Gör om RUT-avdraget

Etiketter: barnfamiljer, hushållsnära tjänster, jobb, RUT-avdrag

Jag har tidigare argumenterat för att subventionen av de hushållsnära tjänsterna inte riktigt går att motivera utifrån de jobbeffekter det har. Däremot vore subventionerade tjänster riktade främst til barnfamiljer för att underlätta livspusslet en viktig välfärdsreform. Frågan är då hur vanligt det är att det är just barnfamiljer som utnyttjar den nuvarande subventionen.

När jag granskar den undersökning som SVT:s Agenda lät SCB genomföra av vilka osm har använt RUT-avdraget visar det sig itne bara vara ett fördelningspolitiskt problem just nu. RUT-avdraget används inte heller oftast av de barnfamiljer vars livspussel det är tänkt att understödja.

Av de runt 80 000 hushåll som använt sig av möjligheten visar sig runt 60 000 vara hushåll som inte har barn under 18 år. Runt 75 procent av hushållsstjänstköparna har alltså inga barn under 18 år. Minst vanligt är det bland de ensamstående föräldrar som borde ha det största behovet.

Detta är naturligtvis problematiskt. Slutsatsen bör dock inte bli att avdraget är helt fel utan att det bör göras om i grunden. Rikta stödet till barnfamiljer och gör det ännu generösare så blir det på samma gång också mindre fördelningspolitiskt problematiskt..

Är hushållsnära tjänster värt att subventionera?

Etiketter: hushållsnära tjänster, jobb, röd-gröna, välfärd

Frågan om samhället ska subventionera köp av så kallade hushållsnära tjänster delar nu oppositionen. Vänstern är emot och vill avskaffa, Miljöpartiet vill behålla, Socialdemokraterna vill vänta och se, enligt svt.s textnyheter. Upprinnelsen är tydligen en studie från Almega som skulle visa att subventionen skapat runt 11 000 jobb. 

Oavsett var oppositionen landar är det för de första på sin plats att granska Almegas studie. Den visar att det på årsbasiss betalas ut runt 1,1 miljarder i subvention för köp av dessa tjänster. Omräknat till helårsjob blir det ca. 7 500 helårsanställda och eftersom många arbetar deltid, ca. 11 000 sysselsatta i branschen. Så långt är det fullt rimligt. Men vad Almegas studie inte säger så mycket om är hur stor del av dessa jobb som har kommit till stånd genom själva subventionen. Förmodligen betydligt färre.

Hur som helst är det rimligt att subvention av hushållstjänster skapar nya, vita jobb som inte fanns tidigare. Det är oomtvistat. Det som oppositionen och regeringen istället borde ta reda på innan man bestämmer sig för det ena eller det andra är följande:

1. Är kostnaden för den uppnådda jobbeffekten rimlig, dvs. finns det bättre alternativ användning av skattepengarna som kanske till och med skapar fler jobb?

2. Bidrar subventionen till att förbättra vanliga yrkesarbetandes livspussel eller äldres vardagsliv i så hög grad att det motiverar åtgärden oavsett hur många jobb den skapar?

Svaret på fråga ett är förmodligen att det finns andra åtgärder där skatepengarna skulle ha större direkt jobbeffekt, t.ex. i skolan eller vården. Om det bara var jobbeffekten som motiverade bidraget skulle det förmodligen inte vara värt pengarna. Men om svaret på fråga två är att subventionen i hög grad kan underlätta yrkesarbetandes livspussel och därmed vara bra för t.ex. stressade småbarnsfamiljer, då kan det motiveras utifrån detta.

Men om det skulle koka ned till att hushållstjänsterna inte i huvudsak kan motiveras med jobbeffekten utan också måste bäras av livspusseleffekten, då är subventionen helt felriktad som den ser ut just nu. Då är det inte rimligt att subventionera alla hushåll.

Lösningen på de rödgrönas konflikt i denna fråga (och för regeringen) bör därför bli att behålal subventionen av hushållsnära tjänster, kanke till och med utöka subventionen, men öronmärka adraget för yrkesarbetande med barn och äldre hemmaboende. Då skulle det både ge en viss jobbeffekt och samtidigt kunna ses om en del i en klassisk svensk välfärdspolitik.

Gör om avdraget för hushållstjänster

Etiketter: hushållsnära tjänster

Den nyligen införda avdragsmöjligheten för hushållsnära tjänster börjar sätta sig. Tyvärr är det inte de hushåll som behöver det mest som också nyttjar det. I välbärgade områden är det ganska vanligt att utnyttja tjänsten - i mindre välbärgade är det extremt ovanligt. Det är självklart ett problem för alla som vill ha den här typen av subvention. Ju mer fördelningsspolitiskt skev den blir, desto svårare att motivera. Det är svårt att motivera subventioner av vissa typer av jobb överhuvudtaget. Subventionen av hushållsnära tjänster som det är utformat nu är inte lönsamt för samhället och bidrar i liten grad till att avlasta de barnfamiljer som behöver mest stöd.

