Från bilprovning till melodifestival: kvalitetsutvärdering av högre utbildning

Etiketter: högre utbildning, utbildningskvalitet

Snart kommer den hett emotsedda och alltmer kontroversiella kvalitetspropositionen, där regeringen ska föreslå hur delar av pengarna till den högre utbildningen ska fördelas efter nya kvalitetskriterier. Det senaste datumet som utlovats är den 23 mars.

Av det som blivit känt hittills verkar det som om Högskoleverkets utvärderande roll ska förändras från bilprovning till melodifestival. Något förenklat kan man säga att Högskoleverket inte bara ska se till att utbildningarna håller en godkänd lägstanivå, ungefär som bilprovningen. Tanken är att man fortsättningsvis ska agera melodifestival och peka ut de utbildningar som är bäst. Dessa ska sedan, förutom äran, få en ekonomisk belöning.

I förrgår (den 3 mars) bjöd utbildningsdepartementet in bland andra lärosätena, Högskoleverket, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) till ett så kallat “avstämningsmöte” för att presentera det nya förslaget till nytt kvalitetsutvärderings- och resursfördelningssystem. Jag var inte där, men har från flera källor fått veta att många av de närvarande var tämligen kritiska till såväl förslaget som utbildningsdepartementets hantering av hela ärendet.

Bakgrunden är att regeringen i mars förra året bad Högskoleverket ta fram ett förslag till nytt kvalitetsutvärderingssystem. Högskoleverket lyckades efter en lång process med balansakten att ta fram ett förslag som i stort sett fått stöd av såväl lärosätena som studentrörelsen. Så långt allt väl. Problemen började när utbildningsdepartementet uttryckte missnöje med Högskoleverkets förslag och började göra ändringar i det på detaljnivå. Här följer några av inslagen i regeringens förslag:

• Utbildningarna ska ges betyg på en fyrgradig skala. Endast de utbildningar som får det högsta betyget ska tilldelas extra resurser, kopplat till antalet helårsstudenter. Det lägsta betyget kan, ungefär som idag, leda till indragen examensrätt. Detta kan möjligtvis (beroende på hur mycket pengar det rör sig om) ge betydande tillskott till vissa stora utbildningar. Men för mindre utbildningar blir tillskottet antagligen blygsamt, och det stora värdet ligger snarare i betygets attraktionsvärde för att rekrytera nya studenter. Högskoleverket hade föreslagit en tregradig skala.
• De nya resurserna ska tas från de pengar som sparas in när avgifter för tredjelandsstudenter införs nästa år. Det är dock ännu oklart vilka belopp det rör sig om.
• Tonvikten i det nya kvalitetsutvärderingssystemet ligger tydligt på studenternas prestationer, framför allt bedömningen av examensarbeten. Högskoleverket ville i sitt förslag också ta med den så kallade progressionen, alltså hur mycket studenterna lär sig under utbildningen. På detta sätt skulle systemet i högre grad utvärdera utbildningarna, snarare än studenterna. En betydande brist i regeringens förslag, enligt de uppgifter som hittills kommit fram, är alltså att det inte tar hänsyn till studenternas bakgrund och förutsättningar utan enbart beaktar studenternas prestationer, vilket antagligen missgynnar högskolorna och de nyare universiteten.

Andra som bloggat om detta är SFS och Stockholms universitets rektor Kåre Bremer.

TCO och Uppsala universitet eniga: satsa på utbildningskvalitet!

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, uppsala universitet, utbildningskvalitet

Uppsala universitet har tagit fram sitt budgetunderlag för åren 2011-2013. Vi kunde inte ha skrivit det bättre själva.

Universitetet efterlyser en rejäl satsning på utbildningskvalitet de kommande åren. Åren 2011 och 2012 vill universitetet att regeringen höjer anslaget till utbildning på grund och avancerad nivå med sammanlagt 189 miljoner kronor. Omräknat på alla lärosäten motsvarar det ett tillskott på omkring 2,9 miljarder kronor.

