra ned på resurserna till den högre utbildningen. Regeringen måste fortsatt se till att upprätthålla andelen unga som får högskoleutbildning och äldre som får vidareutbildning. Därutöver bör de resurser som eventuellt “frigörs” gå till kvalitetssatsningar.
En intressant detalj i Högskoleverkets analys är att lärosätena visar ett sammanlagt överskott på två miljarder kronor, i genomsnitt 14 procent av den totala omsättningen. Även om det är en rekordnotering som till stor del förklaras av tillfälligt outnyttjade forskningsintäkter, har lärosätenas balanserade kapitalförändring (även kallat ackumulerat myndighetskapital) vuxit stadigt de senaste åren. Det är ett problem. Lärosätena är myndigheter och ska inte visa överskott. På vissa lärosäten rör det sig om uppemot 20 procent av omsättningen, alltså dubbelt så mycket som det tillåtna överskottet för myndigheter.
Lärosätena bör i större utsträckning använda delar av sitt ackumulerade kapital till åtgärder som höjer utbildningskvaliteten. Regeringen bör också följa upp varför en betydande del av dess väl tilltagna forskningssatsning inte används av lärosätena, eller, som Högskoleverket skriver, varför “forskningsintäkterna fortsatt att öka utan att kostnaderna har ökat i samma takt”. Naturligtvis tar det sin tid att bygga upp forskningssatsningar, inte minst att anställa personal, men om lärosätena inte kan använda forskningsmedlen i den takt de strömmar in kanske de inte borde strömma in i den takten eller till just de lärosätena. Det finns anledning att följa upp hur forskningsmedlen fördelas och används de närmsta åren.
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, uppsala universitet, utbildningskvalitet
Uppsala universitet har tagit fram sitt budgetunderlag för åren 2011-2013. Vi kunde inte ha skrivit det bättre själva.
Universitetet efterlyser en rejäl satsning på utbildningskvalitet de kommande åren. Åren 2011 och 2012 vill universitetet att regeringen höjer anslaget till utbildning på grund och avancerad nivå med sammanlagt 189 miljoner kronor. Omräknat på alla lärosäten motsvarar det ett tillskott på omkring 2,9 miljarder kronor.
TCO har tidigare rekommenderat satsningar i ungefär den omfattningen under ungefär den tidsperioden, även om det på sikt behövs åtminstone dubbelt så mycket pengar (alltså ungefär lika mycket som satsats på forskningen) för att rusta upp den eftersatta högre utbildningen.
Vidare vill Uppsala universitet att regeringen behåller den tillfälliga utökningen av högskoleplatser, som endast gäller under åren 2010 och 2011. Platserna bör inte dras tillbaka, menar universitetet. Även detta var något om TCO rekommenderade redan när budgetpropositionen lades.
Återstår att se om den kommande regeringen lyssnar på TCO och Uppsala universitet.
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, social snedrekrytering
Högskoleverket presenterar idag siffror över regionala skillnader i hur många unga som påbörjar högskolestudier. I vissa kommuner har tre fjärdedelar av ungdomarna börjat en högskoleutbildning vid 24 års ålder. I andra kommuner är motsvarande andel bara en fjärdedel.
Läses denna rapport tillsammans med nationalekonomen Susanna Holzers aktuell avhandling, i vilken hon kartlagt effekterna av de senaste årtiondenas högskolepolitik, så kan slutsatsen dras att skillnaderna mellan kommuner, liksom skillnader mellan socialgrupper, hade varit än större om statsmakterna under 1990-talet inte satsat ansenliga resurser på tillväxt i hela högskolesystemet.
Holzer visar att närheten till en högskola gör att allt fler från icke-akademiska hem studerar vid det närliggande lärosätet, men (och detta är mycket intressant) också vid andra högskolor. Ett starkt vägande skäl till 1990-talets satsning på högskolesektorn var att man ville öka rekryteringen till högskolan från andra socialgrupper än dem som traditionellt sökte sig till högre studier. Den politiken har lyckats då rekryteringen till högre studier har breddats. Det har skett en häftig ökning av studenter med föräldrar som bara har gymnasiebakgrund, gruppens sannolikhet att studera har dubblerats på 25 år.
Effekten kommer enligt Holzers av att de fått tillgång till en högskola i närheten där de bor. Fler ungdomar utan akademisk bakgrund börjar nämligen studera om det finns en högskola i närheten. Och har man väl kommit över tröskeln att studier är ett naturligt val så kan man lika gärna välja att flytta och studera på ett lärosäte längre bort. Den geografiska närheten till högskolan ökar alltså den sociala närheten till högskolestudier och då inte bara på den lokala högskolan utan generellt.
Högskolorna har således inte bara en viktig roll för regionens utveckling och tillväxt utan också för målet om att bredda rekryteringen till högre studier.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, Lärarledd tid, sveriges förenade studentkårer, Tobias Krantz, utbildningskvalitet
I dag gjorde Aktuellt ett långt inslag om TCO:s nya rapport om lärarledd tid på högskolan. Jag skrev rapporten och kommer att presentera den på ett seminarium på måndag. Läs mer och anmäl dig till seminariet här.
