Etiketter: facket, fackligt utvecklingsprojekt, Gaza, tco
Har just kommit tillbaka till Östra Jerusalem efter ett tvådagarsbesök i Gaza. Tillstånd måste sökas hos Israel långt i förväg och jag hade inte stort hopp om att lyckas - men den här gången gick det vägen. Gaza har varit i stort sett stängt under två år och blockaden fortsätter. Till det kommer att stora delar av området slogs i spillror av Isarels bombardemang i vintras -se Goldstonekommissionens rapport .

Konsekvenserna för befolkningen är förödande. Nödhjälp kommer in, men inte det som behövs för återuppbyggnaden, exempelvis cement. Arbetslösheten är skyhög och ekonomin i botten. Trångboddheten är värre än vanligt och många bor fortfarande i tält.Folk får försöka ta vara på resterna så gott det går.
Att facket under dessa förhållanden klarar att köra en kurs om gender är lysande! Kursen är en del i det fackliga utvecklingsprojekt som TCO, tillsammans med LO, har i samarbete med PGFTU - den palestinska centralorganisationen. 
Människor känner sig isolerade och glömda av världen, så vårt besök var viktigt. Vi var med en stund. Pratade om hur viktigt det är med partipolitiskt obundna fackföreningar, och om hur viktiga kvinnorna är för facket. Diskussionerna var livliga. Delar fick vi översatt för oss men jag skulle bra gärna velat förstå mer. Kvinornas ansiktsuttryck var tidvis mycket talande!

Postat av helena.johanson
Etiketter: fackligt utvecklingsprojekt, Gaza, Israel, Palestina
TCO och LO har sedan några år ett fackligt utvecklingsprojekt tillsammans med PGFTU, den palestinska fackliga centralorgansationen. Syftet är att bidra till att stärka facket som en demokratisk och oberoende organisation, som kan tillvarata sina medlemmars intressen. Ockupationen och Israels avspärningar av de palestinska områdena innebär att PGFTU, som är en organisation, i praktien är delad i två - en på Västbanken och en i Gaza.
Just nu är TCO (dvs jag) och LO i Palestina för att utarbeta en projektansökan för nästa period. Två dagar i Nablus på norra Västbanken med livliga diskussioner om fackliga rättigheter, kvinnors roll i samhället och facket och vad som är viktigast att göra just nu har gett en bra grund för att jobba vidare! Shaher Sa´ad, generalsekreteraren, visade också runt i sina barndomskvarter i den tusenåriga gamla stadskärnan - för dagen smyckad med diverse vimplar och lysande saker för att fira Mohammeds födelsedag.
I morgon skulle vi besökt Gaza för att diskutera med facket där men Israel vägrar, trots att de fick vår ansökan i mycket god tid, att släppa in oss! Inget ovanligt, men motivet är nytt. Man säger att facket i Gaza tagits över av Hamas, vilket inte är sant. De personer vi skulle träffa är dessutom genuina fackföreningsledare som verkligen inte gillar Hamas - vilket ett land med en av världens mest effektiva underrättelsetjänster mycket lätt skulle kunna förvissa sig om.
Gaza är fortfarande i stort sett stängt, också för den humanitära hjälp som är nödvändig efter kriget. Israel släpper in det mest nödvändiga som är akut, men allt som syftar till återuppbyggnad - exempelvis cement för att bygga upp alla sönderbombade hus, stopppas. Det globala facket, IFS, har samlat in pengar till humanitärt stöd och både TCO och LO finns bland bidragsgivarna. En liten del har kommit in till Gaza, men till största delen väntar också våra bidrag på att Israel ska öppna gränsen.
Postat av helena.johanson
Etiketter: fackligt utvecklingsprojekt, Gaza, Palestina
På helig mark, i den östra - palestinska - delen av Jerusalem planerar jag min återuppståndelse på bloggen. Vilken annan plats passar väl bättre?
TCO har gemensamt LO sedan några år tillbaka ett fackligt utvecklingsprojekt med den palestinska fackliga centralorganisationen, PGFTU. Jag ska träffa dem för att stämma av hur det går och planera det fortsatta arbetet. PGFTU är i praktiken är delat i två delar, en på Västbanken och en på Gazaremsan, och Israels avspärrningar gör att de inte kan träffas. Det är inte lätt att hålla ihop och utveckla en organisation med sådana förutsättningar.
I Gaza, ett av världens mest tättbefolkade områden, lever omkring en miljon palestinier som i ett fängelse. Isarel har fullständig kontroll över gränserna, vilket enligt internationell rätt innebär att området fortfarande är under Israelisk ockupation. Nästan inga palestinier får tilltånd att resa ut , och att komma in är inte heller lätt. Idag gick det inte alls. Jag stoppas redan i den första vaktkuren vid den stora gränsstationen Erez, och efter ett antal samtal med ansvarigt befäl inser jag att det är lönlöst att vänta. Att jag för ett halvår sedan fick ett inresetillstånd som varade i flera månader har ingen betydelse. Security you know!
Att ha ordentliga diskussioner om projektet, planera workshops och följa upp det som gjorts ordentligt är svårt när man inte kan sitta ner tillsammans och prata, men vi får ta det så gott det går på telefon. Att hålla kontakten, och motverka den förödande isloering människorna här är utsatta för, är viktigt. Det är bara extremisterna - på bägge sidor - som tjänar på blockaden av Gaza!
Postat av helena.johanson