TCO har tidigare rekommenderat satsningar i ungefär den omfattningen under ungefär den tidsperioden, även om det på sikt behövs åtminstone dubbelt så mycket pengar (alltså ungefär lika mycket som satsats på forskningen) för att rusta upp den eftersatta högre utbildningen.

Vidare vill Uppsala universitet att regeringen behåller den tillfälliga utökningen av högskoleplatser, som endast gäller under åren 2010 och 2011. Platserna bör inte dras tillbaka, menar universitetet. Även detta var något om TCO rekommenderade redan när budgetpropositionen lades.

Återstår att se om den kommande regeringen lyssnar på TCO och Uppsala universitet.

Breddad rekrytering kan ge lärosätena mindre pengar

Etiketter: breddad rekrytering, social snedrekrytering, utbildningskvalitet, utbildningspolitik

Alla i den utbildningspolitiska svängen väntar nu spänt på regeringens kvalitetsproposition, som ska komma den 23 mars. Huvudpoängen med den är att en del av pengarna till den högre utbildningen ska kopplas till utbildningens kvalitet. Med andra ord ska de bästa utbildningarna premieras.

Högskoleverket (HSV) har på regeringens uppdrag redan tagit fram ett hyfsat detaljerat förslag på hur ett nytt kvalitetsutvärderingssystem skulle kunna se ut. Men regeringen är tydligen inte nöjd med HSV:s förslag. Enligt uppgift är två av förändringarna som regeringen överväger att göra i HSV:s förslag att (1) ta bort enkäterna där studenter får ge sin syn på utbildningen (läs mer om det här), och (2) att bedömningen av utbildningskvaliteten helt eller i mycket hög grad ska bero på studenternas resultat (till exempel nivån på studenternas examensarbeten). Man ska alltså i princip inte ta hänsyn till de förutsättningar studenterna har när de påbörjar högre utbildning.

Det här skulle innebära en betydande förändring i HSV:s förslag och en principiell omläggning av den svenska utbildningspolitiken. Om man enbart mäter studenternas resultat kommer nämligen det som premieras inte att vara utbildningens kvalitet, utan snarare studentsammansättningen. Studenter med goda förutsättningar kommer, som grupp betraktade, med stor sannolikhet att prestera bättre. Det får åtminstone två negativa konsekvenser.

För det första skulle de lärosäten som har en stor andel studenter från icke akademiska hem missgynnas av ett sådant system. Inte på grund av att deras utbildning skulle hålla lägre kvalitet än andra lärosätens, utan för att många av deras studenter har ett sämre utgångsläge än andra lärosätens studenter. Flera representanter för nyare universitet och högskolor som jag har pratat med har uttryckt stor oro över detta.

För det andra motverkar ett sådant resurstilldelningssystem lärosätenas uppdrag att bredda rekryteringen till den högre utbildningen, alltså att få ungdomar från underrepresenterade grupper att studera på högskolan. Detta eftersom det skulle skapa ett incitament för lärosätena att attrahera ungdomar med goda förutsättningar, som kan prestera bättre. På så sätt skulle man få bättre betyg i kvalitetsutvärderingssystemet och därmed mer resurser.

På ett seminarium om kvalitet i den högre utbildningen i förmiddags, arrangerat av Sveriges förenade studentkårer, var Marie Granlund (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, tydlig med att alla lärosäten i landet behövs, att utbildningarna på alla lärosäten ska ha stark forskningsanknytning och att breddad rekrytering är ett viktigt utbildningspolitiskt  mål. Det är positiva besked inför valrörelsen. Regeringens politik pekar tyvärr i motsatt riktning. Så vad händer om regeringens kvalitetsproposition utformas på ett sätt som motverkar allt detta? Kommer de rödgröna att förändra systemet om de vinner valet?

Varför petar utbildningsminister Tobias Krantz i Högskoleverkets förslag?

Etiketter: högskoleverket, sveriges förenade studentkårer, Tobias Krantz, utbildningskvalitet

Snart väntas regeringen föreslå att en del av pengarna till den högre utbildningen ska fördelas utifrån kvalitetskriterier, ett helt nytt inslag i svensk utbildningspolitik. Det nya systemet ska beskrivas i en av flera rätt kraftigt försenade propositioner som är på gång från utbildningsdepartementet under våren.

