Saco fortsätter mytbilda om överutbildning

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, överutbildning

För två år sedan bjöd Saco in till ett seminarium om överutbildning i Almedalen. Då hävdade Saco att mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla på den svenska arbetsmarknaden var överutbildade. Efter det gav TCO ut en rapport, Myten om överutbildning, där jag gick igenom den svenska forskningen om överutbildning. De studier som visar att en så stor andel som en fjärdedel till en tredjedel av arbetskraften är överutbildad visar också att 70 procent av dem som klassificeras som överutbildade har en gymnasieutbildning som högsta utbildning. Att gymnasieutbildade klassificeras som överutbildade är naturligtvis en helt annan sak än att högskoleutbildade blir det, och kräver också andra policyslutsatser. Vi vet att det idag krävs en gymnasieutbildning för att klara sig bra på den svenska arbetsmarknaden under ett yrkesverksamt liv. Att beteckna gymnasieutbildade som överutbildade är därför orimligt.

Så när Saco till idag bjöd in till seminarium för att presentera en ny rapport om över- och underutbildning på den svenska arbetsmarknaden så utgick jag ifrån att de skulle ha reviderat sin uppfattning om nivån av andelen överutbildade på arbetsmarknaden. Men icke. Saco fortsätter hävda att en tredjedel av alla på arbetsmarknaden är överutbildade.

• Detta trots att 70 procent av dem som klassificeras som överutbildade som sagt har en gymnasieutbildning som högsta utbildning.
• Trots att beräkningarna i vissa studier som når dessa slutsatser om andelen överutbildade bygger på en yrkesklassificering (SEI) som publicerades 1982 och reviderades marginellt 1984. Och trots att det finns en nyare yrkesklassificering (SSYK) från 1997 som kommer fram till att andelen överutbildade i Sverige är nio procent och knappt sju procent om de gymnasieutbildade räknas bort.
• Trots att den självskattning som görs i Levnadsnivåundersökningen 2000 visar att endast 4 procent anser sig vara mycket överkvalificerade för sitt jobb och 15 procent något överkvalificerade för sitt jobb (gymnasieutbildade ej borträknade).
• Trots att OECDs studie av andelen överutbildade i Sverige visar att cirka 6 procent av de inrikes födda och cirka 16 procent av de utrikes födda kan betecknas som överutbildade (gymnasieutbildade ej borträknade).
• Och trots att SCBs studie visar att bland de högskoleexaminerade, så kort tid som tre år efter examen, uppger endast nio procent att de inte har ett jobb som motsvarar deras utbildning eller som de är underutbildade för.

Det spelar roll för framtida politikskapande om vi tror att andelen överutbildade på den svenska arbetsmarknaden är 33 eller 7 procent. Det är stor skillnad och föranleder skilda politiska förslag. Diskussionen om utbildning och arbetsmarknad måste föras med bra underlag. Läs TCOs rapport Myten om överutbildning.

Jag har tidigare skrivit om överutbildning här och här.

Myten om överutbildning spräckt

Etiketter: diskriminering, högre utbildning, kompetensutveckling, överutbildning

På ett seminarium i förmiddags presenterade TCO en rapport som jag skrivit om Myten om överutbildning. Flera olika aktörer, däribland forskare och företrädare för LO och Saco har fört fram att många är överutbildade på den svenska arbetsmarknaden. Siffror på att mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla anställda är överutbildade har cirkulerat i debatten. Saco anordnade i förra årets Almedalen ett seminarium om överutbildning. Och det var när jag låg på mitt hotellrum i Visby och läste deras rapport som jag insåg att det var något lurt med siffrorna - över två tredjdedelar av dem som ansågs vara överutbildade visade sig nämligen ha en gymnasieutbildning som högsta utbildning. Jag trodde att det var det där enda glas vinet på Donners plats som försämrade min tankefömåga men efter att sedan dess ha läst den nutida svenska forskning som finns om överutbildning kan jag konstatera att det är en liten grupp som kan anses vara överutbildad på den svenska arbetsmarknaden, den bästa skattningen är 6,6 procent. Gruppen som är är i behov av mer utbildning är däremot betydligt större, drygt 20 procent. Det innebär att vi bör fortsatt satsa på utbildning både i högskolan och yrkeshögskolan samt på att alla ska ges grudskole- och gymnasiekompetens om de inte har det. Men det visar också på behovet av mer vidareutbildning och kompetensutveckling i arbetslivet. Bland de som är överutbildade är risken större för kvinnor och utrikes födda än för män och inrikes födda, det visar på behovet av kraftigare tag mot diskrimineringen på arbetsmarknaden. Läs rapporten här.

