Rätt arbetslinje i efterkris-politiken

Etiketter: a-kassan, a-kasseavgift, arbetsförmedlingen, arbetslöshet, arbetslöshetsförsäkring, arbetsmarknad, arbetsmarknadspolitik, arbetstidsreglering, kompetensutveckling, konjunkturpolitik, krisen, littorin, obetalt arbete, produktivitet, regeringen, social trygghet, sysselsättning, utanförskap

Arbetsförmedlingen presenterar en optimistisk prognos som visar att arbetslösheten snart når sin topp och börjar vända nedåt. Det antyder att en positiv utveckling på arbetsmarknaden sker snabbare än vad jag trodde. Det är givetvis glädjande.

Det finns dock faktorer som riskerar att ta knäcken på den positiva utvecklingen. En sådan är det starkt ökande övertidsuttaget. Risken är uppenbar att arbetsgivare använder sig av övertid istället för att nyanställa. På så sätt blir arbetslösheten högre än vad den behöver vara. Uppenbarligen finns det stora möjligheter för arbetsgivare att lägga ut mycket övertidsarbete, trots gällande lagregler. Den dolda övertiden exploderar nu, särskilt bland män inom privata tjänstenäringar. Regeringen bäddar för att detta blir ett än större problem genom att, i förenklingssyfte, tillåta att företag utan kollektivavtal i realiteten får ta ut 350 timmars övertid.

En annan osäkerhet gäller kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska insatserna.  Arbetsförmedlingens nya satsning kallas Lyft. Regeringen sätter stort hopp till att denna satsning skall trycka ut många arbetslösa i jobb under innevarande år. Men då vill det till att praktikinslagen inom Lyft blir av hög kvalitet. Det måste finnas ordentligt med resurser för handledning. Programmet måste också bygga på lärande och kompetensutveckling. Det är de nya framväxande jobben som Lyft-deltagarna skall kunna ta, inte de gamla ty de är försvunna för alltid.

Diskussionen om arbetslinjen, eller snarare arbetslinjerna, blir akut efterhand som vi går ur krisen. Det finns nämligen åtminstone två arbetslinjer. Den första handlar om att gamla jobb med lågt kunskapsinnehåll och låga löner försvinner. De som blir arbetslösa får genom utbildningsystemet och arbetsmarknadspolitiken hjälp att komma vidare och ta de nya jobben med mer komplicerat innehåll och högre lön. A-kassan är så utformad att den premierar aktivt jobbsökande. Den här arbetslinjen är alltså en utbildnings- och kompetenslinje.

Så har vi den arbetslinje som regeringen för idag. Den handlar om två saker. Korttidsarbetslösa skall ta första bästa jobb oavsett kvalifikationer och utbildning. Det kallas matchning. Kostnaderna för arbetslösheten sjunker då kortsiktigt men det gör tyvärr också produktiviteten. Detta uppnås genom att försämra arbetslöshetsförsäkringen så till den grad att den inte går att klara sig på. Vidare ska de långtidsarbetslösa sättas i arbete. Men eftersom de inte kan klara komplicerade jobb så måste det skapas en låglönearbetsmarknad där de kan jobba. Det vill regeringen åstadkomma genom försämrad anställningstrygghet och möjligheter för arbetsgivare att pressa lönerna. Den här arbetslinjen är alltså en otrygghets- och låglönelinje.

Den viktiga frågan framöver är hur låg arbetslösheten kan förmås att bli i den kommande högkonjunkturen. Regeringen kommer att hävda sin arbetslinje, alltså otrygghets- och låglönelinjen, för att bringa ned arbetslösheten. Jag tror inte på den metoden. Utbildnings- och kompetenslinjen har historiskt visat sig framgångsrik i vårt land. Det finns ingen skäl att ändra på det.

