Obligatorisk mammaledighet redan införd

Etiketter: EU-direktiv, föräldraledighet, jämställdhet, mödraledighet, obligatorisk

Föräldraledighet är frivilligt att ta ut, till skillnad från en del av den ledighet som i EU kallas mödraledighet. I det senaste förslaget till uppdaterat innehåll i “direktivet för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar”, ska sex av de veckor som man får rätt att vara ledig, vara obligatoriska, och de ska tas ut efter nedkomsten.

Detta pågår det en debatt om i Sveriges tidningar och bloggar, med rätta, men vad många inte tycks känna till, är att redan år 2000 blev Sverige efter påtryckningar från EU tvungna att föra in en obligatorisk mammaledighet, om två veckor i föräldraledighetslagstiftningen.

Vi får hoppas att nyblivna föräldrar i Sverige kommer att märka lika lite av att det i föräldraledighetslagen kommer att stå …sex veckors obligatorisk ledighet efter nedkomst… som de har märkt av att det faktiskt redan står …två veckors obligatorisk ledighet kring nedkomsten… .  

Några faktapunkter:

Idag tog man i EU-utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet ställning till ett nytt förslag om hur ett EU-direktiv “för hälsa och säkerhet i arbetet” ska ändras. Förslaget ska sedan upp för omröstning i EU-parlamentet i mars. Direktivet gäller arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. I dagligt tal kallas det ofta “mödraledighetsdirektivet”, eftersom det handlar om en rätt till ledighet i samband med barnafödande.

Nyheter i förslaget till förstärkta regler i direktivet är bland annat:

• En förlängning av rätten till ledighet, från 14 veckor, till 18 veckor, inte minst för att det ska hålla samma nivå som ILO-standard redan har.
• Antalet obligatoriska veckor av dessa ska höjas från dagen 2 veckor till 6 veckor.
• De obligatoriska 6 veckorna ska tas ut efter nedkomsten och ersättas fullt ut, beroende på inkomst.
• De hittills två obligatoriska veckorna har kunnat tas ut kring nedkomsten, före och efter.

Det här direktivet är helt åtskilt från det direktiv som handlar om föräldraledighet. I EU:s föräldraledighetsdirektiv ges samma rätt till alla arbetstagare, oavsett kön. Och det är en rätt till ledighet om minst tre, (men snart fyra) månader per arbetstagare, - och inte per barn -, men tyvärr utan krav på rätt till ersättning.

Sexuella trakasserier vanliga inom teatern

Etiketter: anställningstrygghet, Ekot, jämställdhet, scenkonsten, sexuella trakasserier, teater

Radions Ekot presenterade idag hemska siffror på hur vanligt det är med sexuella trakasserier inom svensk teater och film. Allra värst är det för skådespelare. Nära hälften av kvinnorna har blivit sexuellt trakasserade på arbetet. Ekot lyfter också fram att det är vanligt att arbetsledaren är den som trakasserar.

När det är en arbetsledare innebär det ett outtalat hot om uteblivet vidare engagemang, dels om man säger ifrån till personen direkt, dels om man tar upp saken med arbetsplatsens ledning eller facket.

Och undersökningen (som finns utlagd på Ekots hemsida) visar dessutom att i nästan en tredjedel av fallen fanns även specifika krav kopplat till de sexuella trakasserierna. Krav som till exempel handlar om rollbesättning, fördelning av arbetsuppgifter, anställning eller kontrakt och befordran. Även om den för en utomstående, chockerande situationen inom scenkonsten till stor del har att göra med “den manliga myten om den store konstnären”, så är det också ett tydligt exempel på hur oskyddad man kan bli i en yrkessituation när det inte existerar någon anställningstrygghet samtidigt som man är beroende av att få behålla jobbet.

Har man ingen anställningstrygghet kan uppsägningar ske helt godtyckligt, och det är lätt för överordnade som så önskar att missbruka sin makt.

Till detta kommer myten om den store konstnären, och att det skulle finnas en motsättning mellan kvalitet i konsten och att stå upp för värden som till exempel jämställdhet, (som Vanja Hermele för Teaterförbundet skrivit utförligt om i undersökningen “I väntan på vadå?”).  Men oavsett hur man definierar kvalitet och äkthet, måste arbetsgivaren även inom scenkonsten på allvar börja dra en gräns både vid maktmissbruk och vid självdestruktivt missbruk, oavsett hur stora stjärnor det handlar om.

