Varför petar utbildningsminister Tobias Krantz i Högskoleverkets förslag?

Etiketter: högskoleverket, sveriges förenade studentkårer, Tobias Krantz, utbildningskvalitet

Snart väntas regeringen föreslå att en del av pengarna till den högre utbildningen ska fördelas utifrån kvalitetskriterier, ett helt nytt inslag i svensk utbildningspolitik. Det nya systemet ska beskrivas i en av flera rätt kraftigt försenade propositioner som är på gång från utbildningsdepartementet under våren.

Det hela började med att Högskoleverket i mars 2009 fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på nytt kvalitetsutvärderingssystem. Enligt uppgift har 35 personer sedan dess jobbat med detta på Högskoleverket, och i september förra året lämnades också ett mycket genomarbetat förslag till departementet, allt enligt tidplanen.

Man kan invända en hel del mot hur det nya systemet beretts. Till exempel har det inte gått ut på remiss, utan Högskoleverket har haft en referensgrupp* och under arbetets gång hållit fem så kallade “hearings” där berörda parter bjudits in. TCO fick bara delta i den femte och sista hearingen, med mycket knapphändigt underlag som dessutom var av preliminär karaktär. Vidare har Högskoleverket under arbetets gång haft täta underhandskontakter med departementet, som därmed hållits underrättade om hur arbetet framskridit och haft möjlighet att framföra synpunkter.

Därför kommer det som något av en överraskning att departementet nu börjar peta i Högskoleverkets förslag. Strax före jul bestämde man sig nämligen plötsligt för att stryka studentenkäterna ur kvalitetsutvärderingssystemet, enkäter som Sveriges förenade studentkårer och Högskoleverket arbetat med under hela hösten. Av någon anledning anser inte utbildningsdepartementet med högskoleminister Tobias Krantz och statssekreterare Peter Honeth i spetsen att studenternas uppfattning är relevant i bedömningen av en utbildnings kvalitet. Anmärkningsvärt, minst sagt, och en illavarslande signal till landets studentkårer, som redan har problem med att förklara studentinflytandets stora värde för sina medlemmar.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i en skrivelse till utbildningsdepartementet och riskdagens utbildningsutskott ifrågasatt beslutet att stryka studentenkäterna ur kvalitetsutvärderingssystemet. I skrivelsen riktar SFS ett antal berättigade frågor till utbildningsdepartementet, nämligen:

• Varför vill departementet inte låta studenternas åsikter bli en del av systemet och varför inkom detta besked så sent?
• Vilken annan aspekt tänker departementet införa i systemet för att låta studenterna få delge sina åsikter istället för studentenkäter?
• Varför väljer departementet att detaljstyra parametrar i ett övergripande förslag som tagits fram av ansvarig myndighet i samråd med sektorn?
• Varför väljer departementet att försena processen och frångå Högskoleverkets förslag som utarbetats under lång tid i samråd med sektorn?

Som sagt, berättigade frågor.

* Referensgruppen bestod av Högskoleverket (HSV), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), samt enskilda lärosäten.

Ont om lärarledd undervisningstid för studenter

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, Lärarledd tid, sveriges förenade studentkårer, Tobias Krantz, utbildningskvalitet

I dag gjorde Aktuellt ett långt inslag om TCO:s nya rapport om lärarledd tid på högskolan. Jag skrev rapporten och kommer att presentera den på ett seminarium på måndag. Läs mer och anmäl dig till seminariet här.

I rapporten presenteras resultaten från en undersökning där vi visar att hälften av alla heltidsstudenter i Sverige har mindre än nio timmars undervisning i veckan, vilket egentligen ska vara miniminivån i vårt nuvarande resurstilldelningssystem. För studenter inom humaniora och samhällsvetenskap är situationen betydligt värre. Nästan hälften av humaniorastudenterna har mindre än sex timmars undervisning i veckan. Omkring var tjugonde humaniora- och samhällsvetarstudent har mer än femton timmar i veckan.

I inslaget blev högskoleminister Tobias Krantz utfrågad om bristen på lärarledd tid av Aktuellts programledare Lennart Persson. Som vanligt gav högskoleministern inte några särskilt konkreta svar, utan undvek mest att rakt ut säga att regeringen faktiskt inte har för avsikt att göra någonting åt situationen. Men han blev lite mer konkret när han sa att regeringen vill satsa på “kvalitet på bekostnad av kvantitet”. En mycket beklaglig prioritering, eftersom bägge behövs. Det tycker inte bara TCO och Sveriges förenade studentkårer, utan också OECD och en lång rad industriländer som uttryckligen satsar på att över hälften av de unga ska studera på högskolenivå. En ambition som Sverige sedan några år har övergivit.

Tobias Krantz nämnde också en planerad kvalitetssatsning, som antagligen är den kommande propositionen om hur en del av resurserna till den högre utbildningen ska göras beroende av utbildningarnas kvalitet. Men den reformen kommer med största sannolikhet inte att innebära särskilt mycket nya resurser till grundutbildningen. Antagligen ska man försöka använda de intäkter som kan komma att frigöras när studieavgifter för internationella studenter införs, men det är ytterst osäkert om det alls blir några intäkter att tala om.

Tobias Krantz ger inte besked om den lärarledda tiden

Etiketter: Lärarledd tid, SUHF, Tobias Krantz, utbildningskvalitet

Jag frågade för en stund sen högskole- och forskningsminister Tobias Krantz om han tycker det är rimligt att många högskolestudenter får så lite som 4-6 timmars lärarledd undervisningstid. En retorisk fråga, tänkte jag, svaret är ju uppenbart.

Men ministern kunde inte svara. Han hänvisade till lärosätenas självständighet.

Därmed torde vår högskoleminister vara alldeles ensam i Sverige om att inte kunna säga att 4-6 timmars lärarledd tid är för lite. Högskoleverkets chef, universitetskansler Anders Flodström, har sagt det. Ett antal av landets högskole- och universitetsrektorer har gjort det. I princip alla landets studentkårer har gjort det. Naturligtvis har TCO gjort det. Men inte Tobias Krantz.  

Jag förstår honom. Att tilldela lärosätena alldeles för lite resurser och samtidigt påpeka det uppenbara, att pengarna inte på långa vägar räcker till ett rimligt antal lärarledda timmar, vore ju en inskränkning av lärostenas självständighet att bedöma detta själva. 

Fotnot: Skriver detta från en konferens om Sveriges framtid som kunskapsnation, arrangerad av Sveriges universitets- och högskoleförbund på Högskolan Väst i Trollhättan.