Psykiskt sjuka upplever ökad psykisk press på grund av de nya sjukreglerna

Etiketter: information, kampanj, psykisk sjukdom, rehabilitering, sjukdag, social trygghet, välfärd, värmland

Nu slår de personliga ombuden i Värmland larm. Personer med psykiska funktionsnedsättningar drabbas orimligt hårt av de nya sjukförsäkringsreglerna.

I Värmlands Folkblad vittnar Anna-Greta Wirsén, verksamhetschef för ombuden i länet, om den hopplösa situation som många med psykiskt funktionsnedsättning hamnar i till följd av de nya sjukreglerna (rehabiliteringskedjan).

Artikeln i VF är en skakande läsning. Den borde läsas också av våra beslutsfattare och myndighetspersoner, inte minst av dem på socialdepartementet och i myndighetssfären som just nu håller på att sjösätta en informationskampanj för att öka förståelsen för personer med just psykisk funktionsnedsättning.

Vill man öka förståelsen för personer med psykisk funktionsnedsättning vore det kanske bra om denna förståelse först fick fäste hos dem som beställt kampanjen, d.v.s. de ansvariga ministrarna i regeringen.

Det gäller att inte lyfta fel eller halka i trappan…

Etiketter: försäkring, försäkringskassan, ohälsa, otrygghet, regler, sjukdag, trygghet

Tillhör man den grupp (på ca 54 000 under 2010) som utförsäkras från sjukförsäkringen p.g.a. regeringens nya hårdare regler gäller det att se upp. Är man i denna situation och har oturen att drabbas av en akut sjukdom eller råkar ut för en olycka riskerar man idag att stå helt utan ersättning från sjukförsäkringen.

Detta har exempelvis en 48-åriga kvinna från Vilhelmina, som Västerbottens-Kuriren berättade om under påskhelgen, bittert fått erfara. Dagen efter att hon blev utförsäkrad knäckte hon ryggen i samband med ett lyft och ådrog sig ett diskbråck. Hon blev då sjukskriven igen. Men hon kan trots detta inte få någon ersättning från Försäkringskassan förrän efter tre månader, då hennes s.k. karenstid löpt ut. I tre månander är hon alltså i princip försäkringslös.

Detta är bara ett av flera tragiska exempel på uppenbart orimliga och absurda effekter till följd av dagens hastverk till sjukförsäkring, som snabbt tillskapades under några månander våren och sommaren 2008. Här är två andra vittnesmål som också kom i påskveckan:

• För Inga-Britt Westlén från Gävle, som skadat sig i en bilolycka, innebar den omänskliga press hon utsattes för att hon tvingades uppsöka psykolog istället för att påbörja det introduktionsprogram på AF som hon hänvisats till. Inga-Britt är bara en av många som känner sig pressade av de nya sjukreglerna.
• För Torbjörn Björlin från Lerum, som arbetat sedan han var 15 år och dragit på sig allvarliga förslitningsskador, innebär utförsäkringen att han nu har han börjat sälja sina ägodelar. Om han inte får en inkomst snart blir han tvungen att sälja huset han bor i. Först därefter kan han hoppas på stöd från kommunens socialkontor.

Det är lätt att hålla med Henrietta Stein, avdelningschef på Arbetsförmedlingen, när hon konstaterar att en del av de utförsäkrade inte borde ha skickats till hennes myndighet alls: “Ett antal personer är för sjuka, och hur mycket vi än jobbar med dem är det just nu inte rätt insatser. För dem är det enbart medicinsk rehabilitering som behövs”, säger hon till SvD idag. “Sjukförsäkringsreformen genomfördes på kort tid och en del som egentligen var för sjuka valde att gå till Arbetsförmedlingen och söka aktivitetsstöd för att inte riskera att helt stå utan ersättning“, avslutar Henrietta Stein i SvD.

Visst har också forskarna Björn Johnson och Daniel Melén en viktig poäng när de i sin debattartikel i Expressen pekar på att också oppositionen, framför allt förre socialdemokratiska socialförsäkringsministern och ensamutredaren Anna Hedborg, har skuld till kaoset i dagens sjukförsäkring. Ska oppositionens sjukförsäkringspolitik bli trovärdig måste man idka seriös (s)jälvkritik.

