Etiketter: eu, eu-ordförandeskap
Ursäkta att jag inte lämnat någon kommentar till Jan Wester ang inlägget om plakatpolitik. Jag skall bättra mig!
Det är klart att regeringen inte bara skall svara på interpellationer i riksdagen utan också ha tid för ordförandeskapet. Men varken TCO eller någon annan bör avstå från kritik om hur regeringen sköter sitt ordförandeskap eller regeringens politik i EU. Och det finns en del att vara kritisk till:
- Man försöker sig på samma utbudspolitik (arbetsmarknaden) som i Sverige
- Total koncentration på inre marknaden i diskussionerna om Post-Lissabon och
- Inget initiativ/vilja till att på revidera utstationeringsdirektivet.
Vad gäller Christian och Mats kommentarer så finns inte Lars Magnussons rapport i tryck än, den kommer finnas på TCOs hemsida om ca en vecka.
Arbetsmarknadens parter på EU-nivå gjorde en gemensam analys för två år sedan. I den framkom att EU inte lyckats producera jobb med hög produktivitet. Det är dessutom så att en stor den av jobben är visstidsanställningar som i sig sätter arbetstagare i större utsatthet än fasta anställningar.
produktiva-jobb
Etiketter: eu, eu-ordförandeskap, Lissabonprocessen
Anna Odhner från regeringskansliet presenterade vad det svenska ordförandeskapet kommer att göra vad gäller Lissabonstrategin. Bland annat vill Sverige fokusera på
- Inre marknaden
- Få folk i jobb (samma strategi som i Sverige)
- Miljöfrågor
Det finns en konflikt mellan vad de fackluiga organisationerna vill och Sveriges position i de diskussioner som nu pågår i rådet. Det är att vi vill föra in en annan slags politik i Lissabonstrategin. Igår visade professor Paul de Grauwe att det fokus på statsskulden i medlemsländerna måste kompletteras med ett fokus på den privatägda skulderna. De senare växte kraftigt under det decenniet medan statsskulderna minskade. Nu ökar regeringarna upplåning för att finansiera kollapsen för de privata skulderna.
Skall vi fortsätta lösa ut bankerna med hjälp av nedskärningar i välfärden? Eller skall vi inom Lissabonstrategin också satsa på att öka välfärden för alla?
Etiketter: eu, eu-ordförandeskap, fackliga rättigheter, Turkiet
Den turkiske utrikesministern skriver i idag på DN debatt att Turkiet har genomfört reformer som var otänkbara för bara några år sedan. Han säger att “Tabun har raserats, dödsstraffet avskaffats, vi har radiosändningar på kurdiska och utvidgad åsikts-, religions- och föreningsfrihet”.
Det är sant att de reformer som genomförts är de största på årtionden. Och Turkiet bör också bli medlem av EU. Men det kan ske först när Tukiet fullt ut respekterar mänskliga och fackliga rättigheter. Just nu sitter tiotalet fackliga förtroendevalda från KESK fängslade. KESK hade organiserat demonstrationer mot effekterna av den ekonomiska krisen och några av dessa slogs brutalt ner av polisen och fackliga förtroendevalda fängslades. I november kommer de ställas inför rätta.
Den globala fackliga organisationen IFS kritiserar i sin rapport om kränkningar av fackliga rättigheter Turkiet för att fackliga organisationer fortfarande stöter på problem när de ska organisera löntagare. De kan också drabbas av massavskedanden av medlemmar, tveksamma rättegångsprocesser och gripanden av ledare. Strejker och fredliga demonstrationer bemöts med mycket kraftigt polisvåld.
Dessutom har få verkliga framsteg har gjorts för att få lagstiftningen om löntagares och fackliga organisationers rättigheter att överensstämma med internationella normer. De flesta förändringar finns bara i form av utkast, till skillnad från vad som gäller för andra rättsliga områden där ändringar skett inför Turkiets eventuella EU-medlemskap.
Den turkiska regeringen hoppas att dess strategiska läge, dess beredvillighet att ställa upp med trupper i internationella sammanhang och dess ekonomiska tillväxtmöjligheter skall räcka för att EU skall bevilja Turkiet medlemskap, vilket också var tonen i artikeln. Jag hoppas att EU och den svenska regeringen fortsätter trycka på att Turkiet skall respektera de mänskliga rättigheterna fullt ut innan medlemskap kan komma ifråga.
Kampanjsajt för KESK
Etiketter: eu, eu-ordförandeskap
I den europeiska debatten framhålls arbetsmarknadens parter som en del av lösningen-inte en del av problemet. Därför finns på EU-nivån en mängd samverkansformer mellan parterna respektive Kommissionen, Europeiska centralbanken och ett antal myndigheter. John Monks (som är Europafackets generalsekreterare) träffar regelbundet Kommissionens Barrosso, ECBs Trichet och parlamentets talman.
Därför är det också tradition att parterna (nationella och europeiska) bjuds in att tala på konferenser som ordförandeskapet anordnar. Det görs i samverkan. Jag har själv blivit inbjuden till de franska och portugisiska ordförandeskapen för att tala på några av deras ordförandekapskonferenser.
Men det svenska ordförandeskapet verkar inte veta hur man skall behandla arbetsmarknadens parter. Vi har blivit inbjudna till ytterst få av sammankomsterna. När vi blivit inbjudna har det skett efter påtryckningar. Vid vissa tillfällen har dessutom budgetskäl redovisats som anledning till att inbjudan inte kommit. Europafacket har börjat protestera mot att inte fackliga talare bjuds in. Handlähggare på departementen hänvisar till att “det finns ju en tradition att parterna bjuds in”; underförstått hade vi kunnat välja hade vi inte bjudit in er.
För mig blir det mer och mer uppenbart att det regeringen säger sig älska, det regeringen vill värna- nämligen den svenska kollektivavtalsmodellen och parterna som bär upp den- det vill man älska på avstånd. Närkontakt är en vara regeringen undviker- framför allt i internationella sammanhang.
Men det är också en indikation på vilket EU den svenska regeringen vill ha- nämligen ett EU där medlemsstaterna är de viktigaste aktörererna och där frihandeln står i centrum. Ett EU där ett socialt Europa inte har någon plats.
Etiketter: borgfred, eu-ordförandeskap, reinfeldt
Reinfeldt har sökt borgfred med oppositionen inför EU-ordförandeskapet. Syftet är att Reinfeldt vill att Sverige ska uppträda kraftfullt och enat, även inrikespolitiskt. Men tanken om borgfred är förlegad. EU är inta bara medlemsstaternas arena, det är också partiernas, medborgarnas, fackens, arbetsgivarnas med flera.
Det svenska ordförandeskapet har i sitt arbetsprogram saker som många tycker är bra, men också delar där det finns starka politiska skillnader mellan höger och vänster. Skall debatten läggas ner därför att regeringen nu representerar EU?
Självklart inte!
NSD, DN
Ps. Med ordet borgfred menas enligt wikipedia överenskommelse mellan annars stridande parter att hålla sams inbördes för att bekämpa yttre fiende.