Det hela började med att Högskoleverket i mars 2009 fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på nytt kvalitetsutvärderingssystem. Enligt uppgift har 35 personer sedan dess jobbat med detta på Högskoleverket, och i september förra året lämnades också ett mycket genomarbetat förslag till departementet, allt enligt tidplanen.

Man kan invända en hel del mot hur det nya systemet beretts. Till exempel har det inte gått ut på remiss, utan Högskoleverket har haft en referensgrupp* och under arbetets gång hållit fem så kallade “hearings” där berörda parter bjudits in. TCO fick bara delta i den femte och sista hearingen, med mycket knapphändigt underlag som dessutom var av preliminär karaktär. Vidare har Högskoleverket under arbetets gång haft täta underhandskontakter med departementet, som därmed hållits underrättade om hur arbetet framskridit och haft möjlighet att framföra synpunkter.

Därför kommer det som något av en överraskning att departementet nu börjar peta i Högskoleverkets förslag. Strax före jul bestämde man sig nämligen plötsligt för att stryka studentenkäterna ur kvalitetsutvärderingssystemet, enkäter som Sveriges förenade studentkårer och Högskoleverket arbetat med under hela hösten. Av någon anledning anser inte utbildningsdepartementet med högskoleminister Tobias Krantz och statssekreterare Peter Honeth i spetsen att studenternas uppfattning är relevant i bedömningen av en utbildnings kvalitet. Anmärkningsvärt, minst sagt, och en illavarslande signal till landets studentkårer, som redan har problem med att förklara studentinflytandets stora värde för sina medlemmar.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i en skrivelse till utbildningsdepartementet och riskdagens utbildningsutskott ifrågasatt beslutet att stryka studentenkäterna ur kvalitetsutvärderingssystemet. I skrivelsen riktar SFS ett antal berättigade frågor till utbildningsdepartementet, nämligen:

• Varför vill departementet inte låta studenternas åsikter bli en del av systemet och varför inkom detta besked så sent?
• Vilken annan aspekt tänker departementet införa i systemet för att låta studenterna få delge sina åsikter istället för studentenkäter?
• Varför väljer departementet att detaljstyra parametrar i ett övergripande förslag som tagits fram av ansvarig myndighet i samråd med sektorn?
• Varför väljer departementet att försena processen och frångå Högskoleverkets förslag som utarbetats under lång tid i samråd med sektorn?

Som sagt, berättigade frågor.

* Referensgruppen bestod av Högskoleverket (HSV), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), samt enskilda lärosäten.

Ont om lärarledd undervisningstid för studenter

Etiketter: dimensionering av högskolan, högre utbildning, Lärarledd tid, sveriges förenade studentkårer, Tobias Krantz, utbildningskvalitet

I dag gjorde Aktuellt ett långt inslag om TCO:s nya rapport om lärarledd tid på högskolan. Jag skrev rapporten och kommer att presentera den på ett seminarium på måndag. Läs mer och anmäl dig till seminariet här.

I rapporten presenteras resultaten från en undersökning där vi visar att hälften av alla heltidsstudenter i Sverige har mindre än nio timmars undervisning i veckan, vilket egentligen ska vara miniminivån i vårt nuvarande resurstilldelningssystem. För studenter inom humaniora och samhällsvetenskap är situationen betydligt värre. Nästan hälften av humaniorastudenterna har mindre än sex timmars undervisning i veckan. Omkring var tjugonde humaniora- och samhällsvetarstudent har mer än femton timmar i veckan.

I inslaget blev högskoleminister Tobias Krantz utfrågad om bristen på lärarledd tid av Aktuellts programledare Lennart Persson. Som vanligt gav högskoleministern inte några särskilt konkreta svar, utan undvek mest att rakt ut säga att regeringen faktiskt inte har för avsikt att göra någonting åt situationen. Men han blev lite mer konkret när han sa att regeringen vill satsa på “kvalitet på bekostnad av kvantitet”. En mycket beklaglig prioritering, eftersom bägge behövs. Det tycker inte bara TCO och Sveriges förenade studentkårer, utan också OECD och en lång rad industriländer som uttryckligen satsar på att över hälften av de unga ska studera på högskolenivå. En ambition som Sverige sedan några år har övergivit.

