Israel släpper inte in TCO i Gaza

Etiketter: fackligt utvecklingsprojekt, Gaza, Israel, Palestina

TCO och LO har sedan några år ett fackligt utvecklingsprojekt tillsammans med PGFTU, den palestinska fackliga centralorgansationen. Syftet är att bidra till att stärka facket som en demokratisk och oberoende organisation, som kan tillvarata sina medlemmars intressen. Ockupationen och Israels avspärningar av de palestinska områdena innebär att PGFTU, som är en organisation, i praktien är delad i två  - en på Västbanken och en i Gaza. 

Just nu är TCO (dvs jag) och LO i Palestina för att utarbeta en projektansökan för nästa period. Två dagar i Nablus på norra Västbanken med livliga diskussioner om fackliga rättigheter, kvinnors roll i samhället och facket och vad som är viktigast att göra just nu har gett en bra grund för att jobba vidare! Shaher Sa´ad, generalsekreteraren, visade också runt i sina barndomskvarter i den tusenåriga gamla stadskärnan - för dagen smyckad med diverse vimplar och lysande saker för att fira Mohammeds födelsedag.

I morgon skulle vi besökt Gaza för att diskutera med facket där men Israel vägrar, trots att de fick vår ansökan i mycket god tid, att släppa in oss!  Inget ovanligt, men motivet är nytt. Man säger att facket i Gaza tagits över av Hamas, vilket inte är sant. De personer vi skulle träffa är dessutom genuina fackföreningsledare som verkligen inte gillar Hamas - vilket ett land med en av världens mest effektiva  underrättelsetjänster mycket lätt skulle kunna förvissa sig om.

Gaza är fortfarande i stort sett stängt, också för den humanitära hjälp som är nödvändig efter kriget. Israel släpper in det mest nödvändiga som är akut, men allt som syftar till återuppbyggnad - exempelvis cement för att bygga upp alla sönderbombade hus, stopppas. Det globala facket, IFS, har samlat in pengar till humanitärt stöd och både TCO och LO finns bland bidragsgivarna. En liten del har kommit in till Gaza, men till största delen väntar också våra bidrag på att Israel ska öppna gränsen.

Gaza solidaritet

Etiketter: eu, Gaza, Israel, Palestina

Just hemkommen från den stora demonstrationen för Gaza i Stockholm. Det var en stor församling - åtta tusen säger polisen - och verkligen blandad, både när det gällde talare och deltagare. Träffande bland andra Wanja Lundby-Wedin, LOs ordförande, och fick tillfälle att hälsa på Jan Eliasson - numera inte bara känd som fd minister och FN medlare utan också från Antikrundan (han samlar på förstoringsglas).

Här kommer talet jag höll på Sergels Torg:

 TCO har sedan länge ett nära samarbete med det palestinska facket och jag har i jobbet som internationell chef besökt Palestina många gånger. Gaza är ett av världens mest tättbefolkade områden och över hälften av befolkningen är under 18 år. Det märks och syns verkligen när man är där! Människor lever så otroligt tätt inpå varandra, de dåligt byggda husen står tätt intill varandra och det bor många i samma hus, gränderna i flyktinglägren är smala.

Var och en som varit där VET att det är omöjligt att attackera Gaza på det sätt Israel gör utan att civilbefolkningen drabbas oerhört hårt. Israel VET - och därför klingar deras tal om att de är restriktiva och försöker skydda civilbefolkningen oerhört falskt.

 Siffrorna talar också sitt tydliga språk. Enligt FN organet OCHA rapporterade i förrgår att ungefär hälften av de dödade, och en tredjedel av de skadade palestinierna är kvinnor och barn. Idag redovisade FN att 800 palestinier dödats, och minst 3200 skadats.  Under samma period har tre civila israeler dödats och cirka 50 skadats, och mindre är tio israeliska soldater hade dödats.

När chefen för Internationella Rödakorskommitten (ICRC) beskriver situationen som en massiv humanitär kris och kommittén, som alltid är extremt försiktig, skriftligt uttalar att det finns fall där Israel inte har levt upp till sina åtaganden enligt den internationella humanitära rätten - då borde det stå klart för var och en att situationen är oerhört allvarlig.

 Israel bryter mot sina förpliktelser och åtaganden enligt folkrätten - bl.a Genevekonventionens krav på skydd för civila och  sjukvårdspersonal - det är oacceptabelt och hela det internationella samfundet borde agera!

 Israel har sedan länge ett avtal med EU, som bland annat innebär förmånliga handelsvillkor. I avtalet står att det baseras på respekt för mänskliga rättigheter. I början av december beslutade EU:s utrikesministerråd att förbindelserna mellan EU och Israel ska uppgraderas och intensifieras. Det innebär bland annat att Israel släpps in i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och att Israel kan medverka i EU:s utlandsaktioner.

