Studieavgifter inte nödvändigt för ökad genomströmning i högskolan

Etiketter: högre utbildning, social snedrekrytering, studieavgifter

Idag och igår diskuteras utkasten till bilagorna till den pågående Långtidsutredningen 2011 i Rosenbads konferenscenter. En av bilagorna behandlar genomströmningen i den högre utbildningen och kan komma att förespråka studieavgifter för alla studenter i den högre utbildningen. Den senaste långtidsutredningen, Långtidsutredningen 2008, förespråkade också studieavgifter. Också den gången för att öka genomströmningen inom den högre utbildningen. Men tillräcklig hänsyn till vad studieavgifter skulle innebära i övrigt togs inte i Långtidsutredningen 2008.

TCO släpper idag, på första dagen av Sveriges förenade studentkårers fullmäktige i Uppsala (Lycka till SFS!), en rapport om studieavgifter. Vi har gått igenom vad forskningen säger om studieavgifter och kommit fram till att ett införande av studieavgifter kommer att leda till färre studerande, att ett införande av studieavgifter skulle öka den sociala snedrekryteringen till högre studier och att studieavgifter på intet sätt är nödvändigt för att öka genomströmningen i högre studier.

Snabbare genomströmning kan uppnås på andra sätt som inte har samma negativa effekter på antalet studerande och på vilka grupper som rekryteras till högskolestudier. Åtgärder såsom mer välorganiserad undervisning, mer lärarledd undervisningstid, bättre studie­ och yrkesvägledning, utökat studentstöd såsom studenthälsovård och studietekniskt stöd, högre studiemedel och möjlighet att läsa sommarkurser som kan ingå i examen, kan öka genomströmningen i den högre utbildningen utan att negativt påverka antalet studerande eller spä på den sociala snedrekryteringen till högre studier. Det borde Långtidsutredningen 2011 ta fasta på.

Studieavgifter införs för utländska studenter i Sverige

Etiketter: högre utbildning, studieavgifter

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz presenterade idag propositionen om avgifter för utländska studenter. Studenter som kommer utanför EES-området och som inte delar i ett utbytesprogram ska från och med höstterminen 2011 betala för sin högskoleutbildning. 90 miljoner kronor avsätts för stipendier.

TCO har i Globaliseringsrådet lyft detta som en önskvärd reform. Trenden visar på en kraftig uppgång av antalet internationella studenter. Idag finns runt tre miljoner internationella studenter i världen och antalet väntas växa till åtta miljoner 2025. Det finns således en expanderande internationell utbildningsmarknad. För att globaliseringen och den förändrade internationella arbetsfördelningen ska fortsätta att gynna Sverige måste vi ständigt fundera på nya sektorer och tjänster att utveckla där Sverige har förutsättningar att vara konkurrenskraftigt. Den högre utbildningen är en sektor där Sverige har möjlighet att bli internationellt konkurrenskraftigt vilket skulle ge möjlighet till fler välkvalificerade arbetstillfällen i Sverige.  

USA attraherar flest internationella studenter men tappar marknadsandelar till länder som Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Australien vilka satsar på att profilera sina universitet och högskolor. Sverige har flera fördelar som skulle kunna utvecklas och locka internationella studenter till Sverige:  

• Sverige har ett starkt utbildningsväsende med högkvalitativ högre utbildning och lärosäten som inom vissa områden är internationellt välkända.
• Sverige ligger långt framme inom fler områden såsom biovetenskap, materialteknik, klimatforskning, miljöteknik, folkhälsomedicin, design och informationsteknik.
• Sverige har därtill andra fördelar som kan attrahera studenter som möjlighet till rika naturupplevelser, många pratar bra engelska och många utbildningar ges på engelska, hög levnadsstandard och en internationellt sett intressant välfärdsstat både att leva i och studera.

För att Sverige ska lyckas attrahera internationella studenter krävs dock en del förändringar såsom förstärkning av utbildningarnas internationella profil, satsningar på sociala insatser för internationella studenter och marknadsföring.

Om det skulle visa sig att studieavgifter för utländska studenter, efter en väntad nedgång i antal på kort sikt, leder till oönskat få utländska studenter på längre sikt måste naturligtvis reformen omprövas. Detsamma gäller om reformen leder till andra kvalitets- eller incitamentsproblem såsom att kraven på utländska studenter skulle sänkas när lärosätet är i behov av deras avgifter.

Studieavgifter ökar i kristider

Etiketter: regeringen, studieavgifter, usa

Diskussionen om studieavgifter är intensiv på många håll. I USA publicerades i går en rapport som visar att avgifterna för studier på högskolenivå ökade mellan 2008 och 2009. Ökningen var 6,5 procent i offentligt finansierade högskolor och 4,4 procent i privata. Detta skedde alltså parallellt med den värsta finanskrisen och lågkonjunkturen i mannaminne.

Det är inte ovanligt att amerikanska studieavgifter ökar i lågkonjunktur, särskilt på offentligt finansierade lärosäten, eftersom delstatsmyndigheterna måste skära i sina kostnader. Ändå stämmer det till eftertanke att allt fler tvingas belåna sig alltmer i en kris där just hushållens skuldsättning är en del av problemet.