Tobias Krantz nämnde också en planerad kvalitetssatsning, som antagligen är den kommande propositionen om hur en del av resurserna till den högre utbildningen ska göras beroende av utbildningarnas kvalitet. Men den reformen kommer med största sannolikhet inte att innebära särskilt mycket nya resurser till grundutbildningen. Antagligen ska man försöka använda de intäkter som kan komma att frigöras när studieavgifter för internationella studenter införs, men det är ytterst osäkert om det alls blir några intäkter att tala om.

Avskaffandet av kårobligatoriet drabbar utbildningskvaliteten

Etiketter: högre utbildning, kårobligatoriet, regeringen, utbildningskvalitet

Kårobligatoriet ska avskaffas den 1 juli 2010. Regeringen ser det som en principiellt viktig fråga att inga studenter ska tvingas vara medlemmar i en förening. De flesta kårer har inte haft några egentliga synpunkter på principfrågan, men väldigt många har uttryckt stor oro över risken att förlora en stor del av sina medlemmar. En undersökning genomförd av TCO:s tidning Studentliv 2007 visade sedan att varannan student tänkte lämna kåren om obligatoriet avskaffades. Endast 15 procent sa att de helt säkert skulle fortsätta vara medlemmar.

Erland Ringborg, som utredde avskaffandet, föreslog att statsmakterna skulle behöva skjuta till 310 kronor per student för att ett fortsatt studentinflytande skulle kunna garanteras. Men regeringen höll inte med och slog fast att 105 kronor fick räcka. Kårernas genomsnittliga intäkt per student och år är omkring 500 kronor, så det handlar om ett betydande inkomstbortfall.

Inte bara kårerna tyckte att detta var en orimligt låg nivå. Också rektorer för olika lärosäten kritiserade regeringen. Samt naturligtvis TCO.

Nu har det visat sig att lärosätena värdesätter studentkårernas arbete så mycket att de är beredda att själva skjuta till pengar. Hittills har Högskolan Dalarna, Lunds universitet och Stockholms universitet aviserat stöd för mångmiljonbelopp. Det hedrar lärosätena att de tar ansvar för att upprätthålla studentinflytandet när regeringen valt att inte göra det. Problemet är att pengarna tas från utbildningsanslagen, vilket urholkar de redan bristfälliga resurserna ännu mer.

Stockolms universitets rektor Kåre Bremer varnade för detta på sin blogg tidigare i år, då han frågade sig “om studentinflytande och studiesociala insatser för ca 200 kr per student och år ska avvecklas eller täckas av den redan urholkade studentpengen med ännu färre undervisningstimmar som följd.”

Regeringen har upprepade gånger sagt sig värna kvaliteten i den högre utbildningen. Men det alltför påskyndade och underfinansierade avskaffandet av kårobligatoriet visar sig nu dränera lärosätena på utbildningsresurser. Hur väl rimmar det med regeringens kvalitetsambitioner?

Tobias Krantz ger inte besked om den lärarledda tiden

Etiketter: Lärarledd tid, SUHF, Tobias Krantz, utbildningskvalitet

Jag frågade för en stund sen högskole- och forskningsminister Tobias Krantz om han tycker det är rimligt att många högskolestudenter får så lite som 4-6 timmars lärarledd undervisningstid. En retorisk fråga, tänkte jag, svaret är ju uppenbart.

Men ministern kunde inte svara. Han hänvisade till lärosätenas självständighet.

Därmed torde vår högskoleminister vara alldeles ensam i Sverige om att inte kunna säga att 4-6 timmars lärarledd tid är för lite. Högskoleverkets chef, universitetskansler Anders Flodström, har sagt det. Ett antal av landets högskole- och universitetsrektorer har gjort det. I princip alla landets studentkårer har gjort det. Naturligtvis har TCO gjort det. Men inte Tobias Krantz.  