Det är helt oacceptabelt att EU belönar Israel med närmare förbindelser och bättre villkor - när Israel inte ens levt upp till sina åtaganden om MR i det avtalet som redan finns.

 Detuppgraderade samarbetet mellan EU och Israel, och det gamla associationsavtalet med dess förmånliga handelsvillkor , måste läggas på is tills Israel uppfyller sina förpliktelser avseende mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt! Det kravet måste den svenska regeringen driva inom EU!

 Kravet på att upphöra med våldsaktionerna och att respektera internationell rätt - ex  Genevekonventionen - måste ställas tydligt både på Hamas och Israel men ansvaretför situationen och för de folkrättsbrottsom begås ska läggas mycket tyngre på Israel . Israel är stat som ingått bindande internationella avtal som ska skydda civila. Israel är en militärt kraftfull ockupationsmakt - det ska inte förtigas eller glömmas bort.

 Hamas och Israel måste ställa upp på säkerhetsrådets krav på omedelbar vapenvila men det räcker inte. Israel måste också dra tillbaka trupperna från Gaza, häva blockaden och upphöra med sin ockupation av Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem.

 Vi som är här bör jobba inom de organisationer vi finns - och försöka få dem utöva de politiska påtryckningar som behövs.  Facket är på god väg - TCOs ordförande, LO och en del förbund har uttalat sig bra , liksom Europafacket och det globala facket IFS. Facket globalt har också dragit igång en hjälpaktion och det första lasset med mat och medicin gick iväg igår.  Jag tycker personligen att facket skulle kunna agera skarpare - men ska det bli verklighet måste ni höra av er till de förbund där ni är med och tala om vad ni vill!

Samtidigt som vi jobbar inom och med våra organisationer - kan vi också agera själva.Vi kan maila regeringskansliet och kräva att Sverige driver att detuppgraderade samarbetet mellan EU och Israel, och det gamla associationsavtalet, läggs på is tills Israel uppfyller sina förpiktelser avseende mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt!  

 Vi kan maila Israels premiärminister och försvarsminister och kräva att Israel accepterar omedelbar vapenvila, drar tillbaka sina trupper, häver blockaden och upphöra med sin ockupation av Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem!  

Storpolitiskt problem, eller??

Etiketter: Palestina, presidentval, rättigheter

Svenska Dagbladet skrivet att “Utrikespolitiken skuggas av krisen” och säger att oavsett vem som vinner presidentvalet i USA kvarstår samma storpolitiska problem. Man räknar upp Irak,Afghanistan,Pakistan, Iran, Nordkorea,Ryssland och Kina - men nämner inte ens Mellanöstern. Israels ockupation av Västbanken och Gaza, som pågått över 40 år, har blivit en normalitet som kan förbigås med tystnad.

För de ockuperade innebär den administrerade ockupationen att de varje dag tvingas leva med  kraftigt kringskurna rättigheter. Inte ens ett svenskt pass ger fri lejd.

PGFTU, den palestinska fackliga centralorganisation som TCO och LO samarbetar med, har sitt huvudkontor i Nablus på norra Västbanken. När jag skulle resa därifrån, tillbaka till Jerusalem, stängdes plötsligt vägspärren och hundratals människor blev fast i en oviss väntan. Security är security och några motiveringar ges inte av de isareliska soldaterna.  

När jag frågade dem jag träffade, i och utanför facket, vad de tror om framtiden är det ingen som ser några ljuspunkter. Det kommande nyvalet i Israel innebär också att man vet att ingenting, eller i alla fall ingenting positivt, kommer hända den närmaste tiden.

Ett instängt folk, med allt mindre hopp, är inte bra för någon. Vilket roll kommer nästa USA president att spela i Mellanöstern? Vilket ansvar har vi för att upprätthålla internationellt överenskomna spelregler - även här?

Peace is good for Business

Etiketter: arbetsmarknad, muren, Palestina

Palestinian Intenational Business Forum är ett samarbete mellan Palestinska, Israeliska och Svenska företagare som finansieras via Sida. Projektet syftar till att stödja utvecklingen av privata företag, som en del i arbetet för fred. ” Peace is god for Business - Business is good for Peace” är parollen. Rent praktiskt arbetar man med olika projekt för att bygga nätverk mellan företagare, med kunskapsöverföring och för att stödja handel med palestinska varor och tjänster, och investeringar. Jag frågar om det senare inte är ganska svårt, med tanke på alla avspärrningar. - Det är en utmaning som jag tror att varken svenskar eller israeler förstår, om de inte varit här och sett förhållandena med sina egna ögon, säger Arda som jobbar på PIBFs kontor i Ramallah på Västbanken. Vi har ett bra samtal med mycket skratt och konstaterar att fack och arbetsgivare har ett gemensamt behov av välfungerande stabila spelregler på och för arbetsmarknaden - även (och kanske särskilt!) när staten knappt fungerar. Kanske finns det förutsättningar att göra något gemensamt - svenska och palestinska fack och arbetsgivare? Vi får se…

På vägen tillbaka till Östra Jerusalem passerar vi den stora vägspärren i Kalendia, med sina vakttorn. Här ska allt passera - människor, varor, lastbilar och ambulanser. Varför finns den här? Mellan två palestinska områden?    

