Vad får solidariteten kosta?
Den svenska säkerhetspolitiken syftar enligt regeringsdeklarationen till ”en tydlig kraft för en gemensam europeisk utrikespolitik som värnar och utvecklar demokrati, folkrätt och mänskliga fri- och rättigheter. Det står klart att vårt land inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i Europeiska Unionen eller ett annat nordiskt land. I detta ligger också en förväntan om att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.” och att ”Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling.”
Det finns också i det nya fördraget en solidarietsklausul i fördraget som säger att ”Medlemsstaterna ska arbeta tillsammans för att förstärka och utveckla sin ömsesidiga politiska solidaritet. De ska avstå från varje handling som strider mot unionens intressen eller kan minska dess effektivitet som en sammanhållande kraft i de internationella relationerna.”
Frågan är hur detta stämmer överens med Anders Borgs syn att det inte finns stöd i Sverige för fler lån till t.ex. Portugal och Spanien. Om Sverige förväntar sig att bland annat Portugal och Spanien ställer upp i händelse av krig och kris för Sverige varför kan inte då ett land, som enligt regeringen har mycket goda statsfinanser, låna ut pengar till länder, till god ränta, till länder som är i ekonomisk kris.
Vi begär alltså att länder skall vara solidariska med oss kanske till kostnad av människoliv i händelse av konflikt eller angrepp, men vill inte vara solidariska med pengar i vår tur. Läge för omvärdering?
