Personalen vid Försäkringskassan förtjänar bättre!

Etiketter: försäkring, förtroende, myndighet, politik, socialförsäkring, stig orustfjord

DN blandar medvetet ihop social- och marknadsförsäkringar?

Etiketter: anna hedborg, dagens nyheter, privatisering, socialbidrag, socialförsäkring

Dagens ledare i DN argumenterar för att göra om dagens socialförsäkringar så att de blir “riktiga försäkringar”. Bakom DN:s formuleringar skymtar tanken att “riktiga försäkringar” är synonymt med de privata marknadsförsäkringarna (man exemplifierar med hemförsäkringen). Där är det minsann “raka rör” mellan avgift och ersättning, anser man.

DN:s analys och beskrivning är dock både försåtlig och förvirrande. Någon tydlig gränslinje mellan marknadsförsäkringar och socialförsäkringar dras inte upp i texten. Tvärtom. Istället för man ett ovanligt luddigt resonemang som leder fram till att marknadsförsäkringarna görs till en eftersträvansvärd förebild för socialförsäkringarna. Här skiljer sig DN:s ledarskribent tydligt från exempelvis Anna Hedborgs socialförsäkringsutredning, som ju annars brukar citeras flitigt av DN:s olika skribenter.

I den första skriften som kom från Hedborgs Socialförsäkringsutredning var titeln just Vad är försäkring? I denna skrift görs några grundläggande och viktiga distinktioner mellan de olika försäkringsformerna, något som helt saknas i DN-ledaren. Socialförsäkringsutredningen formulerar sig så här: 

“Försäkringsmässiga socialförsäkringar måste bygga på ett för socialförsäkringar relevant försäkringsbegrepp /…/ “Den grundläggande skillnaden mellan marknadsförsäkringar och socialförsäkringar handlar om riskdifferentierade eller riskutjämnade avgifter. I en marknadsförsäkring är strävan att varje individ skall betala en premie som exakt speglar den individuella risken.”/…/

“I en socialförsäkring strävar man i stället normalt efter att utjämna avgifter mellan individer. Alla får betala samma premie som andel av inkomsten och försäkringstagare med låga risker kommer då att subventionera dem med höga. Ingen skall heller nekas att delta i försäkringen beroende på alltför hög risk. Alla skall få vara med och alla skall behandlas lika, dessa två ambitioner kan sägas utgöra det grundläggande motivet för socialförsäkringarna.”

Bakgrunden till dessa viktiga distinktioner är att när våra socialförsäkringssystem byggdes upp var syftet också att de skulle medverka till att hålla ihop samhället. Detta grundläggande perspektiv tycks DN:s ledarredaktion ha glömt bort eller övergivit.

Med Socialförsäkringsutredningens nödvändiga och viktiga disktinktioner i ryggen kan vi ändå konstatera att det finns goda skäl till att göra våra socialförsäkringar mer försäkringsmässiga än de är idag. TCO och andra har länge krävt just detta. Det handlar då framförallt om att slå fast två grundläggande principer och sedan ta konsekvenserna av dem:

1. En försäkringsmässig socialförsäkring bör vara ekonomiskt självbärande. Sett över tid skall plus och minus gå ihop. Det betyder konkret att det som tas in i sjukförsäkringsavgift också återförs till sjukförsäkringssystemet, alltså att fiansminister Anders Borg (eller vid ett regimskifte Thomas Östros) förhindras att dra in “överskottet” till statskassan för att sedan finansiera annat.
2. I en försäkringsmässig socialförsäkring bör i princip premien/avgiften relateras till storleken på skadan/inkomstbortfallet – avgift skall bara betalas för den del av inkomsten som också ligger till grund för ersättning. Det handlar då bland annat om att successivt höja inkomsttaken i försäkringen, så att också tjänstemän och akademiker får det inkomstskydd de betalat för.