Vi fortsätter på Jerusalemsidan av muren. Över 40 mil mur är redan färdigbyggd - till största delen på palestinsk mark. När muren är klar kommer den att vara över 700 km lång. Hur går det då med arbete, handel och fackligt arbete? Tiden håller på att rinna ut! 

På helig mark

Etiketter: fackligt utvecklingsprojekt, Gaza, Palestina

På helig mark, i den östra - palestinska - delen av Jerusalem planerar jag min återuppståndelse på bloggen. Vilken annan plats passar väl bättre?

TCO har gemensamt LO sedan några år tillbaka ett fackligt utvecklingsprojekt med den palestinska fackliga centralorganisationen, PGFTU. Jag ska träffa dem för att stämma av hur det går och planera det fortsatta arbetet. PGFTU är i praktiken är delat i två delar, en på Västbanken och en på Gazaremsan, och Israels avspärrningar gör att de inte kan träffas. Det är inte lätt att hålla ihop och utveckla en organisation med sådana förutsättningar.

I Gaza, ett av världens mest tättbefolkade områden, lever omkring en miljon palestinier som i ett fängelse.  Isarel har fullständig kontroll över gränserna, vilket enligt internationell rätt innebär att området fortfarande är under Israelisk ockupation. Nästan inga palestinier får tilltånd att resa ut , och att komma in är inte heller lätt. Idag gick det inte alls. Jag stoppas redan i den första vaktkuren vid den stora gränsstationen Erez, och efter ett antal samtal med ansvarigt befäl inser jag att det är lönlöst att vänta. Att jag för ett halvår sedan fick ett inresetillstånd som varade i flera månader har ingen betydelse. Security you know!

Att ha ordentliga diskussioner om projektet, planera workshops och följa upp det som gjorts ordentligt är svårt när man inte kan sitta ner tillsammans och prata, men vi får ta det så gott det går på telefon. Att hålla kontakten, och motverka den förödande isloering människorna här är utsatta för, är viktigt. Det är bara extremisterna - på bägge sidor - som tjänar på blockaden av Gaza!

Assa Abloy och nyckeln till framgång

Etiketter: Assa Abloy, etiska riktlinjer, Palestina

Nyhetsflödet i DN, SvD, Aftonbladet och andra media har under förmiddagen i viss mån präglats av Diakonias rapport om Assa Abloy och deras etablering på ockuperad palestinsk mark. Hur kunde det vara möjligt att ett svenskt företag etablerar sig där? Själv deltar jag sporadiskt i en arbetsgrupp för att utarbeta det som kallas ISO 26000 och ska bli en global guideline om socialt ansvarstagande för företag och organisationer. Assa Abloy representeras i gruppen av en duktig och engagerad person och jag trodde i min enfald att här har vi en representant för ett företag med ädla syften.

Men ack så besviken jag blev. Men vid närmare eftertanke så dämpades min känslostorm och jag ser ett visst samband. Jag borde vetat bättre.

Assa Abloy har vad man själv säger en etisk kod som man följer. En etisk kod är en av företaget ensidigt nedtecknad kompass som man ska rätta sig efter (så länge det passar affärerna?). Assa Abloy säger att man följt sin etiska riktlinje i detta fall. Hur ser då den koden ut? Jag har en stark känsla att dessa ensidigt antagna etiska riklinjer och regler som vissa företag berikar sig med är till för att strö sand i våra ögon. Men vilket värde har dessa koder mer än att man får stå vid skampålen om man råkar bli avslöjad.

Jag hoppas att företaget inser att man trampat i klaveret och så snart som möjligt flyttar sin verksamhet så att man inter kränker internationella överenskommelser eller livs levande individers rätt till sitt land. Assa Abloy kanske ska etablera sig på palestinsk mark som inte är ockuperad och skapa arbetstillfällen för ett svårt plågat folk.

Det skulle kunna vara nyckeln till att komma ur denna pinsamma situation.

Annars får AP-fonder och andra starka ägare visa att man just är ägare och säga ifrån och vi som konsumenter att köpa andra lås och nycklar.