Nära till en högskola avgörande för studier

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, social snedrekrytering

Högskoleverket presenterar idag siffror över regionala skillnader i hur många unga som påbörjar högskolestudier.  I vissa kommuner har tre fjärdedelar av ungdomarna börjat en högskoleutbildning vid 24 års ålder. I andra kommuner är motsvarande andel bara en fjärdedel.

Läses denna rapport tillsammans med nationalekonomen Susanna Holzers aktuell avhandling, i vilken hon kartlagt effekterna av de senaste årtiondenas högskolepolitik, så kan slutsatsen dras att skillnaderna mellan kommuner, liksom skillnader mellan socialgrupper, hade varit än större om statsmakterna under 1990-talet inte satsat ansenliga resurser på tillväxt i hela högskolesystemet.

Holzer visar att närheten till en högskola gör att allt fler från icke-akademiska hem studerar vid det närliggande lärosätet, men (och detta är mycket intressant) också vid andra högskolor. Ett starkt vägande skäl till 1990-talets satsning på högskolesektorn var att man ville öka rekryteringen till högskolan från andra socialgrupper än dem som traditionellt sökte sig till högre studier. Den politiken har lyckats då rekryteringen till högre studier har breddats. Det har skett en häftig ökning av studenter med föräldrar som bara har gymnasiebakgrund, gruppens sannolikhet att studera har dubblerats på 25 år.

Effekten kommer enligt Holzers av att de fått tillgång till en högskola i närheten där de bor. Fler ungdomar utan akademisk bakgrund börjar nämligen studera om det finns en högskola i närheten. Och har man väl kommit över tröskeln att studier är ett naturligt val så kan man lika gärna välja att flytta och studera på ett lärosäte längre bort. Den geografiska närheten till högskolan ökar alltså den sociala närheten till högskolestudier och då inte bara på den lokala högskolan utan generellt.

Högskolorna har således inte bara en viktig roll för regionens utveckling och tillväxt utan också för målet om att bredda rekryteringen till högre studier.

Varför petar utbildningsminister Tobias Krantz i Högskoleverkets förslag?

Etiketter: högskoleverket, sveriges förenade studentkårer, Tobias Krantz, utbildningskvalitet

Snart väntas regeringen föreslå att en del av pengarna till den högre utbildningen ska fördelas utifrån kvalitetskriterier, ett helt nytt inslag i svensk utbildningspolitik. Det nya systemet ska beskrivas i en av flera rätt kraftigt försenade propositioner som är på gång från utbildningsdepartementet under våren.

Det hela började med att Högskoleverket i mars 2009 fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på nytt kvalitetsutvärderingssystem. Enligt uppgift har 35 personer sedan dess jobbat med detta på Högskoleverket, och i september förra året lämnades också ett mycket genomarbetat förslag till departementet, allt enligt tidplanen.

Man kan invända en hel del mot hur det nya systemet beretts. Till exempel har det inte gått ut på remiss, utan Högskoleverket har haft en referensgrupp* och under arbetets gång hållit fem så kallade “hearings” där berörda parter bjudits in. TCO fick bara delta i den femte och sista hearingen, med mycket knapphändigt underlag som dessutom var av preliminär karaktär. Vidare har Högskoleverket under arbetets gång haft täta underhandskontakter med departementet, som därmed hållits underrättade om hur arbetet framskridit och haft möjlighet att framföra synpunkter.

Därför kommer det som något av en överraskning att departementet nu börjar peta i Högskoleverkets förslag. Strax före jul bestämde man sig nämligen plötsligt för att stryka studentenkäterna ur kvalitetsutvärderingssystemet, enkäter som Sveriges förenade studentkårer och Högskoleverket arbetat med under hela hösten. Av någon anledning anser inte utbildningsdepartementet med högskoleminister Tobias Krantz och statssekreterare Peter Honeth i spetsen att studenternas uppfattning är relevant i bedömningen av en utbildnings kvalitet. Anmärkningsvärt, minst sagt, och en illavarslande signal till landets studentkårer, som redan har problem med att förklara studentinflytandets stora värde för sina medlemmar.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i en skrivelse till utbildningsdepartementet och riskdagens utbildningsutskott ifrågasatt beslutet att stryka studentenkäterna ur kvalitetsutvärderingssystemet. I skrivelsen riktar SFS ett antal berättigade frågor till utbildningsdepartementet, nämligen:

• Varför vill departementet inte låta studenternas åsikter bli en del av systemet och varför inkom detta besked så sent?
• Vilken annan aspekt tänker departementet införa i systemet för att låta studenterna få delge sina åsikter istället för studentenkäter?
• Varför väljer departementet att detaljstyra parametrar i ett övergripande förslag som tagits fram av ansvarig myndighet i samråd med sektorn?
• Varför väljer departementet att försena processen och frångå Högskoleverkets förslag som utarbetats under lång tid i samråd med sektorn?