Annars går det för än fler, som det gick för den skådespelare som Ingmar Bergman åsyftade med citatet: “När han väl hade supit sig till ett intressant utseende som skådespelare, var han slut som människa.”

Dessutom är en diskussion om kvalitetsfrågor inom konsten inte relevant förrän vi säkrat den från diskriminering och övergrepp.

Verklighetens folk och föräldraförsäkringen

Etiketter: föräldraförsäkringen, göran hägglund, jämställdhet, vårdnadsbidrag, verklighetens folk

På söndagens DN Debatt slår KDs partiledare Göran Hägglund ännu ett slag för att det finns ett “vanligt folk” som ifrågasätts av en elit. Han anser att den pågående politiska strävan för att öka mäns uttag av föräldraledighet gör att “vanliga människor får sina rättigheter och valmöjligheter åsidosatta”. Hans resonemang är ett exempel på en märklig syn på vår föräldraförsäkring, som flera personer med nykonservativ inställning tycks ha. De verkar se den som en given minimi-rättighet. 

De brukar också måla upp bilden av Sverige som ett land som, förutom att man “tvingar” män att ta ut ekonomiskt ersatt föräldraledighet, även “tvingar” föräldrar att lämna barnen till förskolan. Hägglund är också inne på samma spår när han sätter likhetstecken mellan vårdnadsbidraget och “människors rätt att bestämma över sina egna barn”. Om man tar bort vårdnadsbidraget, fråntar man enligt Hägglund föräldrar rätten att bestämma över sina barn.

Men sanningen är att den svenska föräldraledighetslagen tillsammans med föräldraförsäkringen är så generös och flexibel att den är något som invånare i andra länder ser som oerhört fördelaktig. Att få en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen under flera månader när man får barn eller att ha rätt att stanna hemma från arbetet i över ett år och dessutom ha rätt att arbeta deltid till barnet börjar skolan om man så vill, och ändå ha jobbet kvar, det hör minsann inte till vanligheterna i internationella sammanhang. Många är också de kvinnor (och män), inte minst inom EU, som drömmer om en kostnadsmässigt överkomlig barnomsorg av god kvalitet.

Så Göran Hägglund, försök inte få det till att “Medborgarna (i Sverige) ses som statsegendom i stället för att staten ses som medborgarnas tjänare.” som du skriver.

Att “få göra som man vill” och att “få betalt för att göra som man vill”  ä r  i n t e  s a m m a  s a k.

Välkommen utredning

Etiketter: barnomsorg på obekväm arbetstid, ensamstående, familj, jämställdhet, svag ekonomi, utredning

Nu har regeringen fattat beslut om direktiven för en utredning om ensamföräldrars situation. Utredningen kommer att handla om den ekonomiska situationen för ensamföräldrar, och om hur samarbete mellan föräldrar kan underlättas.

Ensamstående med barn, varav ungefär tre fjärdedelar är kvinnor och en fjärdedel män, är den grupp som har störst andel individer med relativt sett svag ekonomi. Och utvecklingen går åt fel håll:

År 2003 var det cirka 17 procent av ensamstående med barn som hade en ekonomisk standard under 60 procent av medianinkomsten. Den andelen hade 2007 ökat till nära 31 procent! Det motsvarar cirka 135 000 barn till ensamstående föräldrar.

 Klicka här för att se diagram över andelen individer med relativt sett svag ekonomi under perioden 2003 - 2007 uppdelat på olika typer av familjer.

Något måste göras för att stärka ensamföräldrars ekonomi. Att kunna arbeta för att försörja sig är viktigt. Därför borde också barnomsorg på obekväm arbetstid vara en självklarhet. Idag erbjuder bara varannan kommun detta och det drabbar ensamföräldrar. Var femte barn växer upp med ensamstående förälder. Det är ingen liten grupp i samhället.

AD resonerar i cirklar

Etiketter: AD, Föräldraledighetslagen, Likabehandling, Missgynnadeförbudet, Pension

För några år sedan var jag föräldraledig. Det var innan Förbudet mot missgynnande behandling skrevs in i Föräldraledighetslagen. Men för min del gjorde det ingen skillnad, eftersom jag inte på något sätt missgynnades av min arbetsgivare. Jag fick till och med inbetald tjänstepension under ledigheten. Lyckligtvis finns det arbetsgivare som inte tycker att en nödvändig följd av föräldraledighet är att man förlorar i pension. 

