Välfärdssystemet blir mer bidragstungt

Etiketter: a-kassan, alliansen, generell välfärd, hushållens ekonomi, krisen, social trygghet, socialbidrag

Utgifterna för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) ökar nu kraftigt i kommunerna. Exklusive ersättningar till flyktingar låg ökningen på 23 procent jämfört med samma kvartal i fjol, enligt Socialstyrelsens senaste statistik.

Det finns tydliga kopplingar mellan det som skett i trygghetssystemen och socialbidragsutvecklingen. Siffrorna över a-kasseutbetalningarna hittills i år har överraskat både regeringen och Arbetsförmedlingen. Ökningen har inte alls varit så stor som väntat. Mary Nilsson på Socialstyrelsen kan se att de kraftigt ökade socialbidragen hänger ihop med detta: “Det är många som inte är medlemmar i a-kassorna, den kopplingen kan ju finnas…Dessutom är det svårare att nå upp till villkoren för arbetslöshetsersättningen” säger hon till SVD.

Vi tvingas alltså konstatera att när de generella trygghetsförsäkringarna nedrustats har välfärdspolitiken samtidigt gjorts mer bidragslik och bidragstung. Ökade socialbidragsutgifter signalerar att det är stora problem inom hela välfärdssektorn. 

Regeringens bevisbörda ökar i takt med de stigande socialbidragssiffrorna. Allt kan inte skyllas på lågkonjunkturen och finanskrisen.

Orealistiskt? överoptimiststiskt? eller överideologiserat?

Etiketter: försäkringskassan, kristdemokraterna, moderaterna, sjukförsäkring, socialbidrag, välgörenhet

Hur många av de 54 000 som från årsskiftet utförsäkras, till följd av regeringens nya sjukregler, kommer att kunna åtegå till arbete? Detta är en av de frågor som hittills fått luddiga och otydliga svar från regeringshåll.

I Dagens Nyheter idag reviderar Försäkringskassan (FK) sina egna prognoser rörande möjligheterna att få ut denna grupp på arbetsmarkanden: “Ungefär var tredje av de utförsäkrade bedöms återkomma till sjukförsäkringen inom 180 dagar efter de tre månader som måste passera innan de har återkvalificerat sig till försäkringen.”

Frågan är dock om inte också denna nya FK-bedömning är allt för optimistisk. I sitt eget remissyttrande nämner FK exempelvis de erfarenheter som gjorts inom ramen för det s.k. PILA-projektet (projekt för genomgång och bedömning av rehabiliteringspotential hos långtidssjukskrivna), där långtidssjuka som bedömndes ha möjlighet att återfå arbetsförmåga gavs olika typer av insatser och sedan studerades. Resultatet från projektet stämmer till djupare eftertanke.

Av de individer vars ärende togs upp av PILA under perioden från juli 2007 till juni 2008 hade 87 procent fortfarande ersättning från sjukförsäkringen ett år senare. Detta trots att det i dessa fall var frågan om försäkrade som Försäkringskassan bedömt ha förutsättningar att återfå arbetsförmåga som valts ut att ingå i verksamheterna.

För dem som vid årsskiftet passerar de nya tidsgränserna i sjukförsäkringen och blir utförsäkrade är situationen, när det gäller möjligheter att återfå arbetsförmåga, knappast ljusare än för deltagarna i PILA-projektet.

Man kan inte låta bli att drabbas av misstanken att det bakom regeringens optimistiska kalkyler, ang. hur många av de utförsäkrade som i framtiden kommer att kunna återgå i arbete, döljer sig ett överideologiserat synsätt. För dem som tror att de långtidssjuka i första hand inte är sjuka, utan främst saknar arbesvilja och arbetsmotivation, är det naturligtvis lätt att vara optimistisk rörande de långtidssjukas framtida arbetskraftsdeltagande.

En fråga som allt oftare infinner sig hos mig rör dock inte socialförsäkringsministern eller hennes parti utan istället Kristdemokraterna (Kd): Vilken är Kd:s syn på det som just nu sker i sjukförsäkringen? Hur stämmer det som just nu pågår, i form av utförsäkringar och personer med ohälsa som tvingas söka socialbidrag eller hänvisas till kyrkans välgörenhet, överens med den kristna barmhärtighetstanken?