Som sagt, berättigade frågor.

* Referensgruppen bestod av Högskoleverket (HSV), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), samt enskilda lärosäten.

Åtta av tio nyexaminerade har jobb 18 månader efter examen

Etiketter: etableringsgrad, högre utbildning, högskoleverket, Lärarledd tid, nyexaminerade, ungas arbetsmarknad

Det lönar sig att studera. Det är ingen nyhet, även om Högskoleverkets senaste rapport om den så kallade “etableringsgraden” för högskoleexaminerade får genomslag i medierna även detta år. Av de personer som tog examen 2005/06 hade 78 procent jobb 2007. Högskoleverket konstaterar också att högskoleutbildade sedan länge har lägre arbetslöshet än personer med bara grund- eller gymnasieutbildning, särskilt när det varit lågkonjunktur. Vi på TCO har ofta påpekat detta, så vi är inte överraskade.

Men om man tittar noggrannare på siffrorna hittar man utbildningsområden där etableringsgraden är relativt låg (ett år efter examen). Problemen är tydligast på utbildningar inom humaniora och i viss mån samhällsvetenskap och naturvetenskap. Visserligen ökar etableringsgraden om man gör en ny uppföljning efter ännu ett år eller två, men så länge ska man inte behöva vänta om man har investerat flera år och hundratusentals kronor för att skaffa sig en akademisk examen.

En viktig orsak till att det är svårt för nyexaminerade från vissa utbildningar att få jobb är att arbetsmarknaden på dessa områden är förhållandevis svag. Det finns helt enkelt många examinerade och få jobb. En annan faktor kan vara att framför allt humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar får en mycket låg ersättning från staten och därmed ger studenterna väldigt lite lärarledd tid. Det gör att de praktiska inslagen i utbildningarna är få, vilket ger minimalt utrymme för inlärning av konkreta färdigheter som många arbetsgivare värdesätter, som presentationsteknik, budgetering, förhandlingsteknik, intervjuteknik, planering och projektledning. Färdigheter som är värdefulla inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap.

Många studenter inom de här områdena har tröttnat på de dystra utsikterna och bestämt sig för att själva förbättra sina förutsättningar och sin arbetsmarknad. Deras möjligheter att göra det skulle vara betydligt bättre med mer lärarledd tid och bättre material och utrustning. Det kan bara åstadkommas med mer resurser. I första hand krävs betydande tillskott till områdena humaniora, samhällsvetenskap/ekonomi och juridik.

Att akademiska studier är en bra investering är ingen nyhet. Men det är en investering som inte bara individen måste göra – staten har också allt att vinna på att fler utbildar sig.

Dagens Nyheter slarvar i sin utbildningsbevakning

Etiketter: dagens nyheter, högre utbildning, högskoleverket, utbildningskvalitet

Under de fyra år som jag var chefredaktör för TCO:s tidning Studentliv, Sveriges största tidning för högskolestudenter, brukade vi på redaktionen sucka tungt över alla de fel som florerade, och fortfarande florerar, i andra mediers utbildningsbevakning. Jag har aldrig riktigt förstått om de här ganska vanliga felen beror på okunskap, tidsbrist eller rent ointresse från journalister och redaktörer. Det sistnämnda vore särskilt allvarligt. Utbildning är ett centralt politikområde med såväl direkta konsekvenser för individen som mer långsiktiga fördelningspolitiska, tillväxtpolitiska och demokratiska effekter på samhället. Ändå tycks de flesta medier i Sverige sköta utbildningsbevakningen med vänsterhanden, till skillnad från medier i andra länder.

Ett färskt exempel är en artikel i dagens Dagens Nyheter (ännu ej på webben). Där skriver Josefine Hökerberg om Högskoleverkets (HSV) nya förslag för hur högskoleutbildningars kvalitet ska utvärderas de kommande fyra åren. Förutom det faktum att det i strikt nyhetsvärderingshänseende inte är en nyhet (jag bloggade till exempel om det för fyra dagar sen), innehåller artikeln fel som lätt hade kunnat undvikas.

Av artikelns placering och den sena publiceringen att döma har DN inte värderat denna nyhet särskilt högt. Man kan ha olika uppfattningar om det korrekta i den bedömningen, men såvitt jag vet är det inte skäl att  slarva med faktakollen. Eller? Är feltoleransen omvänt proportionell mot nyhetsvärderingen?