I rapporten presenteras resultaten från en undersökning där vi visar att hälften av alla heltidsstudenter i Sverige har mindre än nio timmars undervisning i veckan, vilket egentligen ska vara miniminivån i vårt nuvarande resurstilldelningssystem. För studenter inom humaniora och samhällsvetenskap är situationen betydligt värre. Nästan hälften av humaniorastudenterna har mindre än sex timmars undervisning i veckan. Omkring var tjugonde humaniora- och samhällsvetarstudent har mer än femton timmar i veckan.
I inslaget blev högskoleminister Tobias Krantz utfrågad om bristen på lärarledd tid av Aktuellts programledare Lennart Persson. Som vanligt gav högskoleministern inte några särskilt konkreta svar, utan undvek mest att rakt ut säga att regeringen faktiskt inte har för avsikt att göra någonting åt situationen. Men han blev lite mer konkret när han sa att regeringen vill satsa på “kvalitet på bekostnad av kvantitet”. En mycket beklaglig prioritering, eftersom bägge behövs. Det tycker inte bara TCO och Sveriges förenade studentkårer, utan också OECD och en lång rad industriländer som uttryckligen satsar på att över hälften av de unga ska studera på högskolenivå. En ambition som Sverige sedan några år har övergivit.
Tobias Krantz nämnde också en planerad kvalitetssatsning, som antagligen är den kommande propositionen om hur en del av resurserna till den högre utbildningen ska göras beroende av utbildningarnas kvalitet. Men den reformen kommer med största sannolikhet inte att innebära särskilt mycket nya resurser till grundutbildningen. Antagligen ska man försöka använda de intäkter som kan komma att frigöras när studieavgifter för internationella studenter införs, men det är ytterst osäkert om det alls blir några intäkter att tala om.
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, regeringen
Idag presenterar SCB statistik över antalet sökande och antagna till högskolor och universitet höstterminen 2009. SCB visar att både antalet sökande och antalet antagna ökat kraftigt sedan förra höstterminen, 2008.
Totalt ökade antalet sökande till högskolestudier med 22 procent. Antalet sökande som inte tidigare studerat på högskola eller universitet ökade än mer, med 29 procent. Antalet antagna ökar också kraftigt jämfört med föregående hösttermin, med 22 procent. Antalet antagna som inte tidigare studerat på högskola eller universitet ökade än mer, med 30 procent.
19-åringarna är den åldersgrupp som ökar mest och det kan till viss del förklaras av att årskullen 19-åringar är större än föregående år. De som i år är 16, 17 och 18 år är också stora årskullar och ett fortsatt högt tryck på den högre utbidlningen på grund av stora årskullar kommer vi att se de närmaste åren. Det måste regeringen ta hänsyn till när lärosätena tilldelas utbildningsplatser under de närmaste åren.
Tre mycket glädjande besked går att utläsa ur statistiken. För det första så utjämnades könsfördelningen något mellan de sökande som inte tidigare studerat, hösten 2009 var 57 procent kvinnor och 43 procent män, jmfört med 59 procent kvinnor och 41 procent män höstterminen 2008.
För det andra är det mycket glädjande att se att antalet behöriga förstahandssökande till både civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen ökar för andra året i rad. Det innebär att vi är tillbaka till samma nivåer som i början av 00-talet.
Det tredje glädjande beskedet är att antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningen ökar efter att ha minskat under tre höstterminer. En fortsatt ökning av antalet sökande till lärarutbildningen är viktigt för att hålla en hög standard inom lärarkåren.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: dimensionering av högskolan, globala konkurrensen, högre utbildning, oecd, tuac
“Om vi hade haft den här diskussionen för hundra år sen hade vi frågat oss om så pass många människor verkligen behöver grundskoleutbildning.”
Jag bloggar från ett ett tvådagarsmöte med TUAC (ett fackligt påverkansorgan gentemot OECD) i Paris, och den som citeras i inledningen är den nuvarande talaren, Andreas Schleicher. Schleicher är ansvarig för OECD:s analyser inom utbildningssektorn och har bättre kunskap än de flesta om den högre utbildningens betydelse för ekonomisk och social utveckling. Han menar att ett viktigt mål för utbildningspolitiken måste vara att öka andelen högskoleutbildade.
Enligt Schleicher är tiden förbi då de här ambitionerna kunde baseras på nationella mått. Nu handlar det om hur man står sig i förhållande till andra länder. Och förändringstakten i utbildningssektorn är oerhört snabb, eftersom många länder gör ambitiösa satsningar för att öka befolkningens utbildningsnivå. Om man sänker ambitionerna straffar det sig snabbt. USA:s förre president Bill Clinton beklagade sig nyligen över att USA de senaste åtta åren har gått från första till tionde plats bland länderna med högst andel 25-34-åringar med högskoleexamen.