Arbetsdomstolen däremot, säger i förra veckans dom uttryckligen att det är en “nödvändig följd av ledigheten”, att den som är hemma en tid med sin nollåring förlorar i pension. De resonerar som så: -eftersom man inte kan få lön när man är föräldraledig, -och eftersom pension är en form av (uppskjuten) lön, -så kan man inte få pensionsinbetalningar heller, under ledigheten. 

Knäckfrågan i förra veckans domslut från AD om missgynnande enligt föräldraledighetslagen, gällde nämligen ifall man kan säga att uteblivna pensionspremier är en nödvändig följd av ledigheten. 

Enligt lagen får en arbetsgivare inte missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när man tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor. Men lagen säger också att, förbudet dock inte gäller om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten.

Just detta, med “en nödvändig följd av ledigheten” exemplifieras på ett annat ställe av att man till exempel inte kan få lön eller OB-tillägg under ledigheten. Av förarbetena till lagen, som AD också refererar till i domen, får i alla fall jag uppfattningen att man försöker visa hur skarpt denna “nödvändiga följd” ska tolkas. Så här står det:

“Att ledigheten påverkar lönen och andra villkor ska enligt förslaget få ske endast i verkliga undantagsfall, nämligen i de fall arbetsgivaren kan visa att en sådan utveckling är en nödvändig följd av ledigheten. Detta utomordentligt stränga kriterium innebär att en arbetsgivare inte kan använda sig av en lönesättning som gör skillnad mellan arbetstagarna utifrån om de är eller varit föräldralediga eller inte.” 

—— “Att den är nödvändig innebär att den inte går att undvika om inte den föräldralediga arbetstagaren ska särskilt gynnas i förhållande till andra arbetstagare på ett sätt som kan uppfattas orättvist mot dessa eller annars framstår som orimligt eller uppenbart omotiverat. Med kriteriet “nödvändig följd av ledigheten” är utrymmet för en arbetsgivare att beakta att en arbetstagare är föräldraledig eller önskar ta ut ledighet utomordentligt litet.”

Men inte nog med att AD anser uteblivna pensionspremier vara en nödvändig följd av föräldraledighet, som grädden på moset skriver AD i domen dessutom att olika behandling av en föräldraledig och till exempel en tjänstledig, gällande löne- eller anställningsvillkor skulle vara ett orättvist gynnande av den föräldralediga. Så här: 

“Med denna utgångspunkt kan knappast någon annan slutsats dras än att det blir en nödvändig följd för den som är helt föräldraledig att inte bara mista den direkta lönen från arbetsgivaren under ledighetstiden utan även löneförmåner i form av avsättningar till en pensionsförsäkring. Ett annat synsätt skulle gynna den föräldraledige på ett orättvist sätt i förhållande till någon annan som är ledig och därför inte uppbär lön eller får pensionspremier inbetalda. Även t.ex. en deltidsarbetande som arbetsgivaren betalar lön och gör pensionsavsättningar för i proportion till arbetstiden skulle, som bolaget framhållit, på ett omotiverat sätt bli missgynnad.” 

- Tycker AD verkligen att de kollektivavtal som ger föräldralediga, men inte tjänstlediga, pensionsavsättningar, bryter mot principen om likabehandling? !  

Eftersom jag tycker att vårt system med en arbetsdomstol i grunden är bra, blir jag bekymrad när AD väljer att tolka lagen om missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen så snålt att jag inte kan försvara deras resonemang. Hoppas bara att de inte upptäcker att min arbetsgivare inte sätter av någon tjänstepension för de tjänstlediga och anmäler oss.

Svart på vitt om obetalt arbete

Etiketter: föräldraledighet, hushållsnära tjänster, jämställdhet, nedsatt välbefinnande, obetalt arbete

Tänk att skillnaden i psykiskt välbefinnande mellan kvinnor och män till 40 procent kan förklaras av en sned fördelning av hushållsarbetet. Sociologen Katarina Boye som står bakom den nya doktorsavhandlingen, blev själv överraskad av tydligheten i skillnaden i välbefinnande. Medan Jag, som just läste om studien i artikeln i DN, tycker att det märkligaste är att i par där en man och en kvinna båda jobbar mer än heltid i yrkeslivet, gör hon i snitt fyra gånger så mycket som han i hemmet. Generellt gör kvinnor nämligen “bara” tre gånger så mycket hemma.

En god nyhet var ändå att, män som varit föräldralediga mer än en månad gör mer av hemarbetet även fortsatt.