Tar vi steg i den riktning som dessa två grundprinciper stakar ut tar vi samtidigt steg i riktning mot en mer försäkringsmässig socialförsäkring, såväl på samhälls- som individnivån. Vi får en socialförsäkring som bättre kan lösa de uppgifter den rimligen bör klara av, vilket naturligtvis stärker dess långsiktiga legitimitet.

Men med den typ av “försäkringsmässighet” som DN hittills förordat i arbetslöshets- och sjukförsäkringen blir däremot välfärdsstaten, totalt sett, allt mindre försäkringsmässig och allt mer bidragstung. Allt fler överförs från de generella trygghetsförsäkringarna till det individuellt behovsprövade socialbidraget. Allt fler riskerar därmed att permanent låsas fast i ett “verkligt utanförskap”, samtidigt som taken i trygghetsförsäkringarna hålls så låga att de förhindrar en växande skara från att få ett fullgott inkomstskydd vid arbetslöshet och sjukdom.

Denna utveckling är något som på sikt hotar tilltron till välfärdsstaten, såväl bland dem som är mest utsatta för sociala risker som bland de akademiker och tjänstemän som idag betalar in avgifter som sedan inte ger dem motsvarande försäkringsskydd.

Slutsatsen av ovanstående resonemang är glasklar; vad vi behöver är inte socialförsäkringar som fungerar som marknadsförsäkringar, utan istället mer försäkringsmässiga socialförsäkringar.

Trygga människor vågar

Etiketter: arbetstagare, egenföretagare, Maud Olofsson, socialförsäkring, välfärd

I fredags presenterade näringsminister Maud Olofsson förslag om förbättringar i välfärdssystemen för företagare. Enligt departementet är minskad trygghet jämfört med anställning ett vanligt skäl för att kvinnor avstår från företagande. En annan orsak till att unga inte kan tänka sig att bli företagare är den ekonomiska risken. “Genom att reformera de sociala trygghetssystemen och underlätta övergången från anställning till företagande kommer fler människor att våga ta steget och förverkliga sin affärsidé“.

Bra Maud!

Men det vore ännu bättre om samma resonemang hade använts också för vanliga arbetstagare och deras tillgång till välfärdssystemen isteället för att tala om fusk och bidragsberoende. Trygga människor vågar; egenföretagare likaväl som arbetstagare.

Sjuknärvaro, evidens och opportunism

Etiketter: cristina husmark-pehrson, regeringen, sjukdag, sjukförsäkring, socialförsäkring

Forskare vid KI har följt närmare 7000 personer inom kommuner och landsting och 2700 anställda inom den privata industrin under tre års tid vad gäller sjuknärvaro, hälsa, sjukskrivning och en rad arbetsmiljö- och livsstilsfaktorer. Resultaten var entydiga i både den kvinnodominerade offentliga sektorn och den mansdominerade privata sektorn. Forskarna sammanfattar sina resultat bland annat genom att konstatera: “Ett viktigt fynd /…/ är att åtgärder för att minska antalet sjukskrivningar kan ha precis motsatt effekt på längre sikt. ”

I tider när det i vissa kretsar i princip är politiskt omöjligt att diskutera de kraftigt sjunkande sjuktalen, utan att först flera gånger ha utropat “HUUUURRA!!”, kanske det ändå kan finnas lite utrymme till eftertanke inför det som forskningen kommit fram till. Eller handlar de ledande politikernas tal om att bygga politiken på “evidens” om att de endast accepterar den forskning som är politiskt opportun och/eller tjänar deras egna förutbestämda uppfattningar?

Den politiska dagsuppfattningen rörande s.k. sjuknärvaro kan dock relativt snart komma att omprövas, åtminstone torde risken för ökad smittspridning av den nya influensan (svininfluensan) ha en viss “tillnyktrande” effekt i det avseendet…

För inte har väl det här landet råd med att exempelvis statsrådsberedningen och departementen “släcker ned verksamheten” under en till två veckor på grund av “svininfluensan”?