Mr Pisa var i stan

Etiketter: högre utbildning, oecd, överutbildning, utbildning

Andreas Schleicher, mannen bakom PISA-studierna, besökte igår Stockholm på ett seminarium anordnat av FEPS som just nu studerar hur Europas utbildning kan bli mer konkurrenskraftig.

Seminariets budskap var i stort sett identiskt med budskapet på seminariet hos Svenskt näringsliv dagen innan. Det är färdigheter som på OECD-språk kallas non-manual analytic och non-manual interactve som det finns ett ökat behov av i ekonomin och som skolan bör fokusera på att lära eleverna.

Schleicher framhöll också att det inom utbildningspolitiken finns ett motstånd mot flera reformer som vi av forskningen vet är de rätta att göra, han tog sitt eget land Tyskland som exempel, där den tidiga uppdelningen av barn, i dem som passar för att plugga vidare på universitet och dem som passar för att börja jobba direkt efter gymnasiet, gör att barn följer direkt i sina föräldrars fotspår och att framför allt barn till invandrade föräldrar nästan aldrig anses passa för universitetsstudier. Men tidig stratifiering är inte bara dåligt för jämlikheten utan också för resultaten i skolan.

Sydkorea är i detta motsatsen till Tyskland, föräldrarnas sociala bakgrund spelar mycket mindre roll för barnens möjligheter. De skilda utbildningssystemen leder också till att barnens ambitioner kommer att skilja sig åt. 9 av 10 femtonårinar i Sydkorea säger att de vill bidra till kunskapsekonomin, endast 23 procent av de tyska ungdomarna säger samma sak. Det kommer att påverka framtiden för dessa två länder.

Schleicher kommenterade till sist den allt mer frekvent förekommande debatten om överutbildning. Han var extremt tydlig: I Europa är efterfrågan på högskoleutbildade större än tillgången. Det kan man inte minst se genom att studera lönerna för högskoleutbildade. Lönerna för högskoleutbildade har ökat markant under samma tid som andelen högskoleutbildade blivit fler.

Svenskar sämst utbildade i Norden

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, oecd, överutbildning

Igår skrev DN om att svenskar är sämst utbildade i Norden och hänvisade till en ny rapport från Högskoleverket. Det är en bild som inte ofta framträder. I och med den stora debatten om den förra regeringens 50-procentsmål, att hälften av alla 25-åringar skulle påbörjat högskolestudier, verkar den svenska självbilden vara att vi i Sverige satsar orimligt mycket på  högre utbildning och att vi satsar mer än vad alla andra länder gör.

Rapporten från HSV visar att Sverige ligger på delad tolfte plats inom OECD avseende andel av befolkningen mellan 25 och 64 år som genomgått en högre utbildning. OECD-rapporten Education at a glance visar också att Sverige ligger på delad trettonde plats i OECD vad gäller andelen unga (25-34 år) med en högre utbildning. Se diagram: Andel unga med högre utbildning i OECD.

TCO har länge fört fram att Sverige bör satsa mer på högre utbildning; både fler högskoleplatser och mer resurser för en bättre utbildningskvalitet. Denna statistik utmanar föreställningen om att Sveriges befolkningen skulle vara överutbildad. Jämförelsen med andra OECD-länder borde göra det klart för regeringen att de borde satsa på att locka fler unga människor att söka sig till högskolestudier.