Etiketter:
Jag såg på BBC igår och fick då se reprisen av den debatt där British National Party var en del av panelen. Det som slog mig var att Griffin som är partiledare för BNP har sagt att Curchill skulle varit medlem av BNP om han hade levt idag. Det är exakt samma påstående som Åkesson har fällt om Per-Albin Hansson.
Att använda nationella ikoner för att legitimera sín politik, hur främlingsfientlig den än månde vara, tjänar till att göra dessa partiers politik rumsren. Men den påminner oss också om att dessa partier samarbetar över nationsgränserna, tar goda (eller dåliga) idéer av varandra och använder dessa mycket planerat och strukturerat för att chocka, skapa debatt och komma in i medialjuset.
På så sätt verkar nationalisterna bejaka internationalismen, men bara om den är vit och islamofob.
AB1. AB2 DN
Etiketter: euron, finanskrisen, grekland
Idag var jag på en konferens i Helsingfors om hur man skall förbättar affärsklimatet och arbetslivet i östersjöområdet. På konferensen uppmanade den tyska ambassadören i Finland oss att också diskutera tabubelagda frågor, såsom Sveriges val att inte anta Euron som valuta. Peter Egardt, tidigare statssekreterare till Carl Bildt under hans statsministertid, men nu ordförande för Stockholms handelskammare sa att han vid varje tillfälle propagerade för at tSverige skulle införa Euron.
Eurosamarbetet bygger på tillväxt- och stabilitetspakten dvs. att euroländerna skall ha hållbara statliga finanser och en rimlig inflation. Men den bygger också på förtroendet att länderna inte ljuger för att få de fördelar Euron ger t.ex. låg inflation och låg ränta medan man själv finansierar sin ekonomi på ett ohållbart sätt.
Nu framkommer det att Grekland under ett flertal år har ljugit om sitt budgetunderskott. Nu beräknas budgetunderskottet ligga på ca 13 procent, medan det enligt tillväxt- och stabilitetspakten skall ligga på 3 procent av BNP. Idag är det åtminstone tiotalet medlemsländer som kraftigt överskrider gränsen för underskott i statsbudgeten.
Är euron hållbar om euroländerna inte ens kan vara ärliga mot varandra?
Etiketter:
Igår röstade Europaparlamentet ner ett antal förslag till resolutioner om mediasituationen i Italien. Syftena med förslagen till resolutioner var att uppmärksamma pressfriheten är fundamental i en demokrati och att pressen i ett av medlemsländerna, Italien, nu rankas som delvis icke fri av Freedom House. Liberalerna ville att kommissionen skulle lägga fram ett meddelande om mediekoncentrationen och skyddet för mångfald i medierna med målet att ett direktiv ska antas snarast.
EPP, inklusive Moderaterna, skyddade sin partikamrat Berlusconi genom att rösta ner något som var en hjärtefråga i många år för detta parti, nämligen frågan om medlekoncentration. Detta med hänvisning till subsidiariteten.
Uppenbarligen är företagskoncentrationer och maktkoncentrationer bra när det passar men dåliga när det inte passar.
Etiketter: arbetsmarknadspolitik, sverigedemokraterna, utstationeringsdirektivet
Ett av mer klassiska uttrycken i Magnus och Brasses vokabulär var uttrycket “fel, fel , fel”. Det är vad tänkte när jag läste rapporteringen från Sverigedemokraternas landsdagar och beslutet om en ny arbetsmarknadspolitik.
Det har sagts att SD nu vill locka till sig LO-medlemmar genom att nu säga att facket behövs. Jag vet inte om fler LO-medlemmar kommer att rösat på SD på grund av en arbetsmarknadspoltik som i grunden är menlös, oskarp och felaktig.
Programmet är fyllt av plattityder och ideologiskt virrvarr, förutom på en punkt nämligen att rasismen och främlingsfientligheten är ständigt närvarande. SD säger också att de “utgår från en pragmatisk, tvärpolitisk hållning inom det arbetsmarknadspolitiska området.” I klartext innebär det att man inte vet något om arbetsmarknadsfrågor och att man vill röstmaximera genom att ta den för tillfället populäraste ståndpunkten.