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3

Allt fler fastnar i ett verkligt “utanförskap”

Etiketter: arbetslöshetsförsäkring, kommuner, krisen, regeringen, sjukförsäkring, socialbidrag, socialförsäkring, välfärd

I helgen hade Dagens Nyheter en relativt omfattande artikel om att allt fler nu tvingas söka socialbidrag (ekonomskt bistånd). Förändringarna av a-kassan och nya riktlinjer hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gör dessutom att socialkontoren allt oftare får besök av grupper som inte tidigare varit aktuella för socialbidrag, enligt DN.

I DN-artikeln säger bland annat Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Växjö universitet: “Regeringen har ensidigt inriktat sig på att ställa krav på dem som stått utanför arbetsmarknaden. Det är som om det vore deras personliga egenskaper som är problemet.”  Salonen pekar också på att bara 55 procent av de arbetslösa idag uppfyller kraven i arbetslöshetsförsäkringen. År 2004 var det ca 70 procent.

Professor Bengt Starrin, som också är medlem i TCOs expertgrupp i sjukförsäkringsfrågor, säger: “De som lever på socialbidrag befinner sig längst ned på statusstegen. Känslan av skam bryter lätt ned människor så att de känner sig som förlorare, de blir passiva och får inte energi att vara aktiva på arbetsmarknaden. Därför är det oerhört viktigt att de får del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan hjälpa dem att stärka självkänslan.”

Den bild som tecknas, av forskarna och andra, visar tydligt att de nedskärningar som den senaste tiden gjorts i arbetslöshets- och sjukförsäkringen knappast bidrar till att motverka det s.k. utanförskapet. Istället fastnar allt fler permanent i en situation som gör att de får allt svårare att ta sig in på arbetsmarknanden. Det verkliga “utanförskapet” ökar därmed.

Att allt fler arbetsgivare dessutom i lågkonjukturen mer aktivt börjat selektera bort arbetskraft med ohälsa, vilket bland andra TCO och Unionen varnat för i två olika undersökningar, gör inte bilden ljusare.

Denna gång är socialförsäkringarna dessutom sämre rustade för att kunna dämpa lågkonjunkturen än de var under 90-talskrisen, vilket gör att många enskilda som funnits i sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen nu istället görs beroende av kommunernas individuellt behovsprövade stöd.

Vad man då i första hand kanske inte tänker på är att detta, sett ur den enskildes synvinkel, innebär en kraftig frihetsinskränkning där den som söker stöd tvingas vika ut och in på hela sin ekonomiska och sociala situation. Efter att ha tömt familjens tillgångar tvingas man sedan att “stå med mössan i hand och be om en nådegåva från kommunen”, som någon uttryckte det.

För kommunerna innebär den analkande situationen att kostnader, som tidigare burits av de generella trygghetsförsäkringarna, nu vältras över på kommunernas selektiva bidragssystem. Vi går från generell välfärd till selektiv. Vi får fler bidragstagare.

Detta innebär att den redan utsatta kommunala ekonomin kommer att bli än mer utsatt, vilket riskerar att dra igång självförstärkande och destruktiva processer som gör det än svårare för oss att ta oss upp ur lågkonjunkturen. Det finns alltså all anledning att oroas över det som nu sker.

Press: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5

Sjuka riskerar att drabbas extra hårt av lågkonjukturen och regeringens politik

Etiketter: 90-talskrisen, efterfrågekris, lågkonjunktur, regeringen, sjukförsäkring, socialförsäkring, välfärd

Svenska Dagbladets ledarsida angriper idag oppositionens Veronica Palm för att hon är oroad för effekterna av de nya sjukförsäkringsreglerna. Det är visserligen inte så förvånande att landets största moderata dagstidning angriper oppositionen. Men vad Svenska Dagbladet inte nämner är att det inte enbart är Veronica Palm som känner oro för det som just nu sker med människor som drabbats av ohälsa.

