Recept mot bostadsbrist för studenter

Etiketter: bostadspolitik, studenter, studiesocialt

Boverket kom nyligen ut med en rapport om bostadssituationen för studenter och deras förslag ligger helt i linje med de som TCO och Stockholms universitets studentkår presenterade i början av hösten. Nu är det upp till nationella och lokala politiker att agera i frågan.

Antalet studenter har ökat kraftigt under de senaste åren, både på grund av lågkonjunkturen och på grund av stora ungdomskullar. Det har lett till en skriande bostadsbrist. Men Boverket visar att behovet av bostäder för studenter inte är snabbt övergående med en bättre konjunktur eller de mindre ungdomskullarna som vi har att vänta inom några år. Flera av de stora lärosätena är belägna i storstadsområden och i andra tillväxtregioner som under lång tid har haft brist på bostäder. Efterfrågan på högre utbildning kommer att vara fortsatt hög och det rör sig därmed om ett långsiktigt behov av bostäder passande för studenter. Bland annat detta behöver göras för att förbättra situationen:

-         Studenters ekonomiska situation måste stärkas, framför allt genom ett höjt studiemedel. Boverket är liksom TCO kritisk till den studiesociala kommitténs förslag att försämra möjligheten till bostadsbidrag för studenter.

-         Fastighetsavgiften för studentbostäder behöver förändras och neutralitet i beskattningen av olika upplåtelseformer införas. Studenter bor i hög utsträckning i hyresrätt och den högre beskattningen av hyresrätter i förhållande till övriga upplåtelseformer drabbar i hög grad denna grupp.

-         Sänk parkeringsnormen för studentbostäder då få studenter har bil och behov av parkering.

-         Ge möjlighet till lärosätena att i högre grad än i dag tillhandahålla bostäder för studenter.

-         Kommuner måste planera för studenternas behov av bostäder och ett aktivt mark- och planarbete från kommunens sida underlättar produktionen av bostäder för studenter.

-         Boverkets undersökningar tyder på att det är svårt att producera studentbostäder till en kostnad som studenter har råd med. Boverket vill därför utreda alternativa lösningar för att öka produktionen av bostäder för studenter. Det uppdraget bör de få.

Reinfeldts tips till studenter: “Sök ytterligare ett extrajobb”

Etiketter: anders borg, ergo, extrajobb, förvärvsskatteavdraget, jobbskatteavdraget, regeringen, reinfeldt, studentekonomi, studenter

I en intervju på TV4 i dag hävdar Fredrik Reinfeldt att det nyligen aviserade fjärde steget i förvärvsskatteavdraget leder till fler jobb. Bland annat sa han: “Det handlar om studenten som söker ytterligare ett extraknäck för att det lönar sig att arbeta.” Att regeringen har den här synen på studentlivet kom i och för sig inte som någon överraskning. Finansminister Anders Borg sa förra året i en intervju i Uppsalas kårtidning Ergo att alla studenter borde jobba av och till. “En och annan arbetstimma kan de flesta klämma in. Det bygger karaktären”, förklarade Borg för Ergo. Som om jobben fanns i överflöd ens för ett år sedan.

Men sedan dess har alltså landets ledande politiker uppenbarligen gjort bedömningen att arbetsmarknaden för studenter ljusnat och att det inte räcker med bara ett extrajobb. Helst ska man söka “ytterligare ett extraknäck”. Studenters dåliga ekonomi ska alltså inte åtgärdas genom högre studiemedel, bättre bostadsbidrag eller billigare bostäder, för att nämna några nödvändiga åtgärder. Nä. Sök fler jobb i stället. Regeringen tycks nämligen tro att det finns så många att de räcker till fler än ett per student. Sanningen är naturligtvis att det är svårare än på mycket länge att hitta ens ett enda extrajobb, och det vet alla studenter.

Sen var det en annan detalj som jag undrar om Reinfeldt och Borg hade tänkt på innan de formulerade sina jobbtips. När ska studenterna hinna göra det där andra? Studera, alltså.

Ny syn på utbildningskvalitet i förslag från Högskoleverket

Etiketter: högre utbildning, högskoleverket, regeringen, resurstilldelning, studenter, utbildningskvalitet

I Sverige lyfter vi ogärna fram den som är extra duktig, ännu mindre vill vi peka finger åt den som gjort sämre ifrån sig. Den här ängsligheten präglar också ofta debatten om utbildningskvalitet. Men det måste ju vara så att vissa högskoleutbildningar är bättre än andra, ja, rent av bäst. Snart inleds ett jätteprojekt där tanken är att vi ska få reda på vilka.

I går lämnade nämligen Högskoleverket sitt förslag på ett nytt kvalitetsutvärderingssystem till regeringen. Det nya systemet skiljer sig markant från det förra. Tidigare utvärderades framför allt utbildningens innehåll, nu ligger fokus på resultatet, alltså vad studenterna ska lära sig och huruvida de faktiskt lär sig det.

Några konkreta nyheter är ett tregradigt sifferbetyg på utbildningar, enkätundersökningar med nuvarande och tidigare studenter, och tydligare fokus på utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden. Och inte minst: utvärderingarna ska kunna användas som underlag när riksdag och regering tilldelar resurser till olika utbildningar.

Att en del av resurserna till landets lärosäten fördelas efter kvalitetskriterier är bra, och Högskoleverkets förslag är i stora drag ett sansat och tydligt sätt att mäta utbildningskvalitet. Det kan bli en god hjälp för studenter som inte vet var de ska studera, för högskolor som vill höja sin kvalitet, och för arbetsgivare som vill informera sig om kvaliteten på olika utbildningar.

Men det finns en del att ha synpunkter på. Utvärderingen sker strikt på utbildningsnivå. Det innebär att funktioner och verksamheter på central nivå inte påverkar utbildningens slutbetyg om de inte tydligt går att koppla till utbildningen. Exempelvis kommer inte en central alumniverksamhet eller ett karriärcentrum att ge några pluspoäng i utvärderingarna, vilket är beklagligt.

Andra oklarheter är hur stor tyngd viktiga aspekter som jämställdhet och snedrekrytering kommer att få i utvärderingarna. Högskoleverket antyder att de kommer att vägas in “där det är möjligt och relevant”. Det känns inte riktigt tillfredsställande, men med tanke på regeringens inställning till sådana aspekter är nog risken liten att Högskoleverket får bakläxa på den punkten.

Nu återstår att se om regeringen gör några förändringar i förslaget och på vilket sätt man väljer att koppla resursfördelningen till kvalitetsutvärderingssystemet. Det är inte givet att regeringen delar Högskoleverkets syn på vilka kvalitetsaspekter som bör premieras med ökade resurser. Till exempel är det inte otänkbart att man tillskriver arbetsmarknadsaspekter ett större värde. En proposition om de här frågorna väntas komma senare i höst.