Etiketter: skolan, social rörlighet, social snedrekrytering, utbildning
Sverige placerar sig högt, på femte plats, i en stor internationell studie av grundskoleelevers medborgarkunskaper som publiceras idag. Men i inget annat europeiskt land som deltar har föräldrarnas utbildningsnivå större betydelse för elevernas medborgarkunskaper än i Sverige.
Det är tyvärr inget nytt. Sedan början av 1990-talet har vi sett att föräldrarnas utbildningsnivå har fått större betydelse och att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper, framför allt utifrån social bakgrund, ökat. Resultaten i grundskolan har också försämrats generellt under samma tidsperiod.
Skolverket har sammanställt och analyserat forskning som belyser vad som kan ha orsakat försämringen. Det är forskning som skolpolitiken borde vägledas utav. I forskningen framträder ett komplext pussel av faktorer där den ökade segregeringen i samhället, den decentraliserade styrningen av skolan och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen alla har betydelse.
Den ökade skolsegregationen, det vill säga att det blivit vanligare att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola, har drivits av införandet av det fria skolvalet och av att boendesegregationen samtidigt ökat. Både elevens egen bakgrund och klasskamraternas familjebakgrund påverkar en elevs kunskapsresultat. Skillnaderna mellan elevers kunskaper förstärks därmed av skolsegregation. Och ju mer homogen elevsammansättningen är desto starkare blir effekten av social bakgrund. Forskningen visar att kamrateffekter som är viktiga för i synnerhet lågpresterande elever förlorats och att lärares förväntningar på eleverna har starka samband med elevernas resultat.
Skolverket har också funnit att kommunerna i liten grad fördelar resurser utifrån skolornas olika förutsättningar, vilket ytterligare kan bidra till en ökad resultatspridning mellan skolor, och därmed mellan elever med olika social bakgrund. Många kommuner tar därmed inte uppgiften att ge alla elever likvärdiga möjligheter att nå målen på allvar.
Skolverket pekar även på att det förändrade undervisningsmönster i svensk grundskola i riktning mot individualisering, det vill säga en förskjutning av ansvar från lärare till elev och i förlängningen även
från skola till hem, leder till att stödet hemifrån blir allt viktigare och att föräldrarnas utbildning och kulturella kapital får större betydelse för elevens resultat. Individualisering, i betydelsen individuellt arbete, har negativa samband med elevernas resultat och också elevens motivation och engagemang påverkas negativt. Betydelsefullt för en positiv utveckling är en ämnesdidaktiskt kunnig, tydlig och aktiv lärare som förmår att engagera och uppmuntra alla elever.
Det utbildningspolitiska målet att skolan ska ge alla elever likvärdiga möjligheter att nå målen bör stå högst upp på den skolpolitiska agendan. Valet närmar sig, men vem är beredd att formulera den politik som krävs för att komma åt den ökande sociala segregationen i skolan och ge alla elever likvärdiga möjligheter i skolan?
Läs TCOs syn på skolan här.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, social snedrekrytering
Igår presenterade SCB statistik över andelen studenter med utländsk bakgrund i den svenska högskolan. Glädjande ökar andelen studenter med utländsk bakgrund men skillnaden mellan studenter med svensk bakgrund och utländsk bakgrund är fortsatt stor.
Vid 25 års ålder hade 44 procent av årskullen födda 1983 påbörjat en högskoleutbildning. Andelen med svensk bakgrund var betydligt högre än andelen med utländsk bakgrund. Av 25-åringarna med svensk bakgrund hade 45 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel för gruppen med utländsk bakgrund var 37 procent.
Lärosätena bör tydligare än idag få i uppdrag att arbeta för att bredda rekryteringen till högre studier; socialt, etniskt, köns- och åldersmässigt. Ett tydligt tecken på att lärosätena kan göra mer för att bredda rekryteringen är skillnaden mellan Malmö högskola och Lunds universitet. Lärosätena ligger två mil ifrån varandra men på Malmö högskola har 29 procent av nybörjarstudenterna utländsk bakgrund, på Lunds universitet bara 15 procent. Bra jobbat Malmö! Lunds studentrekrytering borde stämma universitetet till eftertanke.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, social snedrekrytering, studieavgifter
Idag och igår diskuteras utkasten till bilagorna till den pågående Långtidsutredningen 2011 i Rosenbads konferenscenter. En av bilagorna behandlar genomströmningen i den högre utbildningen och kan komma att förespråka studieavgifter för alla studenter i den högre utbildningen. Den senaste långtidsutredningen, Långtidsutredningen 2008, förespråkade också studieavgifter. Också den gången för att öka genomströmningen inom den högre utbildningen. Men tillräcklig hänsyn till vad studieavgifter skulle innebära i övrigt togs inte i Långtidsutredningen 2008.