Att tro eller misstro…det är frågan…

Etiketter: misstro, sjukvårdsförsäkring, social trygghet, tco, tro, välfärd

I början av förra århundradet (1900-talet) delade vi in personer som behövde stöd av samhället i två kategorier. Man talade då om ”värdiga och ovärdiga bidragstagare”. På den tiden finns inte någon utbyggd sjuk- eller arbetslöshetsförsäkring. Var man fattig och arbetslös och hade man inte någon synlig funktionsnedsättning var bevisbördan tung…

Det fattig- och överhetssverige har vi nog lämnat bakom oss nu. Men frågan är hur det är med attityder och grundvärderingar. Historiker brukar ju säga att värderingar är bland det mest trögrörliga som finns. En lag kan snabbt ändras genom ett klubbslag i parlamentet. Men det tar betydligt längre tid att ändra grundläggande synsätt.

Ibland när jag talar med medlemmar i TCO-förbunden, som har drabbats av de hårda sjukreglerna, brukar jag slås av just detta. I andra änden av telefonen sitter ofta en kvinna i medelåldern och berättar om sin kamp mot smärtan (såväl fysisk som psykisk). Men hon berättar också oftast om hur jobbigt det är att vara sjuk och samtidigt bli misstrodd.

När jag säger att de erfarenheter hon förmedlat är så viktiga att de borde föras vidare till andra blir det ofta tyst i andra änden. Efter ett tag så brukar hon säga ungefär så här: ”Ja jag vet, men jag vågar inte gå ut med ansikte och namn. Då riskerar jag att bli stämplad som latmask eller bidragsberoende. Och då får jag aldrig chansen till något jobb…”

Efter samtal av denna typ brukar jag ofta få dra djupt efter andan. Sätta mig ner och samla mig. För att orka jobba vidare. Hela tiden mal frågor i bakhuvudet på mig: Vad är det för samhälle vi håller på att skapa? Ett samhälle där sjuka skäms för att de är sjuka?

Läs ett av många liknande vittnesmål i dagens GP om Daniel Anderssons kamp mot sin egen ohälsa och om omgivningens syn på honom. Det jag vill säga är att Daniel, liksom många andra som går ut och vittnar om orimligheter i sjukförsäkringen just nu, är vår tids hjältar och murbräckor.

De belyser sprickor i den välordnade välfärdsmuren. Så att också vi andra får möjlighet att inse hur bräckliga våra egna liv egentligen är…

Läs om Daniel så förstår du nog vad jag menar.

Välfärdssystemet blir mer bidragstungt

Etiketter: a-kassan, alliansen, generell välfärd, hushållens ekonomi, krisen, social trygghet, socialbidrag

Utgifterna för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) ökar nu kraftigt i kommunerna. Exklusive ersättningar till flyktingar låg ökningen på 23 procent jämfört med samma kvartal i fjol, enligt Socialstyrelsens senaste statistik.

Det finns tydliga kopplingar mellan det som skett i trygghetssystemen och socialbidragsutvecklingen. Siffrorna över a-kasseutbetalningarna hittills i år har överraskat både regeringen och Arbetsförmedlingen. Ökningen har inte alls varit så stor som väntat. Mary Nilsson på Socialstyrelsen kan se att de kraftigt ökade socialbidragen hänger ihop med detta: “Det är många som inte är medlemmar i a-kassorna, den kopplingen kan ju finnas…Dessutom är det svårare att nå upp till villkoren för arbetslöshetsersättningen” säger hon till SVD.

Vi tvingas alltså konstatera att när de generella trygghetsförsäkringarna nedrustats har välfärdspolitiken samtidigt gjorts mer bidragslik och bidragstung. Ökade socialbidragsutgifter signalerar att det är stora problem inom hela välfärdssektorn. 

Regeringens bevisbörda ökar i takt med de stigande socialbidragssiffrorna. Allt kan inte skyllas på lågkonjunkturen och finanskrisen.

En “smittosam” sjukförsäkring?