Om vi långsiktigt ska klara av att hantera de problem som är uppenbara i dagens sjukförsäkring krävs att den partipolitiska prestigen läggs åt sidan och att fler politiker inser situationens allvar.

Det första som måste göras är att ordentligt se över de nya och snäva tidsgränserna i sjukförsäkringen. De är både orimliga och rättsosäkra. Därefter krävs en bred och grundlig reparation av hela sjukförsäkringen, inte minst handlar det om att skapa bättre förutsättningar för ett mer effektivt rehabiliterings- och anpassningsarbete ute på arbetsplatserna.

Utan dessa åtgärder får vi aldrig ett arbetsliv som bättre rymmer de av oss som har nedsatt arbets- och/eller funktionsförmåga. Utan dessa åtgärder kan vi aldrig återställa förtroendet för ett av de absolut viktigaste sociala skyddsnät vi har.

Myten om “världens mest sjukfrånvarande folk” saknar vetenskapligt stöd

Etiketter: bidragsfusk, dagens nyheter, överutnyttjande, sjukdag, sjukförsäkring

Idag skriver forskaren Björn Johnson en synnerligen intressant debattartikel i Sydsvenskan, där han ifrågasätter ”sanningen” om att svenskarna skulle ha haft världens högsta sjukfrånvaro. Denna ”sanning” var inte sann ens då de svenska sjuk- och ohälsotalen ökade eller låg på topp i början av 2000-talet.

Förklaringen är - som andra forskare tidigare visat - att ytliga internationella jämförelser oftast inte är systemneutrala, vilket gör att det är ”äpplen och päron” som jämförs.

Björn Johnsson skriver:

“I Finland, Frankrike, Nederländerna och Storbrittanien, fyra av de länder man brukar jämföra med, begränsas sjukskrivningsperioderna till högst ett år. Därefter åker man ur försäkringen, vare sig man är frisk och arbetsför eller inte. Detta innebär med stor sannolikhet att dessa länder har en dold sjukfrånvaro, som göms undan i andra socialförsäkringar och pensionssystem, framför allt arbetslöshetsförsäkringarna.”

När man gör seriösa internationella jämförelser rörande sjukfrånvaro bör man dessutom beakta att länderna skiljer sig åt när det exempelvis gäller kvinnlig förvärvsfrekvens samt sysselsättningsgrad bland de äldre.

Tidigare har bland andra företagsekonomen Paula Liukkonen påpekat att Sverige är ett av få länder som öppet redovisar långtidssjukfrånvaron, och att påståendena om att svenskarna skulle vara mer sjukfrånvarande än andra européer var en myt.

Liukkonen påpekade även att när äldre personer med ohälsa i Sverige efter 90-talskrisen hamnade i sjukförsäkringen (långtidssjukrivning eller “förtidspension”) så pensionerade samtidigt finländarna mer systematiskt och medvetet bort den äldre arbetskraften som drabbats av ohälsa (dessa finländare hamnade därmed i pensionsstatistiken). Ska man göra jämförelser mellan ländernas sjukfrånvaro bör man ta hänsyn till denna typ av statistik- och systemskillnader, något som också Försäkringskassans statistiker har anledning att bättre beakta i sina länderjämförelser.

Det är glädjande att seriösa akademiska forskare, som Björn Johnson, nu ger sig in i den synnerligen vildvuxna och av myter impregnerade sjukförsäkringsdebatten. Det stärker förutsättningarna för att de idag omänskliga och orimliga sjukförsäkringsreglarna på sikt ska kunna förändras.

Fortfarande väntar vi dock på svaret på den väl underbyggda kritik mot DN:s ledarsida (Hanne Kjöller) som Björn Johnson nyligen levererade på DN-debatt.

Om DN:s ledarredaktion tror att de kan tiga ihjäl den seriösa kritiken, och forsätta sprida sina dåligt underbyggda myter om att svenskarna blivit ett folk som överutnyttjar trygghetssystemen, då tror de nog fel. DN:s (Kjöllers) tystnad rörande Johnsons kritik och tidningens fortsatt luftiga sjukförsäkringsretorik riskerar på sikt att leda till att tidningen förlorar i trovärdighet.

När fler av tidningens läsare upptäcker att ledarsidans retoriska luftbubblor i sjukförsäkringsfrågan saknar grund i den seriösa forskningen blir det tufft för tidningen att återvinna förtroendet.