Kyrkornas välgörenhet blir allt oftare sista utvägen för de försäkringslösa

Etiketter: fattigdom, kommuner, kyrkor, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, välgörenhet

Går man igenom lokal- och regionalpressen just nu slås man av i hur många kommuner det pågår diskussioner om skärpta krav och villkor för de som tvingas söka socialbidrag.

I Södertälje kräver exempelvis Allianspolitikerna att socialarbetarna gör fler hembesök. I Karlshamn känner sig en medborgare kränkt av att socialen knackat på dörren och bett om att få gå igenom innehållet i hennes kylskåp. I många andra kommuner upplever socialarbetarna att de tvingas bli restriktivare eftersom deras budget överskrids och bidragsansökningarna hopar sig på skrivbordet.

Samtidigt signalerar kyrkorna att deras välgörenhetsverksamhet numera uppsöks av kategorier man tidigare inte sett. I senaste nummret av Kyrkans Tidning talas om att “hårdare regler kring sjukskrivning och en ökad arbetslöshet är några av orsakerna till ökningen av hjälpsökande som lyfts fram“. Men framför allt har utsatta grupper fått det svårare: “Socialtjänsten har blivit betydligt hårdare i sin tillämpning av socialtjänstlagen”, säger Lena Ljungström som arbetar som diakon till Kryrkans Tidning.

Också i frireligiösa Jönköping märks denna trend av och även där har nya kategorier av människor fått det svårt: “Det är ensamstående föräldrar, mammor och pappor, man får inte ihop sin situation”, säger Ulla Gunnevik föreståndare på frälsningsarméns café i Jönköping.

För oss som arbetar med välfärdspolitiken på central nivå är det ett viktigt ansvar att uppmärksamma denna dystra verklighet. Omfattningen på socialbidragen och kyrkornas välgörenhetsverksamhet är inte bara en avspegling av lågkonjunkturen, utan säger också något om hur det står till med det vi brukar kalla för välfärdsstaten. För egen del har jag allt oftare börja ställa mig frågan om det snart inte är dags att tillsätta en välfärdspolitisk haverikommission?

Två “verkligheter” som kolliderar…

Etiketter: försäkringskassan, massmedia, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, svenska dagbladet

I gårdagens Aktuellt berättade Diana Nyström från Orsa, som har diagnosen fibromylargi, hur hon till följd av det nya regelverket i sjukförsäkringen ramlat mellan stolarna och av myndigheterna anses för frisk för sjukförsäkringen och samtidigt för sjuk för arbetsmarkanden.

Nya siffror från Försäkringskassan visar dessutom att Diana långt ifrån är ensam. De som mot sin egen vilja blivit av med sjukpenningen har flerdubblats det senaste året; från ca 200 personer under september 2008 till ca 900 under september i år. Till detta ska läggas dem som blivit av med sin sjukersättning (tidigare förtidspension).

De problem som regeringens nya regelverk ställt till med inom sjukförsäkringen åskådliggörs också av Försäkringskassans egen personal. Therese Karlberg som är enhetschef vid omprövningsenheten vid NFC Stockholm Klara (enheten som handlägger omprövningar av sjukförmåner, arbetsskador och handikappförmåner) konstaterar att antalet omprövningar ökat kraftigt efter att regeringens nya sjukregler trätt i kraft:

 ”– Vi har tidigare legat på en normalbalans av cirka 1 800 ärenden, nu är balansen uppe i ungefär 4 500. Det är verkligen sjukt mycket omprövningar nu och den största ökningen ligger inom sjukersättning och sjukpenning.Vi anade att det här skulle hända när vi såg regeländringarna och det är inte utan att vi fruktar tiden efter årsskiftet när människor börjar utförsäkras”, säger Therese till tidningen Dagens Socialförsäkring.