Det som på sikt kan motivera att avdraget finns kvar, är att det riktas om till att gälla för barnfamiljer. Då kan subventionen göras ännu förmånligar för samma peng - och resultatet blir att just de som har det tuffast att få livspusslet att gå ihop är de som får avlastning.

DN

Svart på vitt om obetalt arbete

Etiketter: föräldraledighet, hushållsnära tjänster, jämställdhet, nedsatt välbefinnande, obetalt arbete

Tänk att skillnaden i psykiskt välbefinnande mellan kvinnor och män till 40 procent kan förklaras av en sned fördelning av hushållsarbetet. Sociologen Katarina Boye som står bakom den nya doktorsavhandlingen, blev själv överraskad av tydligheten i skillnaden i välbefinnande. Medan Jag, som just läste om studien i artikeln i DN, tycker att det märkligaste är att i par där en man och en kvinna båda jobbar mer än heltid i yrkeslivet, gör hon i snitt fyra gånger så mycket som han i hemmet. Generellt gör kvinnor nämligen “bara” tre gånger så mycket hemma.

En god nyhet var ändå att, män som varit föräldralediga mer än en månad gör mer av hemarbetet även fortsatt.

Hägglund och barnen

Etiketter: föräldraförsäkring, hushållsnära tjänster, pappamånader, vårdnadsbidrag

I tisdags var det partiledardebatt i riksdagen. I en replikomgång mellan socialdemokraternas Mona Sahlin och Göran Hägglund, kristdemokraterna blev det lite familjepolitik. Hägglund menade att delningen av föräldraförsäkringen bara diskuterades utifrån jämställdhetssynpunkt. Han var mycket noga med att notera att Mona Sahlin inte nämnde barnen, som Hägglund anser viktigast.

Det är svårt att följa Göran Hägglunds resonemang. Barn behöver båda sina föräldrar. De pappor som är hemma med sina små barn kan räkna med att de månaderna spelar utomordentligt stor roll för den vidare kontakten mellan fäder och barn. Det får extra stor betydelse för de barn vars föräldrar så småningom separerar. På vilket sätt är det särskilt barnvänligt att mammorna tar ut merparten av föräldraförsäkringen?

Dåliga hushållsnära argument

Etiketter: hushållsnära tjänster, pigor

Ulrika Hagströms och mitt förslag om hushållsnära tjänster är ett rött skynke för många vänsterkvinnor. De rycker vilka argument som helst ur rockärmen för att försöka bevisa att vårt förslag är ruttnare än allt gammalt smör i Småland.

Senaste inlägget på HBT-sossen är ett i raden där det finns helt halsbrytande argument. Med vårt förslag skulle Sverige förvandlas till ett rike med herrskap och tjänstefolk, med hem där man aldrig lagar mat med sina barn. Där förfasas det över att TCO kommer med förslag som rör den hetrosexuella kärnfamiljen (!) och att vuxna människor inte kan planera in sina liv så de har tid med städning och storkok för infrysning.

Konstaterar bara att fortfarande står motståndarna till vårt förslag helt tomhänta när det gäller att lösa tidspressen för två heltidsarbetande personer med små barn.

Intern debatt om hushållsnära tjänster

Etiketter: högre utbildning, hushållsnära tjänster, jämställdhet

Jag sitter på tåget ner till Malmö och European Social Forum. Jag har bara varit på lokala forum förut och ser verkligen fram emot det myller av personer, organisationer och åsikter som jag förväntar mig.

Innan jag hastade iväg till tåget avslutade vi veckan på TCOs kansli med ett internt seminarium om Kerstin Olsson och Ulrika Hagströms förslag om att kraftigt subventionera hushållsnära tjänster. Jag tillhör den interna oppositionen i frågan och fick under seminariet möjlighet att framföra min syn på saken.

Jag delar Ulrika och Kerstins mening att många är mycket stressad i sina liv och inte minst småbarnsfamiljer har svårt att få tiden att räcka till. Däremot delar jag inte deras förslag till lösning.

Min huvudsakliga kritik utgår ifrån att jag tror att en så stor del av den svenska befolkningen som möjligt behöver arbeta inom kunskapsintensiva arbeten för att Sverige ska ha en fortsatt god tillväxt och en bevarad välfärd. Att subventionera en sektor med lågproduktiva arbeten är inte en framtidsstrategi. Vi behöver inte fler arbeten som är tunga, monotona och dåligt betalda, även när de är vita och med kollektivavtal. Vi behöver satsa på fler arbeten med högt kunskapsinnehåll om vi ska bli den kunskapsnation som vi drömmer om.

Ulrika och Kerstin lyfter också fram att kvinnor har dålig hälsa och att den skulle förbättras om kvinnor lönearbetade mer och fick avlastning i hemmet. Kvinnor har sämre hälsa än män. Men också de med kort utbildning har sämre hälsa än de med lång utbildning och arbetare har sämre hälsa än tjänstemän. Skapar vi fler arbeten som kräver kort utbildning kommer befolkningens hälsa att försämras.