3 950 kr/mån - vem kan leva på det?

Etiketter: budgeten, cristina husmark-pehrson, höstbudgeten, regeringen, sjukdag, sjukförsäkring

För dem som från och med årsskiftet går miste om sin sjukersättning, och inte är med i någon a-kassa, väntar tuffare tider. De kommer att erbjudas en ersättning på 223 kr/dag i s.k. aktivetsstöd om de deltar i regeringens nya introduktionsprogram (som just nu är ute på remiss).

Det blir, när hänsyn tagits till skatten, ca 3950 kr/mån att leva på (4 906 kr/mån före skatt). Vem klarar av att leva på detta? Är du ensamsåtende med ett försörjningsansvar för barn tvingas du nog tyvärr börja fundera över att vända dig till kommunens socialkontor, för att ansöka om försörjningsstöd.

Aktivitetsstödet kan jämföras med den s.k. garantinivån för dem med sjukersättning, som ligger på ca 8 560 kr/mån före skatt. Detta är vad som idag gäller för dem som har sjukersättning, men inte har någon tidigare inkomst eller ingen inkomstrelaterad ersättning. Det innebär att aktivitetsstödet alltså utgör mindre än 60 % av garantinivån i sjukersättningen.

Man kan alltså säga att regeringen med sitt förslag om det s.k. introduktionsprogrammet gör en rejäl statsfinansiell besparing på denna utsatta grupp. Är det fler än jag som tycker detta är upprörande?

Medicinsk expertis föreslår slopad karensdag

Etiketter: dagens nyheter, karensdag, regeringen, sjukdag, sjukförsäkring

Nu får TCO:s förslag om att temporärt, under svininfluensatiden, slopa karensdagen stöd av kvalificerad medicinsk expertis. Det är Stockholms försäkringsmedicinska kommitté som ställer sig bakom kravet (se artikel i Dagens Nyheter).  

I ett förslag, som man riktar till generaldirektörerna vid såväl Försäkringskassan som Socialstyrelsen, anser den Försäkringsmedicinska kommittén även att intygsfrihet ska gälla under de första två veckorna i samband med sjukfall. Det ska alltså räcka med att den sjuka själva ringer sig sjuk.

Trots de glädjande uppgifterna, i gårdagens media, om att svininfluensan tycks sprida sig långsammare än väntat är försäkringsmedicinska kommitténs förslag värt att ta på allvar. Inte minst handlar det om att i framtiden upprusta vår krisberedskap. I lägen med pandemier, eller andra smittsamma sjukdommar, är det viktigt att vår samhällsorganisation har kapacitet till snabba beslut och flexibilitet. Då kan inte ideologiska låsningar eller beslutsvånda förhindra beslut som är viktiga för samhällsekonomin och folkhälsan.

Nu återstår bara att de två viktigaste politiska aktörerna i denna fråga, SKL och regeringen, lyssnar till expertisen och visar prov på nödvändig handlingskraft och ansvarstagande.

Den form av “management by watching” som hittills visats upp i frågan, från exempelvis socialdepartementet, kan knappast ses som ett uttryck för det ansvartagande som statsministern i sin regeringsförklaring menade vägleder hans och regeringens arbete…

Press: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5,

Sjuknärvaro, evidens och opportunism

Etiketter: cristina husmark-pehrson, regeringen, sjukdag, sjukförsäkring, socialförsäkring

Forskare vid KI har följt närmare 7000 personer inom kommuner och landsting och 2700 anställda inom den privata industrin under tre års tid vad gäller sjuknärvaro, hälsa, sjukskrivning och en rad arbetsmiljö- och livsstilsfaktorer. Resultaten var entydiga i både den kvinnodominerade offentliga sektorn och den mansdominerade privata sektorn. Forskarna sammanfattar sina resultat bland annat genom att konstatera: “Ett viktigt fynd /…/ är att åtgärder för att minska antalet sjukskrivningar kan ha precis motsatt effekt på längre sikt. ”

I tider när det i vissa kretsar i princip är politiskt omöjligt att diskutera de kraftigt sjunkande sjuktalen, utan att först flera gånger ha utropat “HUUUURRA!!”, kanske det ändå kan finnas lite utrymme till eftertanke inför det som forskningen kommit fram till. Eller handlar de ledande politikernas tal om att bygga politiken på “evidens” om att de endast accepterar den forskning som är politiskt opportun och/eller tjänar deras egna förutbestämda uppfattningar?