Nästa år kommer ca 54 000 personer, enligt regeringens egna beräkningar, att utförsäkras till följd av det nya regelverket. I sitt remissvar, rörande de insatser som regeringen planerar genomföra för att möta denna verklighet, varnar Försäkringskassan för att de nya krånliga och svårtolkade reglerna kommer att leda till en ökad rättsosäkerhet och att enskilda trots insatserna kommer att utförsäkras.

Mot denna verklighetsbild kan man ställa den som regeringen och borgerliga ledarskribenter just nu förmedlar. PJ Anders Linder skriver exempelvis i söndagens SvD  att “de borgerliga lyft in sjukskrivningsproblemen i samhällsdebattens mitt och skapat en rehabiliteringskedja med bestämda tidpunkter. Frågorna har blivit synliga /…/ Individerna tas på allvar /…/ politiken är rätt både i mänskligt och ekonomiskt perspektiv.”

Det är uppenbart att vi just nu ser två olika verklighetsbilder kollidera; en som kommer uppifrån och en som kommer nedifrån. PJ:s berättelse krockar med Dianas. Vilket av dessa perspektiv som tydligast synliggörs i media, den närmaste tiden, kommer att ha avgörande betydelse för utgången av riksdagsvalet i september 2010…

Press: DN1, DN2, DN3, AB1, AB2,

Dags för en välfärdspolitisk haverikomission?

Etiketter: a-kassa, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, välfärd

TCO och andra har sedan en lång tid tillbaks utgått ifrån att det ska tillsättas en parlamentarisk socialförsäkringsutredning, så att vi kan skapa långsiktigt hållbara trygghetssystemen.

Regeringen lovade också redan i sin första regeringsförklaring 2006 att en sådan parlamentarisk utredning skulle tillsättas. Sedan hände ingenting…eller egentligen hände väldigt mycket med trygghetssystemen. Både A-kassan och sjukförsäkringen genomgick stora och omfattande systemförändringar. Men någon parlamentarisk socialförsäkringsutredning blev det aldrig…

Idag börjar det allt tätare droppa in uppgifter om att de revor i det sociala trygghetsnätet som slitits upp gör att många ramlar igenom. Några av dem fångas upp av det kommunala försörjningsstödet, andra tvingas vända sig till kyrkornas välgörenhet. Det handlar ofta om vanliga människor. Sådana som du och jag. Människor som i lågkonjunkturen haft oturen att bli arbetslösa eller sjuka. Människor som, till följd av regeringens regelförändringar, inte längre kvalar in till trygghetsförsäkringarna.

En effekt av nedskärningarna i trygghetsförsäkringarna, som får genomslag nu i lågkonjunkturen, rapporterade Ekot om i går: “De extrapengar som regeringen nyligen lovat kommunerna kommer i första hand användas till att betala så kallat försörjningsstöd, alltså socialbidrag.”

Det börjar kanske snart bli dags för oss som tror på långsiktigt hållbara lösningar i välfärdspoliken att, istället för att tala behovet av en parlamentarisk socialförsäkringsutredning, börja tala om behovet av en välfärdspolitisk haverikommission?

Tung remisskritik mot sjukförsäkringsförslag - igen…

Etiketter: försäkringskassan, kommuner, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, välfärd

Regeringen förde i ”höstproppen” fram en rad relativt omfattande regelförändringar inom sjukförsäkringen. Bl.a. inför man ett tre månader långt introduktionsprogram inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, som ska ”fånga upp” de drygt 50 000 som annars på grund av “rehabiliteringskedjan” blir helt utan ersättning under 2010. Detta förslag har nu varit ute på en synnerligen kort remiss (remissvaren skulle vara inne 5 oktober).

Regeringsförslaget möter idag tung remisskritik (se aktuell artikel i DN). Adriana Lender, generaldirektör för Försäkringskassan (FK) säger till DN: “Det är en olycklig lösning som man valt, många kommer inte att kunna återgå till arbete och då kommer de tillbaka till oss igen.” Detta överensstämmer med den analys TCO gör i sitt remissvar.

Dessutom befarar Lender att många inte kommer att få någon ersättning då deras ärenden ska överföras från Försäkringskassan till a-kassorna: “Vi vet redan i dag att a-kassorna har det svårt. Flera personer kommer få glapp i sin försörjnining.”