Etiketter: regeringen, sjukförsäkring, social trygghet, socialbidrag, svininfluensa, välfärd

Effekterna av de nya hårdare reglerna i sjukförsäkringen åskådliggörs numera med jämna mellanrum, i såväl regional- som rikspressen. I dag berättar Aftonbladet om enskilda som drabbats av det hårdare regelverket som regeringen infört. 

Samtidigt publicerar SKL nya siffror om att utgifterna för försörjningstöd (socialbidrag) ökar kraftigt. Det blir allt mer uppenbart att effekterna av nedskärningarna i a-kassan och sjukförsäkringen drabbar allt fler “medelsvenssons”.

Regeringen tar uppenbarligen en stor risk i och med sina nedskärningar i trygghetsförsäkringarna. Risken finns att allt fler, också de med idag relativt god hälsa och högt arbetsmarkandsvärde, börjar fundera i termer av att “det kunde faktiskt ha varit jag eller någon i min närhet som drabbats…” eller “nästa gång kanske det är min tur...”

…..

I helgen förde Försäkringskassan själv fram ett klokt förslag i dessa “svininfluensatider“. Enligt DN vill Försäkringskassan se “en temporär ändring av lagstiftningen. Man vill avskaffa kravet på läkarintyg för frånvaro längre än en vecka för att minska den tid läkarna behöver för att skriva intyg. En lagändring skulle minska smittspridningen om sjukvårdens väntrum fylls av färre personer, tror Försäkringskassan.”

Detta FK-förslag ligger helt i linje med TCO:s förslag om att temporärt avskaffa karensdagen (läs också Sture Nordhs inlägg på politikerbloggen i helgen). Ja, man skulle till och med kunna säga att de två förslagen kompletterar varandra. 

Nu återstår bara att se om regeringen klarar av att se bortom de kortsiktiga ideologiska klyschorna och låsningarna och istället använder de verktyg (bl.a. lagstiftningsvapnet) som man faktiskt förfogar över, för att på bästa sätt motverka smittspridningen av “svininfluensan”….

Press: DN1, SvD1, SvD2, SvD3,

Allt fler röster höjs för en bättre a-kassa

Etiketter: a-kassa, arbetslöshetsförsäkring, expressen, inkomsttak, social trygghet

Inte bara Centern utan även Expressen kan nu fogas till den skara som kräver bättre a-kassa genom högre tak. Expressen inser uppenbarligen att regeringens politik för oss i riktning mot en välfärd baserad på grundtrygghet och inte på inkomstbortfall. Något politiskt mandat för en sådan stor förändring fick Alliansen inte i valet 2006.

Däremot är Expressen fel ute när det gäller obligatorisk a-kassa.  I realiteten fungerade den gamla ordningen väl när det gällde att få med de allra flesta med behov av försäkringen. Vi har en grundförsäkring som alla kan få, medan den inkomstrelaterade delen kräver medlemskap i a-kassa, något som den alldeles övervägande majoriteten hade tidigare eftersom priset (avgiften) var låg och försäkringsvillkoren goda. Vägen till en mer heltäckande arbetslöshetsförsäkring går inte via ett obligatorium utan via lägre avgifter och bättre försäkringsvillkor.

Glädjande räntesänkning som ger en otäck smak i munnen

Etiketter: a-kassa, arbetslöshetsförsäkring, lågkonjunktur, räntan, regeringen, social trygghet

Riksbanken räntesänkning är givetvis glädjande. Massor med vanliga människor med bolån får flera tusen kronor mer över i månaden. Jag såg på Aktuellt just en sådan vanlig människa. Hon har jobb och lön, villa och bolån. Hon såg strålande glad ut. Det gör nog inte den arbetslöse som måste leva på lite drygt 11 000 i månaden. Den människan får ingen förbättring.

Skillnaderna mellan de som har jobb och de arbetslösa kommer att öka rejält nästa år. Krisen kan komma att slita sönder vårt samhälle om inget görs. Av detta och andra skäl måste taken i a-kassan upp. Och det rejält..nu!

