Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, Lärarledd tid, sveriges förenade studentkårer, Tobias Krantz, utbildningskvalitet
I dag gjorde Aktuellt ett långt inslag om TCO:s nya rapport om lärarledd tid på högskolan. Jag skrev rapporten och kommer att presentera den på ett seminarium på måndag. Läs mer och anmäl dig till seminariet här.
I rapporten presenteras resultaten från en undersökning där vi visar att hälften av alla heltidsstudenter i Sverige har mindre än nio timmars undervisning i veckan, vilket egentligen ska vara miniminivån i vårt nuvarande resurstilldelningssystem. För studenter inom humaniora och samhällsvetenskap är situationen betydligt värre. Nästan hälften av humaniorastudenterna har mindre än sex timmars undervisning i veckan. Omkring var tjugonde humaniora- och samhällsvetarstudent har mer än femton timmar i veckan.
I inslaget blev högskoleminister Tobias Krantz utfrågad om bristen på lärarledd tid av Aktuellts programledare Lennart Persson. Som vanligt gav högskoleministern inte några särskilt konkreta svar, utan undvek mest att rakt ut säga att regeringen faktiskt inte har för avsikt att göra någonting åt situationen. Men han blev lite mer konkret när han sa att regeringen vill satsa på “kvalitet på bekostnad av kvantitet”. En mycket beklaglig prioritering, eftersom bägge behövs. Det tycker inte bara TCO och Sveriges förenade studentkårer, utan också OECD och en lång rad industriländer som uttryckligen satsar på att över hälften av de unga ska studera på högskolenivå. En ambition som Sverige sedan några år har övergivit.
Tobias Krantz nämnde också en planerad kvalitetssatsning, som antagligen är den kommande propositionen om hur en del av resurserna till den högre utbildningen ska göras beroende av utbildningarnas kvalitet. Men den reformen kommer med största sannolikhet inte att innebära särskilt mycket nya resurser till grundutbildningen. Antagligen ska man försöka använda de intäkter som kan komma att frigöras när studieavgifter för internationella studenter införs, men det är ytterst osäkert om det alls blir några intäkter att tala om.
Etiketter: etableringsgrad, högre utbildning, högskoleverket, Lärarledd tid, nyexaminerade, ungas arbetsmarknad
Det lönar sig att studera. Det är ingen nyhet, även om Högskoleverkets senaste rapport om den så kallade “etableringsgraden” för högskoleexaminerade får genomslag i medierna även detta år. Av de personer som tog examen 2005/06 hade 78 procent jobb 2007. Högskoleverket konstaterar också att högskoleutbildade sedan länge har lägre arbetslöshet än personer med bara grund- eller gymnasieutbildning, särskilt när det varit lågkonjunktur. Vi på TCO har ofta påpekat detta, så vi är inte överraskade.
Men om man tittar noggrannare på siffrorna hittar man utbildningsområden där etableringsgraden är relativt låg (ett år efter examen). Problemen är tydligast på utbildningar inom humaniora och i viss mån samhällsvetenskap och naturvetenskap. Visserligen ökar etableringsgraden om man gör en ny uppföljning efter ännu ett år eller två, men så länge ska man inte behöva vänta om man har investerat flera år och hundratusentals kronor för att skaffa sig en akademisk examen.
En viktig orsak till att det är svårt för nyexaminerade från vissa utbildningar att få jobb är att arbetsmarknaden på dessa områden är förhållandevis svag. Det finns helt enkelt många examinerade och få jobb. En annan faktor kan vara att framför allt humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar får en mycket låg ersättning från staten och därmed ger studenterna väldigt lite lärarledd tid. Det gör att de praktiska inslagen i utbildningarna är få, vilket ger minimalt utrymme för inlärning av konkreta färdigheter som många arbetsgivare värdesätter, som presentationsteknik, budgetering, förhandlingsteknik, intervjuteknik, planering och projektledning. Färdigheter som är värdefulla inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap.
Många studenter inom de här områdena har tröttnat på de dystra utsikterna och bestämt sig för att själva förbättra sina förutsättningar och sin arbetsmarknad. Deras möjligheter att göra det skulle vara betydligt bättre med mer lärarledd tid och bättre material och utrustning. Det kan bara åstadkommas med mer resurser. I första hand krävs betydande tillskott till områdena humaniora, samhällsvetenskap/ekonomi och juridik.
Att akademiska studier är en bra investering är ingen nyhet. Men det är en investering som inte bara individen måste göra – staten har också allt att vinna på att fler utbildar sig.
Etiketter: Lärarledd tid, SUHF, Tobias Krantz, utbildningskvalitet
Jag frågade för en stund sen högskole- och forskningsminister Tobias Krantz om han tycker det är rimligt att många högskolestudenter får så lite som 4-6 timmars lärarledd undervisningstid. En retorisk fråga, tänkte jag, svaret är ju uppenbart.
Men ministern kunde inte svara. Han hänvisade till lärosätenas självständighet.
Därmed torde vår högskoleminister vara alldeles ensam i Sverige om att inte kunna säga att 4-6 timmars lärarledd tid är för lite. Högskoleverkets chef, universitetskansler Anders Flodström, har sagt det. Ett antal av landets högskole- och universitetsrektorer har gjort det. I princip alla landets studentkårer har gjort det. Naturligtvis har TCO gjort det. Men inte Tobias Krantz.
Jag förstår honom. Att tilldela lärosätena alldeles för lite resurser och samtidigt påpeka det uppenbara, att pengarna inte på långa vägar räcker till ett rimligt antal lärarledda timmar, vore ju en inskränkning av lärostenas självständighet att bedöma detta själva.
Fotnot: Skriver detta från en konferens om Sveriges framtid som kunskapsnation, arrangerad av Sveriges universitets- och högskoleförbund på Högskolan Väst i Trollhättan.