Precis som TCO befarar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att detta kommer att leda till ökade kostnader för kommunernas försörjningsstöd: “Vi är oroade över att man kommer vältra över kostnaderna på kommunerna när fler behöver socialbidrag“, säger Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL.

Återigen lägger alltså regeringen ett förslag på sjukförsäkringsområdet som får tung remisskritik för att inte vara tillräckligt genomtänkt. Man kan bara hoppas att regeringen denna gång, till skillnand från när man lade fram förslaget till s.k. rehabkedja, väljer att lyssna in remissinstansernas synpunkter (se aktuell samanställning ang. rehabkedjan här)…

Krångelmängden vid sjukdom ökar

Etiketter: cristina husmark-pehrson, proposition, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, välfärd

Under nästa år kommer ca 50 000 personer, till följd av regeringens egna regelförändringar, att mista sin ersättning från Försäkringskassan. Det handlar bl.a. om ca 14 000 personer i gruppen med förlängd sjukpenning, som kommer att bli av med sin ersättning. Även ca 32 000 personer med tidsbegränsad sjukersättning kommer att lämna försäkringen under 2010, enligt Försäkringskassans och regeringens egna beräkningar.

Dessa personer görs nu i huvudsak till “föremål för insatser via Arbetsförmedlingen” enligt ett förslag i höstpropositionen. De kommer därför från och med 1 januari 2009 att erbjudas ett tre månander långt introduktionsprogram, där de skall “utredas och kartläggas”. De kommer också att under den tiden ges möjligheter att återkvalificera sig till a-kassan eller att återfå den Sjukpenninggrundade inkomsten, SGI:n, som regeringen tidigare plockat bort från dem.

Denna lösning är naturligtvis bättre än om inget görs. Dessa redan utsatta människor skulle ju annars, till följd av regeringens rehabkedja, helt ha utförsäkrades från en av våra viktigaste trygghetsförsäkringar. Fortfarande kommer dock ett antal av dem att ramla mellan stolarna och hamna i en hopplös social och ekonomisk situation. Men med sina åtgärder minskar regeringen ändå trycket på kommunernas förtsörjningsstöd något.

Sjukförsäkringssystemet blir samtidigt, på grund av de ”tillbakarullningar” som nu föreslås, mer oöverskådligt och svårbegripligt. Vi får fler lappar i ett lapptäcke av ersättningsformer, av tidsgränser samt en ytterligare differentiering av olika nivåer eller grader av sjukdom och arbetsoförmåga. Nya undantagsregler och fler definitioner av nya och centrala begrepp staplas ovanpå varandra.

Till viss del måste detta “lapptäcke” ses som en effekt av att regeringen tidigare valde att inte ta någon större hänsyn till remissinstansernas synpunkter innan man lade fram förslaget till s.k. rehabiliteringskedja (se aktuell remissammanställning här).

Detta kommer sannolikt att ställa till med en del nya tolkningsbekymmer för de ansvariga myndigheterna, vilket för den försäkrade riskerar att leda till ytterligare problem ur rättsäkerhetssynpunkt. Ett uttalande från Adriana Lender i gårdagens Rapport, om att det nya regelverket är för otydligt, styrker detta.

I sitt remissvar varnar Försäkringskassan också för att många, trots regeringens “tillbakarullning”, kommer att stå utan försörjning till följd av reglerna i sjukförsäkringen från och med årsskiftet. Tyvärr är det inte första gången som Försäkringskassan klagar över ett allt för svårtolkat regelverk och negativa effekter till följd av regeringens förändringar i sjukförsäkringen.

Det blir, till följd av det krångligare regelverket, också allt svårare för den enskilde att veta vad det är som gäller om hon/han drabbas av en långvarig sjukdom. Detta riskerar långsiktigt att urholka legitimiteten för hela välfärdsstaten.

En “smittosam” sjukförsäkring?

Etiketter: regeringen, sjukförsäkring, social trygghet, socialbidrag, svininfluensa, välfärd

Effekterna av de nya hårdare reglerna i sjukförsäkringen åskådliggörs numera med jämna mellanrum, i såväl regional- som rikspressen. I dag berättar Aftonbladet om enskilda som drabbats av det hårdare regelverket som regeringen infört. 