Den amerikanska studien visar också att hela två tredjedelar av de offentligt finansierade lärosätenas ekonomiska stöd utgörs av så kallat “merit aid”, som inte är behovsprövat och alltså inte i första hand är till för den som inte har råd med sin utbildning.

Även i Storbritannien höjs nu röster för att höja studieavgifterna som ett sätt att bevara utbildningskvaliteten. Den svenska regeringen vill också använda pengar kopplade till studieavgifter för att finansiera utbildningskvalitet, men här gäller det pengar som frigörs när man inför avgifter för så kallade tredjelandsstudenter om två år.

Men riskerna är stora. Kopplingen mellan avgifter och kvalitetssatsningar kan leda till dels sänkt kvalitet (om tredjelandsstudenterna blir färre än man tror) och dels att tredjelandsstudenter lättare blir godkända (om en del av resurserna knyts till studenternas prestationsgrad, vilket är fallet i dag). Frågan är hur regeringen hade tänkt förebygga den utvecklingen?

Barack Obama tror på distansutbildningar

Etiketter: Barack Obama, distansutbildning, högre utbildning, studieavgifter, studielån, usa

Nyligen fick USA:s förre president Bill Clinton frågan om vad han ansåg vara den viktigaste okända statistiken. Hans svar: “De senaste åtta åren har USA gått från första till tionde plats bland länderna med högst andel 25-34-åringar med högskoleexamen.” Han fortsatte med att peka på de snabbt ökande studieavgifterna i USA, som nu stiger med åtta procent årligen, som ett hot mot USA:s framtid som kunskapsnation. Sedan 1982 har avgifterna för högre utbildning i USA ökat med 439 procent, under det att den amerikanska medianfamiljens inkomst har ökat med 147 procent.

USA:s president Barack Obama har också insett problemets allvar och bestämt sig för att göra något åt det. Ett av de viktigaste verktygen i det arbetet är distansutbildningar. USA:s konventionella högskolesystem har inte kapacitet att utbilda så många personer som krävs, och det är dessutom så dyrt att studera att många helt enkelt inte har råd.

Precis som i Sverige har distansutbildningarna i USA vuxit enormt det senaste decenniet, precis som i Sverige studerar nu omkring var fjärde amerikansk student via webben, och precis som i Sverige är många av dessa äldre än genomsnittsstudenten.

Distansundervisning är inte bara ett billigt och effektivt sätt att göra högre utbildning tillgänglig för människor som av olika anledningar inte kan studera på campus. Det är dessutom utmärkt ur ett pedagogiskt perspektiv. Det amerikanska utbildningsdepartementet konstaterade i en studie tidigare i år att personer som studerar via webben nådde minst lika bra, ibland bättre, resultat jämfört med studenter i vanlig salsundervisning. Särskilt bra resultat gav kombinationen av olika undervisningsmetoder.

Distansutbildningen kan antagligen lösa många problem kring den nödvändiga utbyggnaden av högskolan också i Sverige.

Lektion i nyspråk: “Studieavgifter är bra för jämlikheten på högskolan”

Etiketter: dagens nyheter, högre utbildning, ratio, studieavgifter, usa

Det politiska nyspråket har spritt sig till ledarsidorna. I dag beskriver Dagens Nyheters ledarsida studieavgifter för högskolestudenter som en “kraft för utjämning av sociala skillnader”. Man tar sig för pannan.

Stora delar av DN:s resonemang bygger på nationalekonomen Andreas Berghs artikel i Ratios två år gamla antologi “Den Fria Akademin”. Argumenten är märkliga och inkonsekventa. Man påstår att avgifter inte skulle minska andelen studenter från underrepresenterade grupper eftersom det finns andra kostnader som är mycket större, nämligen de inkomster som studenterna “skulle ha kunnat få om de i stället ägnat studietiden åt arbete”. Men är lösningen då att skyffla över ännu mer av kostnaderna på de enskilda studenterna? Att tvingas bära en större ekonomisk börda än man redan måste i dag skulle knappast göra högre studier mer attraktiva för studenter med små ekonomiska medel.

Att anföra USA som föregångsland i det här avseendet, vilket såväl DN som Andreas Bergh gör, är minst sagt problematiskt. Dels har sannerligen inte studieavgifter i USA lett till högre studiekvalitet överlag, vilket DN indirekt påstår. Det amerikanska systemet för högre utbildning är extremt differentierat, med lärosäten av mycket varierande kvalitet. Dels har USA en enorm flora av stipendier och fonder med syftet att vaska fram de allra mest begåvade ur alla samhällsskikt, inte att utjämna de sociala skillnaderna.

Att införa studieavgifter, dessutom på den höga nivå som skulle krävas för att innebära ett betydande tillskott till kvaliteten, skulle leda till en ökad differentiering av de svenska lärosätena och dessutom en differentiering av studentpopulationen på de olika lärosätena. Med andra ord skulle kvalitetsskillnaderna mellan lärosäten öka markant och de bästa universiteten skulle bli tillgängliga för de bäst bemedlade studenterna och för ett litet fåtal ytterst begåvade studenter från lägre samhällsklasser. Precis som i USA. Det skriver också Andreas Bergh klart och tydligt i sin artikel. Men vill vi ha det så i Sverige?

På en punkt är jag dock beredd att ge både Andreas Bergh och DN rätt. Snedrekryteringen bekämpas bäst i grundskolan, och därför behövs ökade resurser till den.