Verklighetens folk och föräldraförsäkringen
På söndagens DN Debatt slår KDs partiledare Göran Hägglund ännu ett slag för att det finns ett “vanligt folk” som ifrågasätts av en elit. Han anser att den pågående politiska strävan för att öka mäns uttag av föräldraledighet gör att “vanliga människor får sina rättigheter och valmöjligheter åsidosatta”. Hans resonemang är ett exempel på en märklig syn på vår föräldraförsäkring, som flera personer med nykonservativ inställning tycks ha. De verkar se den som en given minimi-rättighet.
De brukar också måla upp bilden av Sverige som ett land som, förutom att man “tvingar” män att ta ut ekonomiskt ersatt föräldraledighet, även “tvingar” föräldrar att lämna barnen till förskolan. Hägglund är också inne på samma spår när han sätter likhetstecken mellan vårdnadsbidraget och “människors rätt att bestämma över sina egna barn”. Om man tar bort vårdnadsbidraget, fråntar man enligt Hägglund föräldrar rätten att bestämma över sina barn.
Men sanningen är att den svenska föräldraledighetslagen tillsammans med föräldraförsäkringen är så generös och flexibel att den är något som invånare i andra länder ser som oerhört fördelaktig. Att få en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen under flera månader när man får barn eller att ha rätt att stanna hemma från arbetet i över ett år och dessutom ha rätt att arbeta deltid till barnet börjar skolan om man så vill, och ändå ha jobbet kvar, det hör minsann inte till vanligheterna i internationella sammanhang. Många är också de kvinnor (och män), inte minst inom EU, som drömmer om en kostnadsmässigt överkomlig barnomsorg av god kvalitet.
Så Göran Hägglund, försök inte få det till att “Medborgarna (i Sverige) ses som statsegendom i stället för att staten ses som medborgarnas tjänare.” som du skriver.
Att “få göra som man vill” och att “få betalt för att göra som man vill” ä r i n t e s a m m a s a k.

Så sant som det var sagt.
av Kristin tisdagen den 9 februari kl 14:59