Den politiska dagsuppfattningen rörande s.k. sjuknärvaro kan dock relativt snart komma att omprövas, åtminstone torde risken för ökad smittspridning av den nya influensan (svininfluensan) ha en viss “tillnyktrande” effekt i det avseendet…

För inte har väl det här landet råd med att exempelvis statsrådsberedningen och departementen “släcker ned verksamheten” under en till två veckor på grund av “svininfluensan”?

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3

Svininfluensan och hårdare sjukregler

Etiketter: cristina husmark-pehrson, karensdag, ohälsa, regeringen, sjukdag, sjukförsäkring, välfärd

Nu varnar internationella forskare, vid Center for Economic and Policy Research, för att alltför strama sjukregler gör att många går till jobbet trots exempelvis influensasymptom. En “sjuknärvarande” bärare av svininfluensan (H1N1) riskerar att orsaka mycket höga framtida samhällskostnader.

Framförallt pekar forskarna på riskerna med den undermåliga amerikanska sjukförsäkringen. Dr. Jody Heymann, en av dem som står bakom forskningen, säger:

“The economic costs of a serious flu outbreak are potentially enormous /…/ The lack of paid sick days in the United States puts Americans at substantially greater risk of contagious diseases - from the flu which kills thousands annually to diarrheal disease, respiratory infections, and the threat of new diseases like the H1N1 flu virus.”

Även om den refererade forskningen rör amerikanska förhållanden genererar den också intressanta frågor för oss. Hur ska vi i “pandemitider” se på exempelvis karensdagen i sjukförsäkringen? Är det alltid och i alla lägen bra att “bita ihop” och gå till jobbet när man känner sig förkyld? Finns det en risk för att alltför hårda sjukregler, som leder till ökad “sjuknärvaro”, kan bli ett framtida hot mot folkhälsan?

Se där exempel på några frågor som är både besvärliga och rykande aktuella, inte minst nu när svininfluensan på bredare front (någon gång i höst) tycks vara på väg till vårt land.

Efter den debatt vi haft den senaste tiden om de nya hårdare sjukreglerna kan man fråga sig om ansvariga myndigheter och politiker orkar ställa dessa besvärliga frågor….

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2, SvD3,

Intygskrav försenar ersättning till småbarnsföräldrar

Etiketter: barnomsorg, föräldraledighet, föräldrar, försäkringskassan, förskola, sjukdag

I dag berättar ST-press att Försäkringskassans (FK) krav på intyg från förskola eller motsvarande vid vård av sjukt barn leder till försenade utbetalningar till småbarnsföräldrar.

Det är lite paradoxalt att en regering, som ju brukar tala om vikten av regelförenklingar för exempelvis småföretagare, så till den grad byråkratiserat regelverket för de med sjuka barn att utbetalningarna från FK försenas.

Att denna situation skulle uppstå borde, liksom problemen inom sjukförsäkringen i övrigt, inte komma som någon överraskning för ansvarig minister.

Innan intygskravet infördes varnade ett stort antal remissinstanser (bland annat TCO) för att just detta skulle inträffa. Men att lyssna in remissinstansernas synpunkter verkar, av allt att döma, inte vara något som regeringen prioriterar särskilt högt…

En dag i utanförskapet

Etiketter: regeringen, sjukdag, utanförskap

Bäst som jag i ett tidigare inlägg raljerar med sjukfrånvaron på Svenskt Näringsliv, så sitter jag själv hemma med halsont. Första sjukdagen på tio år, en dag i utanförskapet. Men det känns faktiskt inte så hemskt som uttrycket antyder. Ganska skönt och nödvändigt att få vila halsen en dag. Det är inte mycket till utanförskap eller. Jag har haft fullt upp med att besöka vårdcentral och apotek.

Jag är säkert tillbaka på TCO på måndag igen. Men det är knappast regeringens politik som driver in mig i innanförskapet, utan det faktum att TCO-stryelsen har sammanträde och skall besluta en massa viktiga saker, såsom a-kassa, forskningspolitik och kompetensutveckling. Det blir något att blogga om.