Alliansen försöker prata upp ersättningsnivån

Etiketter: a-kassa, alliansen

Sedan TCO kom ut med rapporten Svensk a-kassa i strykklass så har Alliansen försökt misskreditera syftena med rapporten. De har anklagat TCO för att ha partipolitiska syften. Istället för att i sak bemöta kritiken har man försökt prata upp ersättningsnivån som om prat istället för action skulle göra att de som nu blir arbetslösa får en bättre ersättning.

Idag har Aftonbladet en artikel som klart visar hur mycket den svenska arbetslöshetsersättningen har försämrats. Vi är värst i hela OECD på att försämra ersättningsnivån.  

Man kan vara mycket kritisk till regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen. Inkomsttaket har sänkts och den stora majoriteten av de heltidsarbetande får inte 80 procent av inkomsten. TCO är en partipolitiskt obunden facklig organisation. Vi tar inte ställning till vilket parti man röstar på. Men med de försämringar som nu skett i akassan är det naturligt att vi kämpar för att man skall få en anständig ekonomisk trygghet i händelse av arbetslöshet.

A-kassans ersättningsnivå sämre i Sverige än i USA

Etiketter: arbetslöshetsförsäkring, sven-otto littorin, Sverige, usa

Kan EU göra något för jobben?

Etiketter: eu, eu-parlamentet, jobben, moderaterna, reinfeldt, socialdemokraterna, val

Socialdemokraternas huvudfokus i EU-parlamentsvalet ligger på jobben. Det kan tyckas som ett rimligt fokus i dessa kristider med ökande arbetslöshet. Men det kommer också kritik och påsåenden om att EU inte kan göra något för jobben. DN skriver idag på sin ledarsida att “När ledande politiker låter sin valargumentation handla om annat än frågor för EU-parlamentet är det inte underligt att medborgarna lägger sig på soffan eller röstar på nya uppstickare.”

Det är en sanning med stor modifikation. EU och EU-parlamentet kan påverka sysselsättningen, framför allt de långsiktiga förutsättningarna för jobbskapande. Från flera håll hävdar man t.ex att den inre marknaden långsiktigt skapar fler jobb. Gunnar Hökmark och Catharina Elmsäter-Svärd skrev i en debattartikel att direktivet om gränsöverskridande sjukvård och “Ett ökat samarbete kan också skapa arbetstillfällen genom att forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet stärker Europas konkurrenskraft. Ett europeiskt vårdval innebär dessutom att människor från andra delar av unionen kan söka sig till Sverige för att få vård, vilket gynnar den svenska sjukvården.”

DN hade idag också en artikel om Moderaternas valprogram där statsminister Fredrik Reinfeldt pekade på att EU påverkar förutsättningarna för kreditgivning och jobb.

Ett annat sätt att öka konkurrenskraften och skapa fler och bättre jobb är att satsa mer pengar på forskning och andra framtidsfrämjande investeringar. Det märks i Socialdemokraternas valprogram där man säger att EU skall satsa på investeringar i utbildning och infrastruktur, för bättre arbetsvillkor och investera i modern miljöforskning.

Men EU kan också göra saker kortsiktigt, främst genom samordnade aktioner mellan regeringarna inom ramen för t.ex. EKOFIN (det ministerråd där finansminstrarna är representerade). Peter Wolodarski skrev på DNs ledarsida med anledning av finanskrisen att “Regeringen bör se som sin huvuduppgift att lägga grunden för en europeisk krispolitik, som syftar till att säkra ekonomisk stabilitet…Samtidigt måste form av protektionism och ekonomisk nationalism motarbetas.”

EU-parlamentet har en viktig funktion i att vara med och besluta om regler för den inre marknaden dvs. om graden av öppenhet.

Det finns således väldigt mycket som EU och EU-parlamentet kan göra för att säkra fler och bättre jobb. Det vore bra om valdebatten handlade om hur man skulle göra det istället för om EU och EU-parlamentet har med saken att göra. I en globaliserad värld där EU är världens största gemensamma marknad så borde det vara självklart att politiken på EU-nivån har betydelse för jobben.

Höj taket!

Etiketter: a-kassan, inkomsttak, sven-otto littorin

En ny rapport från a-kassornas samorganisation visar ånyo att en majoritet av alla arbetslösa är “underförsäkrade” och att inkomstskyddet vid arbetslöshet har därmed reducerats till att vara endast ett grundskydd för normalinkomsttagaren. Enligt Sveriges Radio vägrar arbetsmarknadsministern att höja det, därför att det skulle vara för dyrt.   

Littorins position blir allt mer ohållbar. Han var också mycket pressad när han intervjuades av Kielos och Rayman i Korseld. Bland annat berördes i intervjun den rapport där TCO jämförde i den svenska arbetslöshetsförsäkringen med sju andra länders system. Slutsatserna i rapporten var entydiga: Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är sammantaget sämst bland de undersökta nordiska länderna i ersättningsnivå för medelinkomsttagare och i bottenskiktet bland de undersökta länderna.

Ändå svarar Littorin i Korseldsintervjun att “Sverige har en av världens bästa arbetslöshetsförsäkringar” och sa också att TCOs rapport bara tar hänsyn till en parameter bland många. 

Jag vet inte om Littorin har läst rapporten, men om han har gjort det så skulle han upptäckt att det fanns flera andra faktorer än ersättningsnivån som ingick i rapporten. Här är exempel på en del:

Förutom ersättningsnivån bör medlems- och inträdesvillkoren, ersättningslängden och antalet karensdagar vara viktiga parametrar för att bestämma generositeten för försäkringen.