Jag förstår honom. Att tilldela lärosätena alldeles för lite resurser och samtidigt påpeka det uppenbara, att pengarna inte på långa vägar räcker till ett rimligt antal lärarledda timmar, vore ju en inskränkning av lärostenas självständighet att bedöma detta själva. 

Fotnot: Skriver detta från en konferens om Sveriges framtid som kunskapsnation, arrangerad av Sveriges universitets- och högskoleförbund på Högskolan Väst i Trollhättan. 

Dagens Nyheter slarvar i sin utbildningsbevakning

Etiketter: dagens nyheter, högre utbildning, högskoleverket, utbildningskvalitet

Under de fyra år som jag var chefredaktör för TCO:s tidning Studentliv, Sveriges största tidning för högskolestudenter, brukade vi på redaktionen sucka tungt över alla de fel som florerade, och fortfarande florerar, i andra mediers utbildningsbevakning. Jag har aldrig riktigt förstått om de här ganska vanliga felen beror på okunskap, tidsbrist eller rent ointresse från journalister och redaktörer. Det sistnämnda vore särskilt allvarligt. Utbildning är ett centralt politikområde med såväl direkta konsekvenser för individen som mer långsiktiga fördelningspolitiska, tillväxtpolitiska och demokratiska effekter på samhället. Ändå tycks de flesta medier i Sverige sköta utbildningsbevakningen med vänsterhanden, till skillnad från medier i andra länder.

Ett färskt exempel är en artikel i dagens Dagens Nyheter (ännu ej på webben). Där skriver Josefine Hökerberg om Högskoleverkets (HSV) nya förslag för hur högskoleutbildningars kvalitet ska utvärderas de kommande fyra åren. Förutom det faktum att det i strikt nyhetsvärderingshänseende inte är en nyhet (jag bloggade till exempel om det för fyra dagar sen), innehåller artikeln fel som lätt hade kunnat undvikas.

Av artikelns placering och den sena publiceringen att döma har DN inte värderat denna nyhet särskilt högt. Man kan ha olika uppfattningar om det korrekta i den bedömningen, men såvitt jag vet är det inte skäl att  slarva med faktakollen. Eller? Är feltoleransen omvänt proportionell mot nyhetsvärderingen?

Felen? Det ena gäller de indikatorer som ingår i utvärderingen, och här lyckas DN få till tre fel av tre möjliga. I artikeln står det att indikatorerna är “Utbildningens utformning och examination”, “Studentens färdigheter” och “Tidigare studenters erfarenheter”. Detta illustreras med stapeldiagram ovanför artikelns rubrik. I själva verket är indikatorerna “Lärandemål och examination”, “Läranderesultat” och “Studenternas erfarenheter”. Felen i artikeln kan inte bortförklaras som olika benämningar på indikatorerna, utan förmedlar helt enkelt ett felaktigt innehåll. Detta är alltså centrala delar av det nya utvärderingssystemet som ju hela artikeln handlar om, och de är tydligt redovisade i HSV:s rapport, med grafik och allt.

Det andra felet gäller vad som händer med en utbildning som får det lägsta betyget i skalan: “Ej godtagbar kvalitet”. I DN:s artikel står det att dessa utbildningar “bör få sitt examenstillstånd indraget”, men det stämmer inte. Det HSV föreslår är i stället samma sak som redan sker i dag med utbildningar vars kvalitet bedöms vara oacceptabel, nämligen att examenstillståndet först ifrågasätts och lärosätet får ett år på sig att åtgärda bristerna. Därefter utvärderas de ifrågasatta delarna av utbildningen igen och först då kan examenstillståndet dras in om HSV fortfarande finner att kvaliteten är “ej godtagbar”. Teknikaliteter, kan man tycka, men om de tas med i artikeln ska de väl redovisas korrekt? Eller? Sänks ribban för faktakontroll när en artikel inte bedöms vara tillräckligt intressant?