Ulrika och Kerstins förslag är också ett mycket kostsamt förslag. De beräknar själva att det skulle kosta 10 miljarder kronor. Jag frågar mig: i vad annat skulle man kunna investera 10 miljarder?

Som utbildningspolitisk utredare tänker jag snabbt på högskolan. Hur skulle det vara om vi istället använda de 10 miljarderna för att se till att studenter kommer över existensminimum, att alla unga människor som vill studera på högskolan får möjlighet att göra det och att ordentligt satsa på en bättre kvalitet i utbildningen genom bland annat fler lärarledda undervisnings- och handledningstimmar. Det skulle möjliggöra att fler kan ta och skapa de högproduktiva arbeten som vi behöver.

Jag är skeptisk till att förslaget skulle komma åt problemet med kvinnors deltidsarbete. Skulle kvinnor gå från deltid till heltidsarbete, i genomsnitt en ökning med över 10 timmar, genom att erbjudas 2-3 timmars tjänster i veckan? Förslaget riskerar också att cementera könsnormerna i hemmet.

Mats Essemyr lyfter fram att småbarnspappor är de som jobbar mest övertid. Vi behöver komma åt detta orimliga faktum.

Vad behöver vi de fackliga organisationerna göra för att motverka att en karriär kräver heltidstjänst och övertidsarbete? Hur ska vi se till att de som jobbar deltid för en löneutveckling, kompetensutveckling och befordring i samma utsträckning som de som jobbar heltid? Hur kommer vi åt den ofrivilliga deltidsarbetslösheten bland kvinnor? Hur stimulerar vi ett jämnare uttag av föräldraledigheten och i nedgången i arbetstid bland småbarnsföräldrar? Och hur ska arbetslivet förändras så att människor orkar laga mat och lägga in en maskin tvätt när de kommer hem från jobbet?

Frågorna är många. Diskussionen är igångsparkad i och med Ulrika och Kerstins förslag, låt oss fortsätta den.

Hushållsnära förvirring

Etiketter: hushållsnära tjänster, pigor

Ulrikas och min artikel i DN om att starkt subventionera hushållsnära tjänster för att avlasta utmattade småbarnsfamiljer får ofta invändningen att männen “slipper undan” sitt ansvar. 

Argumentet missar problemet.

1. Om båda är heltidsarbetande och delar helt lika på hushållsarbetet hamnar man enligt SCB på cirka 10-11 timmars obetalt och betalt arbete per dag per person. Det är för mycket, och det visar sig i utbrändhet, ohälsa och utmattning. Då måste vi erkänna att dessa familjer har ett behov av samhällsstöd för att klara vardagen.

2. Ensamstående föräldrar med huvudansvar för barn som arbetar heltid sliter ofta fruktansvärt för att få vardagen att fungera.

Det är självklart att man ska dela lika på det hushållsarbete som finns i hemmet, men framförallt omsorgen om barnen. Tyvärr visar många studier att gifta par/sambor återupprepar traditionella mönster i generation efter generation.  Hur länge ska detta faktum stå i vägen för kvinnorna? 

Ulrika och jag tycker att utifrån kvinnoperspektivet är det angeläget att kvinnor frigörs från hemarbete för att kunna bli starkare förankrade i arbetslivet. Då behöver inte kvinnor mer deltider utan mer heltid och svängrum för att kunna ta större del i samhällslivet. Det ska hon kunna få oberoende av männens vilja att ta del i arbetet på hemmaplan.

Oväntade reaktioner är roligast

Etiketter: debatt, hushållsnära tjänster, jämställdhet, jörgen larsson, livspussel

Det har varit intressant att få ta del av reaktionerna på Kerstins och min debattartikel om kraftigt subventionerade hemtjänster. Kritiska röster kom från väntat håll, men flera positiva röster kom också från personer som jag hade väntat mig skulle vara kritiska.

För er som vill bidra till utvecklingen anordnar vi en öppen hearing om jämställdhet, hushållsnära tjänster och livspussel, på TCO nästa torsdag 18 september kl 10-12. Vi ser det som en öppen mötesform med moderator och ser gärna att alla intresserade av ämnet kan komma med och delta i debatten.

Vem städar hos städerskan?

Etiketter: hushållsnära tjänster, pigor

Ulrikas och min artikel om att starkt subventionera hushållsnära tjänster har tagit riktig skruv i debatten. RIksdagsmannen (s), Peter Hultqvist och gamla LO-ordföranden Stig Malm lägger ner stor energi på att såga förslaget med den retoriska frågan om vem som ska städa hos städerskan.  Bloggaren Veronica Svärd ger svar: “Problemet med det …argumentet är just att det är kvinnorna som obetalt torkar männens skit idag jämfört med att det åtminstone skulle vara betalt och professionaliserat om det subventionerades.” Men Hultqvist (s) har fler argument emot. Han säger indignerat att reformen bara skulle vara något för medelklassen. Jag tycker han rent sakligt har fel där, men mer intressant är att sånt som görs för medelklassen tydligen är fult i Peters värld. Raka besked från en parlamentariker till TCO-förbundens en miljon medlemmar.