Livspusslet samhällsfråga eller familjeangelägenhet

Etiketter: dagens arena, familj, jämställdhet, karolina ramqvist, livspusslet, obetalt arbete

Idag skriver Karolina Ramqvist i sin artikel på Dagens Arena att TCOs lansering av termen livspusslet har flyttat fokus från samhället till hemmet. 

När TCO lanserade begreppet livspusslet för sju år sedan, visade vi på ett existerande problem som det inte talades om. Vi satte ljuset på att arbetslivet till stor del inte är utformat efter att arbetstagare har flera ansvar att ta hänsyn till än jobbet. Framför allt formulerade vi problemet, och lämnade mer öppet för andra att komma med lösningar. Samtidigt som vi förespråkade friare arbetstider och visade på det skadliga i arbetsplatser med övertidskulturer. Mindre barngrupper i förskolan och högre personaltäthet, angav vi också då som nu, som en av grundförutsättningar för ett lyckat pussel. 

Att det har skett en förskjutning av innehållet i begreppet livspusslet beror på att vi lyckades så pass bra med att sätta problemet på dagordningen att flera riksdagspartier plockade upp det och använder det i sin egen politik. Det tycker vi är bra, men det är som sagt viktigt att vara medveten om att det som är bra för livspusslet inte behöver vara bra för jämställdheten. Exempel på det är även möjligheten att arbeta deltid eller ta ut föräldraledighet för att förkorta arbetstiden.

 Vi har en fantastisk föräldraförsäkring, men den utnyttjas ojämställt. Därför för vi fram idéer som syftar till en jämnare fördelning. Inte minst en jämställdhetsbonus, men till skillnad från alliansens jämställdhetsbonus, får även ensamstående fördel av TCOs modell. Vi är noga med att inte utforma förslag som premierar vissa familjetyper. Vi jobbar så klart för jämställdhet på samhällsnivå, inte för att varje heterosexuellt par ska dela exakt lika. Under våren arbetade vi mest intensivt med frågan om rätt till barnomsorg på obekväma arbetstider, av betydelse också för många ensamstående föräldrar.

 Men när det gäller frågan hur man ska komma till rätta med att det i nio fall av tio är kvinnor som anpassar sin arbetstid efter livscykelns varierande mängd av nödvändigt men obetalt arbete, är det en upprörande brist på idéer. Den jämställdhetspolitiska utredningen kom inte heller med några förslag till lösningar, trots att den slog fast problemet. Det enda man föreslår är att kvinnor ska pushas att gå upp i arbetstid, utan att presentera några idéer för hur det obetalda arbetet ska minskas.

 Därför tycker jag att det är helt nödvändigt att försöka måla en bild av att det är möjligt att “befria kvinnorna från det obetalda arbetet”.

 Varför vidareutvecklar inte vänstern Myrdals idéer? Förskolornas storkök skulle kunna användas för att laga middagsmat till självkostnadspris. Samtidigt som man hämtar barn på förskolan, kan man hämta det antal portioner som man antecknat sig för i slutet på veckan innan. Det är dessutom betydligt mer klimatvänligt med storkok. Fler av de obetalda arbetsuppgifterna kan professionaliseras. Varför gör förskolan inte gemensam matsäck till barnen när de ska på utflykt? Tvättinrättningar (med lagning av kläder och knappar) kan också flyttas ut från hemmen och samtidigt göras mer miljövänligt. Det är bara städningen av hemmen som är svår att flytta, men det betyder inte att den inte kan utföras professionaliserat. Om man misstror städföretags förmåga att ge bra arbetsvillkor, kan man kanske tänka sig en utbyggd hemtjänst. -Värnpliktiga? Var är idéerna?

Det finns ett stort behov av vi skissar en bild av att det är möjligt att förändra. Frågan är bara hur stark viljan är och i vilken grad man är beredd att prioritera det.

Oväntade reaktioner är roligast

Etiketter: debatt, hushållsnära tjänster, jämställdhet, jörgen larsson, livspussel

Det har varit intressant att få ta del av reaktionerna på Kerstins och min debattartikel om kraftigt subventionerade hemtjänster. Kritiska röster kom från väntat håll, men flera positiva röster kom också från personer som jag hade väntat mig skulle vara kritiska.

För er som vill bidra till utvecklingen anordnar vi en öppen hearing om jämställdhet, hushållsnära tjänster och livspussel, på TCO nästa torsdag 18 september kl 10-12. Vi ser det som en öppen mötesform med moderator och ser gärna att alla intresserade av ämnet kan komma med och delta i debatten.