TCO släpper idag, på första dagen av Sveriges förenade studentkårers fullmäktige i Uppsala (Lycka till SFS!), en rapport om studieavgifter. Vi har gått igenom vad forskningen säger om studieavgifter och kommit fram till att ett införande av studieavgifter kommer att leda till färre studerande, att ett införande av studieavgifter skulle öka den sociala snedrekryteringen till högre studier och att studieavgifter på intet sätt är nödvändigt för att öka genomströmningen i högre studier.
Snabbare genomströmning kan uppnås på andra sätt som inte har samma negativa effekter på antalet studerande och på vilka grupper som rekryteras till högskolestudier. Åtgärder såsom mer välorganiserad undervisning, mer lärarledd undervisningstid, bättre studie och yrkesvägledning, utökat studentstöd såsom studenthälsovård och studietekniskt stöd, högre studiemedel och möjlighet att läsa sommarkurser som kan ingå i examen, kan öka genomströmningen i den högre utbildningen utan att negativt påverka antalet studerande eller spä på den sociala snedrekryteringen till högre studier. Det borde Långtidsutredningen 2011 ta fasta på.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: breddad rekrytering, social snedrekrytering, utbildningskvalitet, utbildningspolitik
Alla i den utbildningspolitiska svängen väntar nu spänt på regeringens kvalitetsproposition, som ska komma den 23 mars. Huvudpoängen med den är att en del av pengarna till den högre utbildningen ska kopplas till utbildningens kvalitet. Med andra ord ska de bästa utbildningarna premieras.
Högskoleverket (HSV) har på regeringens uppdrag redan tagit fram ett hyfsat detaljerat förslag på hur ett nytt kvalitetsutvärderingssystem skulle kunna se ut. Men regeringen är tydligen inte nöjd med HSV:s förslag. Enligt uppgift är två av förändringarna som regeringen överväger att göra i HSV:s förslag att (1) ta bort enkäterna där studenter får ge sin syn på utbildningen (läs mer om det här), och (2) att bedömningen av utbildningskvaliteten helt eller i mycket hög grad ska bero på studenternas resultat (till exempel nivån på studenternas examensarbeten). Man ska alltså i princip inte ta hänsyn till de förutsättningar studenterna har när de påbörjar högre utbildning.
Det här skulle innebära en betydande förändring i HSV:s förslag och en principiell omläggning av den svenska utbildningspolitiken. Om man enbart mäter studenternas resultat kommer nämligen det som premieras inte att vara utbildningens kvalitet, utan snarare studentsammansättningen. Studenter med goda förutsättningar kommer, som grupp betraktade, med stor sannolikhet att prestera bättre. Det får åtminstone två negativa konsekvenser.
För det första skulle de lärosäten som har en stor andel studenter från icke akademiska hem missgynnas av ett sådant system. Inte på grund av att deras utbildning skulle hålla lägre kvalitet än andra lärosätens, utan för att många av deras studenter har ett sämre utgångsläge än andra lärosätens studenter. Flera representanter för nyare universitet och högskolor som jag har pratat med har uttryckt stor oro över detta.
För det andra motverkar ett sådant resurstilldelningssystem lärosätenas uppdrag att bredda rekryteringen till den högre utbildningen, alltså att få ungdomar från underrepresenterade grupper att studera på högskolan. Detta eftersom det skulle skapa ett incitament för lärosätena att attrahera ungdomar med goda förutsättningar, som kan prestera bättre. På så sätt skulle man få bättre betyg i kvalitetsutvärderingssystemet och därmed mer resurser.
På ett seminarium om kvalitet i den högre utbildningen i förmiddags, arrangerat av Sveriges förenade studentkårer, var Marie Granlund (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, tydlig med att alla lärosäten i landet behövs, att utbildningarna på alla lärosäten ska ha stark forskningsanknytning och att breddad rekrytering är ett viktigt utbildningspolitiskt mål. Det är positiva besked inför valrörelsen. Regeringens politik pekar tyvärr i motsatt riktning. Så vad händer om regeringens kvalitetsproposition utformas på ett sätt som motverkar allt detta? Kommer de rödgröna att förändra systemet om de vinner valet?
Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, högskoleverket, social snedrekrytering
Högskoleverket presenterar idag siffror över regionala skillnader i hur många unga som påbörjar högskolestudier. I vissa kommuner har tre fjärdedelar av ungdomarna börjat en högskoleutbildning vid 24 års ålder. I andra kommuner är motsvarande andel bara en fjärdedel.
Läses denna rapport tillsammans med nationalekonomen Susanna Holzers aktuell avhandling, i vilken hon kartlagt effekterna av de senaste årtiondenas högskolepolitik, så kan slutsatsen dras att skillnaderna mellan kommuner, liksom skillnader mellan socialgrupper, hade varit än större om statsmakterna under 1990-talet inte satsat ansenliga resurser på tillväxt i hela högskolesystemet.
Holzer visar att närheten till en högskola gör att allt fler från icke-akademiska hem studerar vid det närliggande lärosätet, men (och detta är mycket intressant) också vid andra högskolor. Ett starkt vägande skäl till 1990-talets satsning på högskolesektorn var att man ville öka rekryteringen till högskolan från andra socialgrupper än dem som traditionellt sökte sig till högre studier. Den politiken har lyckats då rekryteringen till högre studier har breddats. Det har skett en häftig ökning av studenter med föräldrar som bara har gymnasiebakgrund, gruppens sannolikhet att studera har dubblerats på 25 år.
Effekten kommer enligt Holzers av att de fått tillgång till en högskola i närheten där de bor. Fler ungdomar utan akademisk bakgrund börjar nämligen studera om det finns en högskola i närheten. Och har man väl kommit över tröskeln att studier är ett naturligt val så kan man lika gärna välja att flytta och studera på ett lärosäte längre bort. Den geografiska närheten till högskolan ökar alltså den sociala närheten till högskolestudier och då inte bara på den lokala högskolan utan generellt.
Högskolorna har således inte bara en viktig roll för regionens utveckling och tillväxt utan också för målet om att bredda rekryteringen till högre studier.
Postat av Kristina Persdotter
Etiketter: högre utbildning, social snedrekrytering
DN rapporterar idag om att unga från arbetarhem väljer bort högskolestudier. Läs artiklen med huvudet på spiken Anna Gustavsson här. De senaste siffrorna från Högskoleverket visar att av de under 35 år som började vid högskolan 2005/06 var 30 procent från högre tjänstemannahem och 23 procent från arbetarhem. Om andelen studenter från arbetarhem skule motsvara den i befolkningen skulle den vara ungefär en tredjedel och inte en knapp fjärdedel. Vissa utbildningar är mer snedrekryterande än andra. Mest snedrekryterande är utbildningar till läkare, arkitekt, jurist, psykolog och tandläkare. Läs HSVs rapport här.
Andelen studenter från arbetarhem ökade under 90-talet när antalet platser på högskolan blev fler. Men under de senste åren har utvecklingen stått still. Forskare tror tvärtom att andelen studenter från arbetarhem kan minska framöver på grund av de förändringar som regeringen gjort i utbildningssystemet. Förändringar såsom att det är svårare att kom in på högskolan om man har att komplettstuerat sina studier på komvux och att elever måste välja rätt språkkurser redan i årskurs 6 för att flest möjliga meritpoäng för att komma in på högskolan riskerar att minska andelen studenter från arbetarhem. Därtill riskerar regeringens planer för gymnasieskolan att minska andelen studenter från arbetarhem då gymnasieutredningen föreslår att elever som går på gymnasiets yrkesprogram inte ska få behörighet till högskolan. Och om dessa elever efter gymnasiet väljer att läsa in högskolebehörighet på komvux senare så hamnar de i en kvotgrupp vilken gör att det är svårare att komma in på högskolan. Det förslaget hoppas jag att regeringen tänker om kring innan det hamnar i riksdagen för beslut.
Men därtill behöver vi göra mycket mer för att minska snedrekryteringen, däribland satsa på fler högskoleplater nu när ungdomskullarna växer, satsa mer på studie- och yrkesvägledning som kan hjälpa elever att göra icke-traditionella val och att förbättra studenters ekonomiska situation så att ingen väljer bort högskolestudier för att leva på studiemedel utan möjlighet till ekonomiskt stöd hemifrån känns för tufft.
Postat av Kristina Persdotter