Samtliga fackliga centralorganisationer (LO, SACO och TCO) anser att det hårdare regleverket och de allt för snäva tidsgränserna i dagens sjukförsäkring riskerar att leda till att allt för många går miste om sin sjukpenning eller sitt jobb, utan att ens ha fått chansen till en rimlig rehabilitering. 

Men också i övriga delar av vårt samhälle finns en välgrundad oro för de nya reglerna i sjukförsäkringen. Såväl Arbetsförmedlingen (AF), Försäkringskassan (FK) som våra ledande forskare pekar tydligt på riskerna med att fler människor med ohälsa idag, mitt i lågkonjunkturen, riskerar att ställas inför en allt för svår social och ekonomisk situation:

• Nyligen gick exempelvis Arbetsförmedlingen (AF) in och begärde mer pengar av regeringen för att kunna klara av sitt uppdrag. Av AF:s budgetunderlag (Dnr: AF-2009/035434) framgår att man räknar med att de nya regelförändringarna i sjukförsäkringen, som regeringen hittills infört, leder till att betydligt fler personer med ohälsa och ohälsohistoria kommer att ställas i den allt  längre arbetslöshetskön. Enbart under år 2010 räknar AF med att drygt 36 000 personer, som kommer från sjukförsäkringen med “extra resursbehov”, knackar på dörren till Arbetsförmedlingen. Mellan åren 2010 och 2012 innebär detta totalt ett ökat resursbehov för AF på ca 27 miljarder kronor (!).
• Så här skriver Försäkringskassan, i sitt budgetunderlag för 2010-2012, om de nya och hårdare reglerna i sjukförsäkringen: “Samtidigt innebär de nya reglerna en viss risk för att personer som inte längre uppfyller kriterierna för rätt till ersättning blir utan, trots att de fortfarande har ett behov av stödinsatser för att kunna återetablera sig på arbetsmarknaden. Det är viktigt för sjukförsäkringens långsiktiga legitimitet att sådana risker så långt möjligt undanröjs. /…/ En ytterligare risk utgörs av att 2010 kommer att utgöra en omställningsperiod för sjukförsäkringen. Detta då omkring 40 000 personer beräknas bli av med sin ersättning för att de når den bortre tidsgränsen i förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning. Detta kommer dessutom att ske i ett läge där arbetslösheten beräknas vara den högsta på flera år.”
• Ett antal av landets ledande forskare, när det gäller folkhälsofrågor, varnar också för allvarligare sociala konsekvenser till följd av dagens kris än de som kunde märkas efter 90-talskrisen. Professor Olle Lundberg sade exempelvis nyligen i Läkartidningen, att systemförändringarna inom våra trygghetsförsäkringar “… kan leda till att fler människor snabbt råkar illa ut… många av regeringens reformer är uttänkta för en situation där det råder högkonjunktur.” Bo Burström, professor i socialmedicin vid KI, lyfter i samma tidskrift fram en liknande analys: “- Samtidigt som samhällets stödsystem stramats åt har det skett stora förändringar i arbetslivet. Tidigare kunde du jobba kvar och omplaceras till en mindre kvalificerad arbetsuppgift om du var lite knackig. Med dagens slimmade organisationer är du snabbt illa ute om du inte motsvarar kraven.”

Detta var bara ett litet axplock av välgrundade farhågor som kan förknippas med dagens situation inom sjukförsäkringen. Att som Svenska Dagbladets ledarsida försöka förminska och utdefinera problemen med regeringens politik på sjukförsäkringsområdet, genom att hävda att det främst är en fråga om att oppositionen är ansvarslös och oroar folk i onödan, håller helt enkelt inte.

Vill Svenska Dagbladets ledarsida göra allvar av epitetet “oberoende” borde man bli bättre på att lyssna till andra än enbart den moderatledda regeringen och den moderata socialförsäkringsministern.