De olika ländernas medlems- och inträdesvillkor dvs. hur länge en person måste ha jobbat för att få ut ersättning skiljer sig åt mellan de undersökta länderna. Det svenska kravet är 12 månaders medlemskap (med förändringarna i år 6 månader). Ett år  krävs i Storbritannien, Danmark och Tyskland. Men i Nederländerna och Frankrike krävs det cirka ett halvårs medlemskap för att få ersättning och i Finland endast 10 månader.

En annan parameter är ersättningstiden. Sverige har en fast ersättningstid och det är 300 dagar vilket innebär en ersättningstid på cirka 15 månader. Det är i och för längre än Tyskland och Storbritannien med ett års ersättningstid men mycket kortare än den maximala ersättningstiden för Danmark (fyra år), Nederländerna (3 år), Frankrike (3 år) eller Finland med knappt två års ersättningstid. Återigen är Sverige inte bäst av de undersökta länderna.

Den faktiska ersättningsnivån i Sverige sjunker relativt sett genom att Sverige har flest karensdagar bland de undersökta länderna. Många länder har inga karensdagar vid ofrivillig arbetslöshet. I Danmark som har tre dagars karens, är det dessutom regel att arbetsgivaren betalar dessa om arbetstagaren sägs upp.

Det visar sig alltså att Sverige inte i något av dessa avseenden ligger i topp i generositet. Jag undrar hur länge som en minister kan fara fram med stora ord utan täckning i verkligheten?

Min fråga till Sven-Otto Littorin är: När han hävdar att Sverige har bland världens mest generösa arbetslöshetsförsäkring: Vilka studier lutar han sig mot? I vilka delar av arbetslöshetsförsäkringen ligger Sverige i topp i världen? (Förutom i VM i försämringar).

DN1, SvD1

Låtsasval?

Etiketter: baylan, sr, svenska dagbladet, svt

På EU-nivån beslutas minst hälften av de lagar som styr medborgare, företag och andra aktörer i Sverige. Det är ett lika viktigt val som riksdagsvalet och alla andra val där vi i demokratisk ordning utser vilka som skall få förtroendet att representera oss.

Därför har TCO inför EU-valet haft som mål att bidra till att öka valdeltagandet. Det har vi gjort genom att arrangera debatter, uppmärksamma att det finns ett lågt intresse för valet och genom Europafacket försökt höja valtemperaturen. Enligt alla undersökningar kommer cirka en tredjedel av väljarna att gå till valurnorna.

Det därför tragiskt då fler inte ser behov av att öka valdeltagandet och moblisera väljarna. Ett exempel är socialdemokraternas Ibrahim Baylan som enligt Sveriges Radio sa att “Man måste naturligtvis vara realistisk, det är ju inte ett vanligt val. I ett vanligt val har vi högra ambitioner, vi har ett röstantal på 24 procent, det är det vi har att utgå från.”

Enligt Svenska Dagbladet blev partiledardebatten i SVT igår inrikespolitiskt präglad på grund av finanskrisen och arbetslösheten. Därför slopade SVT att de tänkta EU-frågorna. Och detta mindre än en månad före EU-parlamentsvalet men ett och ett halvt år före riksdagsvalet!

I en tid när vi är allt mer globaliserade, när allt fler beslut fattas på EU-nivån- finns det då inte ett demokratiskt uppdrag att i större utsträckning uppmärksamma den enda överstatliga instans dit medborgarna faktiskt har rösträtt?

Förödande passivitet leder till kompetensförluster

Etiketter: esf-rådet, etui, finanskris, regeringen

Regeringens passivitet är förödande. Mitt i den värsta jobbkrisen, när massarbetslösheten finns runt hörnet så vägrar man göra något. Allt ansvar läggs på de arbetslösa (som får leva på en allt mer urholkad a-kassa) och de som riskerar arbetslöshet (eftersom de förlorar i lön när facken tvingas sänka arbetstiden). I tidigare kriser har det funnits en permitteringslösning som inneburit att arbetstagarna inte förlorat så mycket i lön och dessutom har kommuner stat och företag skjutit till pengar för utbildning. Nu är är det laissez-faire som regerar.

Sverige är faktiskt ett av de få länder i EU där staten inte satsar extra resurser för att stärka kompetensen i kristiderna. Jag pratade med en kollega från Malta som stolt berättade om att industriföretagen på ön hade infört fyradagarsvecka men att både utbildning och lönebortfall finansierades av staten.

I en rapport för ETUI har två forskare tittat på hur olika länder möter krisen. Deras slutsatser är att t.ex. länder som Tyskland, Frankrike och Belgien har bättre ordningar för hur arbetstidsförkortningar kan kombineras med utbildning för att arbetstagarna skall stå bättre rustade.

Sverige följer dessutom inte EU-kommissionens råd för hur krisen bör bekämpas. Kommissonen och arbetsmarknadens parter rekommenderar att Europeiska socialfonden flyttar pengar från pengar från 2012 och 2013 för att använda nu när det behövs. Otroligt nog vägrar regeringen att höja det svenska ESF-rådets budget för att Sverige skall kunna medfinansiera projekten.

Följden blir att företag inte kan finansiera välbehövlig kompetensutveckling. I dagarna fick två stora projekt, ett i Örebro och ett i Nyköping som skulle satsa på kompetensutveckling i små- och medelstora företag besked om att de inte fick bidrag och att projekten då måste läggas ner. Pengar som kunde användas för att stärka människors position på arbetsmarknaden och företagens konkurrenskraft läggs på skattesänkningar. I juni kommer fler projekt runt om i landet att få besked om att de inte kan starta därför det inte finns pengar.   

Regeringens passivitet och ovilja att finansiera utbildning riskerar att försvaga Sveriges möjligheter att hävda sig i nästa konjukturuppgång, riskerar att slå ut mängder av små-och medelstora företag och riskerar att förvärra och förlänga arbetslösheten för många. Är det det som är arbetslinjen?