Den svenska regeringens utbildningspolitik, som märkligt nog tycks ha som ett av sina mål att minska andelen högskoleutbildade i Sverige, är alltså i det här avseendet ganska apart i ett internationellt perspektiv.
Bill Clintons iakttagelse kan förhoppningsvis fungera som en väckarklocka. Om tio år kanske Fredrik Reinfeldt ångerfullt tittar tillbaka på sin egen regeringstid som en tid då Sverige tappade sin plats i den internationella utbildningsligan. Om inte regeringen satsar mer på en utbyggnad av den högre utbildningen kommer inte bara en stor andel av de många unga som vill studera att stängas ute från högskolan. Sverige kommer också att tappa sin internationella konkurrenskraft under lång tid framöver. De negativa konsekvenserna kommer i så fall att bli värst inom just de sektorer som pekats ut som Sveriges framtidsområden: miljö och hållbar utveckling, medicin, och informationsteknologi.
Som Bill Clinton skulle ha sagt: Wake up time, Fred!
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning
Igår gick anmälningstiden för studier vid högskolor och universitet till vårterminen ut, och det är rekordmånga som vill studera. UNT rapporterar idag att mer än 183 000 personer har sökt till vårens utbildningar vilket är 15 procent fler än inför vårterminen 2009. Regeringen behöver göra en beräkning på huruvida de tillskjutna högskoleplatsterna är tillräckligt många för att möta efterfrågan eller om det finns ett behov av att i lågkonjunkturen utöka antalet platser. Det finns ju faktiskt inget bättre en ung människa, som i lågkonjunkturen riskerar arbetslöshet, kan göra än att få möjlighet att genomgå en bra utbildning.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning
45 000 personer har anmält sig till höstens högskoleprov. Det är hela 40 procent fler än förra hösten. Det rapporterar Högskoleverket om idag.De stora kullarna i högskoleålder och lågkonjunkturen är anledningarna till uppgången av antalet provtagare. Det vill säga samma anledningar som bidrog till den stora studenttillströmningen tidigare i höst då 13 procent fler studenter antogs till högskolor och universitet än föregående höst.
Regeringen satsar i höstbudgeten på fler högskoleplatser från och med vårterminen 2010 men med ett markant ökat intresse för högre studier kommer det behövas ytterligare högskoleplatser för att möta efterfrågan på utbildning. Dagens ungdom kanske inte är så dum ändå. De fattar att utbilda sig är det smartaste man kan göra när arbetslösheten är hög.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, utbildning
Så kom äntligen en mycket lovvärd satsning från regeringen: fler utbildningsplatser i Sverige. Fler människor kommer att få möjlighet att studera istället för att vara arbetslösa från och med 2010 inom den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och högskolan. Det är en bra satsning som tyvärr av valstrategiska skäl kommer allt för sent. Behovet av fler utbildningsplatser var tydligt för flera månader sedan och hade regeringen agerat mer för Sveriges bästa istället för största chans till omval så hade dessa utbildningsplatser redan funnits och människor hade kunnat ägna denna höst till studier istället för att en av tio är arbetslös. Vi visste redan tidigare att vi befann oss i en lågkonjunktur som skulle komma att ge än högre arbetslöshet och därtill visste vi hur stora kullarna som nått högskoleålder var (de föddes ju inte igår) så behovet av fler utbildningsplatser kom inte som en överraskning och reformen kunde ha sjösatts tidigare om vilja funnits.
SvD, DN
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning
Högskoleverket (HSV) presenterade igår sin analys av antalet sökande till högskolan. Den visar samma sak som stått i tidning efter tidning: antalet sökande till högre utbildning ökar kraftigt.
Jämfört med förra hösten är ökningen bland svenska sökande 20 procent. Den relativa ökningen är större för män än för kvinnor, men kvinnor är fortfarande i majoritet bland de sökande. Antalet sökande ökar i alla åldrar, men är störst i de yngre åldersgrupperna. 32 procent fler 19-åringar söker till högskolan hösten 2009 jämfört med hösten 2008. HSVs analys visar att det beror på både en stor 19-årskull år 2009 och på en ökad arbetslöshet bland de yngre.
I regeringens vårtilläggsbudget utökades antalet högskoleplatser med 7,5 stycken. Det är en oförståelig siffra. Vi har länge vetat att ungdomskullarna som nu kommer upp i högskoleålder är lika stora som 40-talistkullarna. Vi väntar oss flera år av hög arbetslöshet. Och ändå utökas inte antalet platserna i högskolan på ett välplanerat sätt så att eventuella kvalitetsbrister av en snabb platsutökning kan undvikas. Frågan som jag undrar om regeringen har något annat, och bättre, svar på än vad jag har är: Vad bättre kan en person som vill studera göra i denna djupa lågkonjunktur än att just studera?
På TCOs konferens om högre utbildning den 24 april inledningstalade högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg och sa att han vill utöka antalet högskoleplatser om det behövs. Det behövs. Och det hade behövts göras för ett tag sedan. Men, bättre sent än aldrig.
Postat av Kristina Persdotter