På en punkt blir okunskapen uppenbar, och det är när SD föreslår att man för att försvara den svenska modellen vill ”verka för ett avskaffande av utstationeringsdirektivet, –samt alla övriga försök till inblandning på den svenska arbetsmarknaden ifrån EU eller andra utländska intressen”.
Principen i EU är att det är hemlandets regler som gäller, om inget annat sägs. Det skulle innebära att det är t.ex. Lettlands lönenivåer som är tillämpliga på de lettiska arbetarna i det lettiska företag som utför arbete i Sverige. Men det är utstationeringdirektivet som säger att det är värdlandets regler som skall gälla. Tar man bort utstationeringsdirektivet så finns det inget som hindrar lettiska villkor på svensk arbetsmarknad. Vägen att gå är istället att förstärka utstationeringsdirektivet.
Det är kanske tur att SD annonserat att man är beredd att göra om sin politik. Mer fel kan det inte bli.
Se också domen i Rush Portuguesa
Etiketter: eu, finanskris, imf, svenska dagbladet
För några år sedan hyllades de baltiska länderna av nyliberala skribenter. Tillväxten var hög och den “ekononomiska friheten” stor. Det berättades på SvDs ledarsida om lättheten i att skaffa konton i bankerna till skillnad från i Sverige.”Inget krångel, inga problem”. Man trodde sig veta att det fanns “ett förändringstryck, en arbetsmoral och ett entreprenörskap av en helt annan kaliber än hos oss. Ett exempel är att en genomsnittlig arbetstagare i dessa länder, utslaget på ett år arbetar totalt 6,5 fler arbetsveckor än en svensk. De går till jobbet i ur och skur”.
Nu är entusiasmen inte lika stor för de baltiska länderna, och inte heller tålamodet. Anders Borg skyddar de svenska bankerna genom att driva på sänkningar av löner och pensioner istället för att devalvering.
Istället för att satsa på framtiden lägger man ner den. Skolor och sjukvårdsinrättningar har lagts ner. offentligasntälldas löner minskat med minst 15 procent och pensionerna sänkts med 10 procent för pensionärer som är inte längre arbetar och med 70 procent för pensionärer fortfarande arbetar. I verkligheten finns många pensionärer som överlever endast tack vare familjen stödnätverk eller vänner.
Istället för att leda till tillväxt och välfärd ledde den ekonomiska friheten för Lettland till en tvångströja som kommer få sociala konsekvenser ett decennium framåt.
Etiketter: inre marknaden, sjukvård, tjänstedirektivet
I filmernas värld är det populärt med sequels, dvs. filmer som får uppföljare och tituleras filmtitel II eller III och så vidare. Stjärnornas krig (Star Wars för de som är födda på 1980-talet) hade till och med presequels. Nu verkar vi få en sequel i tjänstedirektivsfrågan.
Mats Hallgren rapporterar i SvD att flertalet av EU:s inre marknadsministrar ställde sig positiva till en utökad tjänstehandel mellan EU-länderna vid det informella mötet i Umeå. Handelsminister Ewa Björling, har tagit upp frågan om inte det omstridda tjänstedirektivet borde ses över, eftersom många tjänster ligger utanför direktivet. Det gäller till exempel vårdtjänster. Sverige hoppas få in frågan i slutsatserna för nästa rådsmöte i början av december.
Det var precis denna typ av tjänster som mycket medvetet exkluderades när tjänstedirektivet beslutades. Vård, skola och andra offentliga tjänster är inte handelsvaror och kan inte jämföras med byggtjänster eller frisörtjänster. Offentliga tjänster regleras av medlemsstaterna därför att de har stor betydelse för människors väl och ve och det skulle innebära mycket stora ojämlikheter om de blev privatiserade, det är de flesta i Europa överens om. Jämför bara situationen i USA där nu Obama går i motsatt riktning mot EU.
Kommer det blåsa upp till strid igen i tjänstedirektivsfrågan?
Etiketter: eu, fotboll, jämställdhet, landslag
Förra gången Sverige var ordförande i EU 2001 var jämställdhet ett svenskt prioritetsområde. Det var delvis därför att jämställdhet mellan könen är och har varit en svensk paradgren. Vi har varit och är ett av världens mest jämställda länder. Men det finns mycket kvar att göra.