Felen? Det ena gäller de indikatorer som ingår i utvärderingen, och här lyckas DN få till tre fel av tre möjliga. I artikeln står det att indikatorerna är “Utbildningens utformning och examination”, “Studentens färdigheter” och “Tidigare studenters erfarenheter”. Detta illustreras med stapeldiagram ovanför artikelns rubrik. I själva verket är indikatorerna “Lärandemål och examination”, “Läranderesultat” och “Studenternas erfarenheter”. Felen i artikeln kan inte bortförklaras som olika benämningar på indikatorerna, utan förmedlar helt enkelt ett felaktigt innehåll. Detta är alltså centrala delar av det nya utvärderingssystemet som ju hela artikeln handlar om, och de är tydligt redovisade i HSV:s rapport, med grafik och allt.

Det andra felet gäller vad som händer med en utbildning som får det lägsta betyget i skalan: “Ej godtagbar kvalitet”. I DN:s artikel står det att dessa utbildningar “bör få sitt examenstillstånd indraget”, men det stämmer inte. Det HSV föreslår är i stället samma sak som redan sker i dag med utbildningar vars kvalitet bedöms vara oacceptabel, nämligen att examenstillståndet först ifrågasätts och lärosätet får ett år på sig att åtgärda bristerna. Därefter utvärderas de ifrågasatta delarna av utbildningen igen och först då kan examenstillståndet dras in om HSV fortfarande finner att kvaliteten är “ej godtagbar”. Teknikaliteter, kan man tycka, men om de tas med i artikeln ska de väl redovisas korrekt? Eller? Sänks ribban för faktakontroll när en artikel inte bedöms vara tillräckligt intressant?

Ny syn på utbildningskvalitet i förslag från Högskoleverket

Etiketter: högre utbildning, högskoleverket, regeringen, resurstilldelning, studenter, utbildningskvalitet

I Sverige lyfter vi ogärna fram den som är extra duktig, ännu mindre vill vi peka finger åt den som gjort sämre ifrån sig. Den här ängsligheten präglar också ofta debatten om utbildningskvalitet. Men det måste ju vara så att vissa högskoleutbildningar är bättre än andra, ja, rent av bäst. Snart inleds ett jätteprojekt där tanken är att vi ska få reda på vilka.

I går lämnade nämligen Högskoleverket sitt förslag på ett nytt kvalitetsutvärderingssystem till regeringen. Det nya systemet skiljer sig markant från det förra. Tidigare utvärderades framför allt utbildningens innehåll, nu ligger fokus på resultatet, alltså vad studenterna ska lära sig och huruvida de faktiskt lär sig det.

Några konkreta nyheter är ett tregradigt sifferbetyg på utbildningar, enkätundersökningar med nuvarande och tidigare studenter, och tydligare fokus på utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden. Och inte minst: utvärderingarna ska kunna användas som underlag när riksdag och regering tilldelar resurser till olika utbildningar.

Att en del av resurserna till landets lärosäten fördelas efter kvalitetskriterier är bra, och Högskoleverkets förslag är i stora drag ett sansat och tydligt sätt att mäta utbildningskvalitet. Det kan bli en god hjälp för studenter som inte vet var de ska studera, för högskolor som vill höja sin kvalitet, och för arbetsgivare som vill informera sig om kvaliteten på olika utbildningar.

Men det finns en del att ha synpunkter på. Utvärderingen sker strikt på utbildningsnivå. Det innebär att funktioner och verksamheter på central nivå inte påverkar utbildningens slutbetyg om de inte tydligt går att koppla till utbildningen. Exempelvis kommer inte en central alumniverksamhet eller ett karriärcentrum att ge några pluspoäng i utvärderingarna, vilket är beklagligt.

Andra oklarheter är hur stor tyngd viktiga aspekter som jämställdhet och snedrekrytering kommer att få i utvärderingarna. Högskoleverket antyder att de kommer att vägas in “där det är möjligt och relevant”. Det känns inte riktigt tillfredsställande, men med tanke på regeringens inställning till sådana aspekter är nog risken liten att Högskoleverket får bakläxa på den punkten.

Nu återstår att se om regeringen gör några förändringar i förslaget och på vilket sätt man väljer att koppla resursfördelningen till kvalitetsutvärderingssystemet. Det är inte givet att regeringen delar Högskoleverkets syn på vilka kvalitetsaspekter som bör premieras med ökade resurser. Till exempel är det inte otänkbart att man tillskriver arbetsmarknadsaspekter ett större värde. En proposition om de här frågorna väntas komma senare i höst.