Friskolorna - friare eller otryggare?

Etiketter: försäkring, kommuner, skolan, social trygghet

Var fjärde kommun försäkrar inte sina friskoleelever. Det skriver FTF:s tidning Försäkring och Finans i sitt senaste nummer, där en kartläggning gjord av Trygg-Hansa refereras.

Idag bestämmer kommunerna själva om barnen ska vara olycksfallsförsäkrade på heltid eller bara på skoltid. Kommunenrna avgör också om försäkringsskyddet även ska gälla för friskoleelever. Detta har lett till ett, generellt sett, sämre försäkringsskydd för dem som går i friskolor.

Av friskolebarnen är bara 63 procent heltidsförsäkrade (jämfört med 82 procent i den kommunala skolan). Ytterligare 13 procent av friskolebarnen är endast försäkrade under skoltid (jämfört med 18 procent i den kommunala skolan).

De som har barn i friskolor tar alltså (omedevetet) en större privatekonomisk risk om olyckan skulle vara framme. Man kan onekligen fundera över det rimliga i detta.

En annan fundering är om de föräldrar som låter sina barn gå i friskola verkligen är medvetena om att barnen i och med detta riskerar att få ett sämre försäkringsskydd?

Växande oro att förlora jobbet vid sjukdom

Etiketter: arbetsmarknad, jobb, lågkonjunktur, oro, sjukförsäkring, social trygghet, socialbidrag, utanförskap

Var tionde person under 31 år (ungefär 70 000 personer) tror inte att de kommer att kunna arbeta kvar i sitt yrke om två år på grund av ohälsa. Endast varannan av dem som varit sjukskrivna i mer än tre månader tror sig kunna jobba kvar i yrket om två år. Det visar en undersökning som Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) nyligen gjort.

Detta är siffror som oroar, inte minst med tanke på att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Dessutom visar de analyser vi på TCO gjort (se bl.a. rapporten “Jakten på superarbetskraften fortsätter!”) att arbetsgivarna idag i allt högre utsträckning är negativa till att anställa personer med ohälsa eller ohälsohistoria.

Bilden förbättras inte när FSF-undersökningen sammanförs med de beräkningar som Försäkringskassan gjort angående hur många av de sjukskrivna som den närmaste tiden kommer att utförsäkras, till följd av regeringens hårdare regler och snävare tidsgränser i sjukförsäkringen.

Under den lågkonjunktur, som vi har framför oss, riskerar alltså ett mycket stort antal människor med ohälsa att ställas utan försörjning. De som inte har en make/makas inkomst att räkna med riskerar då att göras beroende av kommunalt ekonomiskt bistånd (socialbidrag).

Detta är en verklighet som politikerna, såväl i regeringen som i oppositionen, måste våga se i vitögat. Facket har dessutom ett extra stort ansvar att synliggöra denna bistra verklighet och att ta fram konstruktiva förslag så att utsatta medborgare och fackmedlemmar inte råkar illa ut.

Detta är några av skälen till att TCO nu bestämt sig för att starta upp ett arbete, under ledning av arbetsmiljöforskaren Töres Theorell, med att se över det regelverk som nyligen införts och sedan ta fram konstruktiva förslag.

Uppenbarligen är utmaningarna i detta arbete mycket stora. Men detta är ett så viktigt uppdrag att vi knappast kan avstå från att anta utmaningen. Det handlar ju ytterst om att ta de kärnfackliga värderingarna på allvar.

En tandlös tandvårdsreform?

Etiketter: göran hägglund, regeringen, social trygghet, tandvårdsreform

Nu visar det sig att 40 procent av tänderna i våra munnar inte berörs av det högkostnadsskydd som socialminister Göran Hägglund presenterade nyligen. En tandlös tandvårdsreform som leder till fler tandlösa?