Etiketter: bilkrisen, ifmetall, kollektivtal, kommuner
Många vet inte vad ett kollektivavtal är. När TCO gör undersökningar förknippar många ordet kollektivavtal med kollektivtrafik. Men det är det alltså inte. Istället handlar det om ett avtal som reglerar löner och andra villkor på arbetsplatsen och som också omfattar alla på arbetsplatsen. Man slipper alltså förhandla själv!
Nu ser vi värdet av att ha kollektivavtal istället för lag eller enskilda avtal. Efter IFMetalls avtal om möjligheter att lokalt sluta avtal om förkortad arbetstid och därmed minska inkomsten (i sig ett kollektivavtal) har flera kommuner vädrat morgonluft. Röster höjs för att också sänka kommunanställdas löner som ett sätt att minska utgifterna i kommunerna.
Flera andra länder har beslutat att sänka offentliganställdas löner för att minska kostnaderna t.ex. Lettland, Irland och Estland. I åtminstone två av länderna har det förekommit kraftiga protester mot dessa förslag. Eftersom lönerna i andra länder ofta beslutas av lagstiftarna istället för att regleras i kollektivavtal så låter det sig göras.
Men tack vare att det finns kollektivavtal (och konflikträtt) i offentlig sektor i Sverige så kan inte de offentliga arbetsgivarna ensidigt sänka lönerna för arbetstagarna. Gör man det bryter man mot avtalet, det kan trigga strejker och än värre konflikter. Dessutom saknas det ju knappast arbetsuppgifter för offentliganställda i krisens spår, till skillnad från arbetarna på t.ex. Saab som inte har tillräckligt med beställningar av bilar.
Tack vare kollektivtrafiken, förlåt kollektivavtalet, så kan arbetsmarknadens parter undvika statlig inblanding i lönebildningen och slippa den lönesänkningsvåg som nu går genom Europa. Kollektivavtalet - räddaren i nöden. Vem hade trott det?
Etiketter: kollektivtal, pensioner, skatt, välfärd, vård
En mycket mörk bild växte fram när fackförbundet Kommunal nyligen undersökte situationen bland de privata bolag som driver hemtjänst eller förskoleverksamhet i kommunerna Täby och Nacka:
- 60 procent av företagen saknade kollektivavtal,
- närmare hälften av dem lämnade inte in någon årsredovisning till Bolagsverket,
- var femte företag hade anmärkningar för obetalda skatter eller moms,
- en tredjedel betalade in lite eller inga pensionspengar alls till den anställde.
Detta borde vara omständigheter som bekymrar, också andra än enbart de anställda och facket.
De skötsamma privata hemtjänst- och förskoleföretagarna borde ha all anledning att reagera på uppgifterna och ta dem på allvar. De utsätts ju, till följd av att andra företagare smiter från sitt samhällsansvar, för en osund och illojal konkurrens.
Täby och Nacka styrs dessutom av de nya moderaterna, som genom Fredrik Reinfeldt och Sven Otto Littorin numera ofta på ett förtjänstfullt sätt brukar framhålla kollektivavtalsmodellens förtjänster.
Men det är, som bekant, när det “kommer till kritan” och de vackra formuleringarna möter verkligheten som det visar sig om de har någon substans och är något värda…
Etiketter: eu-parlamentet, kollektivtal, lavaldomen, Vänsterpartiet
Vänsterpartiets EU-politik förbryllar. De säger sig försvara löntagarnas intressen men röstar emot den samlade europeiska fackliga rörelsens åsikter.
På ett halvår har fyra domar från EG-domstolen, däribland Laval-målet, skakat om den europeiska fackföreningsrörelsen. Utstationeringsdirektivet, som skulle säkra arbetstagare från social dumping i ett EU där människor och tjänster kan röra sig fritt, är ifrågasatt. Ytterligare utvidgningar (förutom Kroatiens) är i fara. Och ILOs regelverk om fri förhandlingsrätt m.m. ställs mot EG-domarna. Då bör väl vänstern vakna och föreslå eller stödja realistiska vägar att skydda löntagarna.
Men icke. När Jan Anderssons betänkande hur man kan förbättra situationen skulle beslutas i EU-parlamentet, då la Vänstepartiet ner sina röster. Förklaringen var att Vänstern inte fick med skrivningar om att det är fel att omförhandla EU:s utstationeringsdirektiv.
Fackföreningsrörelsen samlade uppfattning är att det är två åtgärder som kan stärka arbetstagarna vad gäller Laval-domen.
1. Att ändra utstationeringsdirekektivet
2. Att föra in ett socialt protokoll till fördraget som bland annat stärker konflikträtten
Vänsterpartiet säger också i sin röstförklaring betänkandet “helt saknar kraftfulla förslag som kan garantera den svenska kollektivavtalsmodellen”. Det är givetvis ett problem. Men ett större problem är att detta inet bara påverkar Svenska löntagare utan löntagare i hela Europa. Det är inte bara ett svenskt problem utan ett europeiskt.
Jag skulle välkomna Vänsterpartiets stöd för vår gemensamma, europeiska fackliga syn. Men så länge man för plakatpolitik så får man inget inflytande.
Etiketter: eu, fri rörlighet, kollektivtal, kvinnolöner, sverigedemokraterna
Det är inte varje dag man får en kram när man kommer till jobbet, men idag fick jag det. Klev in på TCO:s kursgård Bergendal och mötte en av mina kompisar från Vårdförbundet. Glad överraskning! Se’n kom en till, och en till, och …. Dom hade ombudsmannakonferens och diskuterade det fortsatta arbetet för att få ut så mycket pengar som möjligt i de lokala förhandlingarna - utifrån det avtal som tecknades i våras efter strejken. Heja! - säger jag. Välutbildade yrkesutövare, de flesta kvinnor, ska inte genom för låga löner tvingas subventionera landstingsskatten!
Förmiddagen ägnades sedan åt ett möte för gemensamma diskussioner mellan oss som har någon form av EU-uppdrag inom TCO, LO och SACO. Det är så oerhört många beslut som fattas på EU-nivån som direkt påverkar anställda i Sverige och förutsättningarna för det fackliga arbetet - och så förhållandevis få som är medvetna om det. Vi som rotar med detta till vardags behöver bli mycket bättre på att förklara vad som händer på EU nivån, hur det hänger ihop med det som händer härhemma - och vad vi gör för att skaffa oss inflytande och påverka det som är viktigt för förbundens medlemmar.
Diskussionerna handlade bland annat om hur vi ska göra för att inte drunkna i informationsfloden, hur vi ska kunna ta mer egna initiativ, vad vi kan göra för att hindra Sverigedemokraterna från att komma in i EU-parlamentet och hur man bör analysera den allt tydligare motsättningen mellan fackliga rättigheter (som eempelvis rätten att teckna kollektivavtal) och marknadens krav på fri rörlighet och konkurrens. Vi pratade också om hur vi ska kunna bli ännu bättre på att samarbeta när vi är överens - och hur vi ska uppföra oss när vi inte är överens. Passade på att göra reklam för vår EU-webb. Kanske inte ”din kompass i livet”, som påstås nånstans, men i alla fall en bra hjälp att hålla reda på det som händer i EU och vad facket gör.
Postat av helena.johanson