Ny syn på utbildningskvalitet i förslag från Högskoleverket

Etiketter: högre utbildning, högskoleverket, regeringen, resurstilldelning, studenter, utbildningskvalitet

I Sverige lyfter vi ogärna fram den som är extra duktig, ännu mindre vill vi peka finger åt den som gjort sämre ifrån sig. Den här ängsligheten präglar också ofta debatten om utbildningskvalitet. Men det måste ju vara så att vissa högskoleutbildningar är bättre än andra, ja, rent av bäst. Snart inleds ett jätteprojekt där tanken är att vi ska få reda på vilka.

I går lämnade nämligen Högskoleverket sitt förslag på ett nytt kvalitetsutvärderingssystem till regeringen. Det nya systemet skiljer sig markant från det förra. Tidigare utvärderades framför allt utbildningens innehåll, nu ligger fokus på resultatet, alltså vad studenterna ska lära sig och huruvida de faktiskt lär sig det.

Några konkreta nyheter är ett tregradigt sifferbetyg på utbildningar, enkätundersökningar med nuvarande och tidigare studenter, och tydligare fokus på utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden. Och inte minst: utvärderingarna ska kunna användas som underlag när riksdag och regering tilldelar resurser till olika utbildningar.

Att en del av resurserna till landets lärosäten fördelas efter kvalitetskriterier är bra, och Högskoleverkets förslag är i stora drag ett sansat och tydligt sätt att mäta utbildningskvalitet. Det kan bli en god hjälp för studenter som inte vet var de ska studera, för högskolor som vill höja sin kvalitet, och för arbetsgivare som vill informera sig om kvaliteten på olika utbildningar.

Men det finns en del att ha synpunkter på. Utvärderingen sker strikt på utbildningsnivå. Det innebär att funktioner och verksamheter på central nivå inte påverkar utbildningens slutbetyg om de inte tydligt går att koppla till utbildningen. Exempelvis kommer inte en central alumniverksamhet eller ett karriärcentrum att ge några pluspoäng i utvärderingarna, vilket är beklagligt.

Andra oklarheter är hur stor tyngd viktiga aspekter som jämställdhet och snedrekrytering kommer att få i utvärderingarna. Högskoleverket antyder att de kommer att vägas in “där det är möjligt och relevant”. Det känns inte riktigt tillfredsställande, men med tanke på regeringens inställning till sådana aspekter är nog risken liten att Högskoleverket får bakläxa på den punkten.

Nu återstår att se om regeringen gör några förändringar i förslaget och på vilket sätt man väljer att koppla resursfördelningen till kvalitetsutvärderingssystemet. Det är inte givet att regeringen delar Högskoleverkets syn på vilka kvalitetsaspekter som bör premieras med ökade resurser. Till exempel är det inte otänkbart att man tillskriver arbetsmarknadsaspekter ett större värde. En proposition om de här frågorna väntas komma senare i höst.

Ranking av utbildningar leder inte till högre kvalitet

Etiketter: högre utbildning, utbildningskvalitet

I gårdagens DN kunde vi återigen läsa om att många studenter få alltför lite undervisningstid. Studentkårerna i Uppsala, Göteborg och Lund har tagit fram siffror som visar att fem timmar i veckan inte är ovanligt. I dagens DN (tyvärr bara i papperstidningen) tillbakavisar Leijonborg kritiken och framför att ranking och tilldelning av mer pengar till utbildningar som håller en hög kvalitet kommer att leda till högre utbildningskvalitet generellt.  

Men att ranka utbildningar kommer inte att leda till att det stora flertalet utbildningar inom främst samhällsvetenskap och humaniora som idag har alltför lite undervisningstid får mer undervisningstid. Ranking av utbildningar leder inte till högre kvalitet.

Den högre utbildningens resurser har urholkats. Beräkningar från SULF som tar hänsyn till ökade kostnader för grundutbildning visar att mellan 1994/95 och 2006 har kostnaderna för merparten av all grundutbildning ökat med mellan 20 och 30 procent mer än vad staten givit högskolorna i ersättning. Sektorn behöver mer pengar.