Att ranka eller att inte ranka

Etiketter: högre utbildning, högskoleverket, rankning

Debatten om högskolor och universitet eller enskilda högskoleutbildningar ska rankas har pågått ett tag nu. Igår presenterade Högskoleverket den kartläggning av rankning som regeringen beställt. Universitetskansler Anders Flodström kommenterade kartläggningen som enligt min mening har kommit till helt rätt slutsats:

— Om rankningen ska underlätta studenternas val måste den innehålla information som är relevant och allsidig och som tydligt visar kvalitetsskillnaderna. Därför är det bättre med mångdimensionella rankningar, gärna interaktiva, där studenterna själva kan välja vilka kriterier som är viktiga och relevanta för dem. 

Flera aktörer i HSVs framtidspanel håller med Flodström om det.

Gör det mer attraktivt att studera!

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, oecd

Högskoleverket presenterar idag universitetens och högskolornas prognoser över att lärosätena kommer att utbilda färre än vad de har fått pengar för. Men dra inte den felaktiga slutsatsen att högskolan är överdimensionerad. Det finns andra förklaringar. Vi behöver istället göra det mer attraktivt att studera genom ökade satsningar på en högre utbildningskvalitet, högre studiemedel och bättre trygghetssystem för studenter.

Under tre års tid har universitet och högskolor fått pengar över på grund av att de utbildar för få studenter. Under de tre föregående åren utbildade universitet och högskolor fler studenter än de fått pengar för. Att det just nu är färre studenter kan till stor del förklaras av den goda konjunkturen som medfört att många studenter snabbare än annars har lämnat högskolan då de fått jobb.

Högskoleverket analyserade år 2007 varför färre söker till högskolan. Analysen visar att ungdomar har svårare att välja vad de vill göra i framtiden, de upplever att det är svårt att välja studie- och yrkesväg. De uppfattar också att det är mindre lönsamt att studera och att utbildning inte förbättrar deras möjligheter på arbetsmarknaden.

Den felaktiga, men spridda, uppfattningen att det inte lönar sig att studera har medfört att unga människor inte väljer att studera. Utbildning ger högre lön för de allra flesta yrkesgrupperna men inte minst arbetslöshetssiffrorna talar sitt tydliga språk: utbildning lönar sig. Det finns därmed ett behov av en proffsig studie- och yrkesvägledning. Men det är också en samhällelig uppgift att inspirera unga människor till att läsa vidare. 12 OECD-länder utbildar fler unga än vad Sverige gör. Se diagram. Ska Sverige stå sig i den internationella konkurrensen behöver regeringen ta ansvar för att inspirera unga människor till att studera vidare. Här kan regeringen göra mycket mer.

När det nu under innevarande år finns pengar över inom högskolesektorn så bör de användas för att höja studiemedlen, förbättra trygghetssystemen för studenter och höja kvaliteten på utbildningen. Men inga beslut som minskar antalet platser på högskolan får tas. 6 av 10 elever som i våras gick ut gymnasiet vill inom tre år börja studera på högskolan. De kommande ungdomskullarna är mycket stora och om de ska ha möjlighet att studera behöver vi nu se över hur dessa kan beredas plats i högskolan. De kommer att innebära ett behov fler platser i högskolan. Ett modernt kunskapssamhälle kan inte säga nej till en ung människa som vill studera.

Den 24 september anordnar TCO ett seminarium där TCOs nya idé för den högre utbildningen presenteras. Då fortsätter diskussionen om detta och andra spännande frågor för den högre utbildningen. Hoppas vi ses där!

Seminarieinbjudan: TCOs idé för den högre utbildningen

Svenskar sämst utbildade i Norden

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, oecd, överutbildning

Igår skrev DN om att svenskar är sämst utbildade i Norden och hänvisade till en ny rapport från Högskoleverket. Det är en bild som inte ofta framträder. I och med den stora debatten om den förra regeringens 50-procentsmål, att hälften av alla 25-åringar skulle påbörjat högskolestudier, verkar den svenska självbilden vara att vi i Sverige satsar orimligt mycket på  högre utbildning och att vi satsar mer än vad alla andra länder gör.

Rapporten från HSV visar att Sverige ligger på delad tolfte plats inom OECD avseende andel av befolkningen mellan 25 och 64 år som genomgått en högre utbildning. OECD-rapporten Education at a glance visar också att Sverige ligger på delad trettonde plats i OECD vad gäller andelen unga (25-34 år) med en högre utbildning. Se diagram: Andel unga med högre utbildning i OECD.

TCO har länge fört fram att Sverige bör satsa mer på högre utbildning; både fler högskoleplatser och mer resurser för en bättre utbildningskvalitet. Denna statistik utmanar föreställningen om att Sveriges befolkningen skulle vara överutbildad. Jämförelsen med andra OECD-länder borde göra det klart för regeringen att de borde satsa på att locka fler unga människor att söka sig till högskolestudier.