Samtidigt publicerar SKL nya siffror om att utgifterna för försörjningstöd (socialbidrag) ökar kraftigt. Det blir allt mer uppenbart att effekterna av nedskärningarna i a-kassan och sjukförsäkringen drabbar allt fler “medelsvenssons”.

Regeringen tar uppenbarligen en stor risk i och med sina nedskärningar i trygghetsförsäkringarna. Risken finns att allt fler, också de med idag relativt god hälsa och högt arbetsmarkandsvärde, börjar fundera i termer av att “det kunde faktiskt ha varit jag eller någon i min närhet som drabbats…” eller “nästa gång kanske det är min tur...”

…..

I helgen förde Försäkringskassan själv fram ett klokt förslag i dessa “svininfluensatider“. Enligt DN vill Försäkringskassan se “en temporär ändring av lagstiftningen. Man vill avskaffa kravet på läkarintyg för frånvaro längre än en vecka för att minska den tid läkarna behöver för att skriva intyg. En lagändring skulle minska smittspridningen om sjukvårdens väntrum fylls av färre personer, tror Försäkringskassan.”

Detta FK-förslag ligger helt i linje med TCO:s förslag om att temporärt avskaffa karensdagen (läs också Sture Nordhs inlägg på politikerbloggen i helgen). Ja, man skulle till och med kunna säga att de två förslagen kompletterar varandra. 

Nu återstår bara att se om regeringen klarar av att se bortom de kortsiktiga ideologiska klyschorna och låsningarna och istället använder de verktyg (bl.a. lagstiftningsvapnet) som man faktiskt förfogar över, för att på bästa sätt motverka smittspridningen av “svininfluensan”….

Press: DN1, SvD1, SvD2, SvD3,

Problemen i sjukförsäkringen och FK uppenbara för alla - utom regeringen?

Etiketter: arbetsmarknad, försäkringskassan, rättigheter, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag

I helgen berättade DN att JO-anmälningarna mot Försäkringskassan (FK) har ökat med 80 procent under årets fyra första månader, jämfört med samma tid i fjol. Allt fler som kommer i kontakt med FK tycks uppleva att rättsäkerheten brister.

En av de främsta orsakerna till situationen är de omfattande regelförändringar som regeringen beslutat om inom framförallt sjukförsäkringen. Att dessa krångligt formulerade och svårtolkade regler skulle ställa till med problem på FK borde inte komma som någon överraskning för regeringen. En rad remissinstanser varnade just för detta, innan regeringen fattade sitt beslut. Men regeringen valde att inte lyssna till de kritiska synpunkterna.

Försäkringskassan konstaterade själv i sitt remissvar att “det krävs mer tid för en grundlig analys av Försäkringskassans möjligheter att administrera det föreslagna regelverket. För att Försäkringskassan skall kunna tillämpa reglerna krävs även att andra aktörers insatser sker i tid. Faller deras insatser blir de föreslagna tidsgränserna inte möjliga att hålla. Risken är att den enskilde hamnar i kläm.”

Idag är det just detta som sker. Vi får fler och fler exempel på hur enskilda “hamnar i kläm”:

• I dagens Aftonbladet berättas om Marit Karhapää, som fått sin sjukersättning indragen av FK och hänvisats till att söka jobb via Arbetsförmedlingen. Detta trots att hon har läkarintyg som visar att hon ska opereras och att läkare avråder henne från att jobba.
• I förra veckan berättade Aftonbladet om Emilie, som hamnat i en liknande situation. Trots att Emilie har ett jobb och väntar på en operation, som ska göra henne frisk från en allvarlig ögonsjukdom, drog Försäkringskassan (FK) in hennes sjukpenning. Nu tvingas Emilie vända sig till a-kassan för att klara sitt uppehälle.
• Vittnesmålen från människor som på tveksamma grunder fått avslag på sin ansökan till FK eller inte fått ut sin ersättning i tid, och därför tvingas uppsöka socialen eller kyrkans välgörenhet, är idag allt för många. En del av anmälningarna till JO handlar om att de försäkrade upplever att de fått en kränkande behandling av en allt för stressad och pressad FK-personal. Andra blir så desperata, när de nekas ersättning från sjukförsäkringen, att de hotar personalen eller hotar att ta livet av sig själva.
• Ett stort antal kommuner, med olika partipolitisk politisk färg, konstaterar att regelförändringarna i sjukförsäkringen är en av de viktiga förklaringarna till de ökande socialbidragskostnanderna osv, osv…