Press: BLT.se, DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2, AB3, AB4

Om att missbruka modersmålet…

Etiketter: anders borg, arbetsmarknad, bertil holmlund, internationella jämförelser, socialförsäkring, sysselsättning, utanförskap

Nej, denna bloggpost kommer inte att handla om mitt modersmål “meänkieli”, utan om något helt annat.

I Upsala Nya Tidning (UNT) skriver nämligen Bertil Holmlund (professor i nationalekonomi) en mycket välformulerad och intressant artikel om det, i den samhällspolitiska debatten, så centrala utanförskapsbegreppet.

Här är tre smakprov ur artikeln:

1. “Att beskriva all frånvaro från arbete som kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemen som utanförskap gränsar till missbruk av modersmålet.”

2. “Att tala om utanförskap må vara effektiv politisk retorik, men att välja antalet helårsekvivalenter som central indikator på framgång i sysselsättningspolitiken skapar pedagogiska problem.”

3. “Finansministern är visserligen en god pedagog men hans pedagogiska talanger borde användas till något viktigare än utanförskapsexercis.”

Holmlunds artikel är intressant, i synnerhet som han i många andra sammanhang knappast kan anklagas för att vara särskilt regeringskritisk. Bertil Holmlund förekommer tvärtom ofta som referens i texter från exempelvis finansdepartementet.

Det skall bli spännande att se hur ofta (eller om) denna holmlundska text kommer att finnas med i någon fotnot när regering och departement i fortsättningen formulerar sig angående det s.k. utanförskapet.

Du finner Holmlunds artikel i UNT här. Läs den!

Ps! Tack Kristina för att du tipsade mig om artikeln. Ds

“Förseningskassan” och konsten att spela “Svarte Petter” med ansvaret

Etiketter: cristina husmark-pehrson, försäkringskassan, regeringen, sjukförsäkring, socialförsäkring

Det kaos på Försäkringskassan som många varnade för är nu ett faktum. Tyvärr valde regeringen att inte lyssna in den omfattande remisskritiken, bland annat från TCO, när man nyligen fattade beslut om de nya och mycket omfattande regelförändringarna i sjukförsäkringen.

I en tid när Försäkringskassan (FK) befinner sig i en historiskt sett gigantisk omorganisation slog regeringen till och införde ett nytt och synnerligen komplicerat regelverk inom sjukförsäkringen. Hur detta regelverk skall tolkas har redan lett till otydligheter i enskilda ärenden (se exempelvis ärendet med den cancersjuka Anna Olsson som riskerade att ställas utan ersättning).

Det finns tyvärr fog för att oroas över att det nya regelerna kommer att ställa allt fler med ohälsa utan försörjning och leda till att fler blir uppsagda på grund av sjukdom.

Enligt försäkringskassans senaste beräkningar riskerar ca 33 000 att bli utförsäkrade under 2010 när de inte längre kan få förlängd sjukpenning (Dagens samhälle 2008-09-18), vilket är en betydligt högre siffra än man tidigare räknat med. I denna siffra ingår inte dem (av de idag ca 80 000) som har tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning och som också riskerar att gå miste om sin ersättning till följd av det hårdare regelverket.

Från och med 1 juli, då de nya reglerna började gälla, har rapporterna om långa väntetider och uteblivna utbetalningar duggat tätt i press och etermedia. Nu senast i dagens Aftonblad, där verkligheten för många sjuka, pensionärer och föräldralediga tecknas i mycket mörka färger. Över 3000 FK-ärenden är mer än en månad försenade. Detta ställer många enskilda med små marginaler i en hopplös ekonomisk och social situation.

Socialförsäkringsminister Husmark-Pehrsson försöker undgå kritiken genom att säga att hon minsann gett mer pengar än vad Försäkringskassan själv begärt. I den uppkommna situationen är det istället Försäkringskassans anställda som dagligen blir skottavla för den högst befogade kritiken från medborgarna, medan de verkligt ansvariga spelar “Svarte Petter” och skickar vidare ansvaret nedåt i organisationen…