Är Geely rätt ägare för Volvo?
Få trodde för några år sedan att ett kinesiskt företag skulle kunna köpa ett av Sveriges största företag. Nu är det snart verklighet när Geely i vår kanske slutför köpet av Volvo Cars från Ford. Men det mest anmärkningsvärda är inte att en stor svensk arbetsplats säljs, utan det är såvitt jag vet första gången en så stor industritillverkare i Västvärlden säljs till ett företag i en diktatur. Konsekvenserna av det och följderna av en eventuell kinesisk expansion i Väst för demokratin, här hemma och i Kina bör diskuteras. Det hade varit otänkbart att ett företag i Pinochets Chile hade köpt t.ex. Boliden eller att ett sovjetiskt företag hade köpt Ericsson.
Fordonsindustrin är i de flesta länder en nationell angelägenhet och en statlig angelägenhet. Det beror på teknikintensiteten, att den ger ett stort bidrag till ekonomin och sysselsättningen i många länder. Det visas inte minst av det staliga ägandet av bilföretag i många länder och att många länder i krisens spår ansåg sig tvungna att skydda bilindustrin. Att Jöran Hägglund nu har klippkort på flyget visar fordonsindustrins strategiska betydelse för Sverige.
Jag kan inte bedöma de företagsekonomiska för-och nackdelarna med Geelys köp av Volvo, men det är inte otroligt att det kan bli konsekvenser för Sveriges möjligheter att hävda mänskliga rättigheter.
Kina är inte demokratiskt. Där finns inte fria fackföreningar. Även om förbättringar skett så hindrar fackföreningslagen fortfarande arbetarna från att organisera sig i oberoende organisationer. Arbetstagare blir fortfarande gripna, åtalade och fängslade för att de deltar i kollektiva protester. Geely verkar inom ramen för en enpartistat som inte respekterar grundläggande rättigheter. Men har det någon betydelse?
Den liberala synen är att medborgerliga fri- och rättigheter skapar stabilitet i världen men också att frihandel, globaliseringen, ökade kontakter mellan människor i sig skapar grogrund för mer demokratiska förändringar och att ekonomisk utveckling skapar demokrati. Men hela diskussionen har utgått från att västliga företag investerar i t.ex. Kina och på så sätt påverkar människor. Men kan inte påverkan gå i motsatt riktning -mot mindre demokrati? Och gör inte ett kinesiskt ägande att Sverige utsätter sig för risker för påtryckningar från Kina? Och vilket annat land hade satt sig i den situationen?
Detta borde vara en viktig diskussion när Kina är en ekonomisk stormakt. Då minskar också möjligheterna att hävda de mänskliga rättigheterna eftersom jobb är beroende av beslut i en diktatur. Med allt fler investeringar i Väst så följer också politiskt inflytande, att tro något annat är att vara naiv. Hur kommer den kinesiska regeringen att använda detta ökade politiska inflytande? Är det viktigt att EU skyddar sin industri, av sysselsättningsskäl och av geostrategiska skäl? Vad händer i längden med de fackliga rättigheterna om Kina
Det är några frågor som borde vara uppe på dagordningen!