Detta leder fram till några frågor: När ska regeringen, och socialförsäkringsministern, inse att allt inte är frid och fröjd inom sjukförsäkringen och på Försäkringskassan? När ska regeringen och socialförsäkringsministern ta vittnesmålen från verkligheten på allvar och börja göra något åt situationen? När skall regeringen hörsamma kravet på en ordentlig översyn av sjukförsäkringens nya regelverk? 

Övrig press: Västerbottens Kuriren, Sydsvenskan, Dagens Industri

Allt fler fastnar i ett verkligt “utanförskap”

Etiketter: arbetslöshetsförsäkring, kommuner, krisen, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, socialförsäkring, välfärd

I helgen hade Dagens Nyheter en relativt omfattande artikel om att allt fler nu tvingas söka socialbidrag (ekonomskt bistånd). Förändringarna av a-kassan och nya riktlinjer hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör dessutom att socialkontoren allt oftare får besök av grupper som inte tidigare varit aktuella för socialbidrag, enligt DN.

I DN-artikeln säger bland annat Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Växjö universitet: “Regeringen har ensidigt inriktat sig på att ställa krav på dem som stått utanför arbetsmarknaden. Det är som om det vore deras personliga egenskaper som är problemet.”  Salonen pekar också på att bara 55 procent av de arbetslösa idag uppfyller kraven i arbetslöshetsförsäkringen. År 2004 var det ca 70 procent.

Professor Bengt Starrin, som också är medlem i TCOs expertgrupp i sjukförsäkringsfrågor, säger: “De som lever på socialbidrag befinner sig längst ned på statusstegen. Känslan av skam bryter lätt ned människor så att de känner sig som förlorare, de blir passiva och får inte energi att vara aktiva på arbetsmarknaden. Därför är det oerhört viktigt att de får del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan hjälpa dem att stärka självkänslan.”

Den bild som tecknas, av forskarna och andra, visar tydligt att de nedskärningar som den senaste tiden gjorts i arbetslöshets- och sjukförsäkringen knappast bidrar till att motverka det s.k. utanförskapet. Istället fastnar allt fler permanent i en situation som gör att de får allt svårare att ta sig in på arbetsmarknanden. Det verkliga “utanförskapet” ökar därmed.

Att allt fler arbetsgivare dessutom i lågkonjukturen mer aktivt börjat selektera bort arbetskraft med ohälsa, vilket bland andra TCO och Unionen varnat för i två olika undersökningar, gör inte bilden ljusare.

Denna gång är socialförsäkringarna dessutom sämre rustade för att kunna dämpa lågkonjunkturen än de var under 90-talskrisen, vilket gör att många enskilda som funnits i sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen nu istället görs beroende av kommunernas individuellt behovsprövade stöd.

Vad man då i första hand kanske inte tänker på är att detta, sett ur den enskildes synvinkel, innebär en kraftig frihetsinskränkning där den som söker stöd tvingas vika ut och in på hela sin ekonomiska och sociala situation. Efter att ha tömt familjens tillgångar tvingas man sedan att “stå med mössan i hand och be om en nådegåva från kommunen”, som någon uttryckte det.

För kommunerna innebär den analkande situationen att kostnader, som tidigare burits av de generella trygghetsförsäkringarna, nu vältras över på kommunernas selektiva bidragssystem. Vi går från generell välfärd till selektiv. Vi får fler bidragstagare.

Detta innebär att den redan utsatta kommunala ekonomin kommer att bli än mer utsatt, vilket riskerar att dra igång självförstärkande och destruktiva processer som gör det än svårare för oss att ta oss upp ur lågkonjunkturen. Det finns alltså all anledning att oroas över det som nu sker.

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5