Diskussionerna kring jämställdheten i börsbolagens styrelser visar det, men också spekulationerna kring en ny förbundskapten. Johan Esk gjorde något ingen annan vågat förut, nämligen föreslå en kvinnlig förbundskapten, Pia Sundhage, för herrlandslaget. Starkt gjort!.
Men diskussionen kring förslaget går vägar som jag inte ens möter längre söderut i Europa. Den går ut på om hon som kvinna klarar av jobbet. Det verkar också som om de anställda (förlåt, landslagsspelarna) är tveksamma därför att hon är just- kvinna. Det påminner om Sandviks VD som tyckte att inte en enda kvinna platsar i ledningsgruppen men att det är Ok med kvinnor i kläd- eller kosmetikbranschen.
Kommentarerna påminner oss också om varför vi har en könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnor skall tydligen hålla sig till vissa sektorer och vissa yrken, medan männen skall hålla sig till andra. Om en 60-årig gubbe med kulmage kan träna herrlandslaget så kan väl en av världens mest respekterade tränare (ja Pia Sundhage) göra det.
Det finns fortfarande manliga bastioner att riva ner, även i Sverige. Det är synd att inte den svenska regeringen hade jämställdhet som prioritering för ordförandeskapet återigen. Man kanske hade kunna fokusera på sporten?
Etiketter: löneskillnader, social rörlighet, svenska dagbladet
På dagens ledarsida i Svenska dagbladet jämför Per Gudmundson rockbandet broder Daniels spelningar för folköl och fickpengar med att ungdomar faktiskt kräver avtalsenliga löner för ett jobb de utför som anställda. Syftet är att propagera för att lägre löner ger fler jobb för oerfarna.
Nu är ju knappast höga löner som är det största problemet inom kultursektorn. Istället är ett stort problem för Teaterförbundets medlemmar att många arbetsgivare inte följer reglerna i de kollektivavtal som de själva skrivit under. Många medlemmar drar sig för att stå upp för sina rättigheter av rädsla att inte få några fler jobb. Ockå i andra sektorer förekommer missbruk och löner som man inte kan leva på.
Dessutom är det så att löneskillnader har en tendens att fastna. Det finns en mängd studier som tyder på att små inkomstskillnader ökar den social rörligheten , liksom att lika möjligheter till utbildning stärker möjligheterna till klassresor.
Att jobba för en folköl kanske frälser ett band men rimliga villkor i arbetslivet frälser fler.
Etiketter: arbetslöshet, euroområdet, höstbudgeten
I budgetdebatten i riksdagen upplyste professor Hamilton licentiat Östros lite om statistik. Enligt Hamilton var det inte rätt och riktigt att jämföra den svenska arbetslösheten med EU-27 utan istället skulle jämförerelsen gälla Euroländerna som “till sin karaktär betydligt mer lika Sverige beträffande inkomstnivå, industristruktur och så vidare”. Då (den 21 september) var det värt att notera att arbetslösheten enligt de senaste siffrorna var 9,2 procent för Sverige och för euroområdet 9,5 procent. Nu kan det vara värt att notera att den svenska arbetslösheten i augusti var 9,4 mot Euroområdets 9,6. Ynka 0,2 procentenheter kvar alltså.
Samtidigt publicerade Dublininstitutet en rapport om medlemsländernas svar på krisen. I den rekommenderar institutet omfattande krispaket snarare än enstaka instrument som endast inriktas på att främja ekonomisk tillväxt eller arbetsmarknaden. Experter betonar att det måste finnas en prioritering att undvika arbetslöshet - till exempel genom att stödja företag, särskilt i gäller tillgång till finansiering samt strategiska investeringar i FoU och innovation - snarare än att låta människor gå ut i arbetslöshet.
Kanske bättre om professor Hamilton fokuserar på att föreslå politiska åtgärder för att förhindra att människor går ut i arbetslöshet snarare än att smälla licentiat Östros på fingrarna om statistik.
Etiketter: arbetslöshet, riskkapitalister, usa
För den som (mot all förmodan) inte tycker att vi bör förändra sättet ekonomin fungerar på! Läs detta reportage i NY Times. Den beskriver hur riskkapitalister tömde USAs mest berömda sängtillverkare (kunde varit Hästens) på kapital, cashade in vinsten och lämnade arbetstagarna åt sitt öde.
