Ulrika Hagström

Varför tar en del män inte ut sin föräldrapenning?

Nästan var femte pappa tar inte ut någon dag med föräldrapenning alls! Hur kan det komma sig? Det är kanske det mest anmärkningsvärda i Försäkringskassans nya rapport om hur mycket föräldrapenning olika grupper av föräldrar tar ut.

Resultatet stämmer väl överens med det från en studie som TCO gjorde i samarbete med forskare på Karolinska Institutet[1]. Då framkom att det är stora skillnader i pappors uttag av föräldraledighet. Det som karaktäriserade den grupp män som tar ut väldigt lite, är att de ofta har en missgynnad socioekonomisk situation och sämre hälsoförutsättningar. Män som tar lite föräldraledigt har i mindre utsträckning någon som ger stöd vid problem eller kris. Män som har varit arbetslösa under de senaste två åren är också tydligt överrepresenterade bland dem som inte tar ut någon föräldraledighet alls eller tar ut en mycket liten tid.

Vi såg även att män som har barn sedan tidigare är föräldralediga längre. Trots det är det ändå i den äldsta åldersgruppen (40-58 år) som man tar ut kortast föräldraledighet. Även utlandsfödda pappor tar ut mindre föräldraledighet, liksom egenföretagare, som tar ut den minsta tiden.

Precis om i Försäkringskassans rapport framkom att utbildningsnivå är mycket starkt samvarierande med högre uttag av ledighet. Universitets- eller högskoleutbildade är dubbelt så ofta pappalediga länge som de grundskole- eller gymnasieutbildade.

Den gedigna Föräldraförsäkringsutredningen från 2005 visade i samma linje att det som hade störst betydelse för hur mycket en pappa tog ut i föräldraledighet, var moderns utbildningsnivå. Samma utredning visade också att det faktiskt fanns en grupp män som inte hade tron om sig själva att kunna ta hand om ett mycket litet barn.

Mot bakgrund av att det i hög grad är de socialt och hälsomässigt välmående som oftast är pappalediga, och att den ekonomiska situationen spelar roll finns det anledning att tänka över vilka åtgärder som är nödvändiga för att öka uttaget av pappaledighet bland dem som tar ut minst. Resultaten från vår studie visar att åtgärder för att öka pappaledigheten i hög grad bör riktas mot förstagångsföräldrar, lägre utbildade, utlandsfödda pappor och egenföretagare.

Dessutom verkar det vara viktigt att nå fram till de män som har en missgynnad social och ekonomisk situation. Här kan man tänka att det skulle behövas ett komplement till mödravården. I mödravården fångas mödrar med socioekonomiska problem eller hälsoproblem upp, för att de ska klara av att ta hand om det barn som kommer. Man frågar blivande mammor om deras alkoholvanor, och om en kvinna till exempel visar tecken på alkoholproblem försöker man göra något åt det. Eller om en blivande mor uppger att hon har vissa psykiska problem finns möjlighet att få samtalshjälp, en möjlighet som är större än vid andra tillfällen i livet.

För att även blivande pappor ska få det nödvändiga stöd som de behöver för att de ska axla sitt föräldraskap, krävs att Mödravården kompletteras med en förebyggande Föräldravård som riktar in sig även på de blivande papporna, och frågar dem om deras situation och hur de ser på sitt kommande liv som föräldrar. Det är talande att detta inte existerar idag, och att man inte ens talar om det som ett behov. Samhället har fortfarande en syn på mödrars praktiska föräldraskap som en absolut nödvändighet, vilket är bra, men man ser uppenbarligen på mäns praktiska föräldraskap som en bonus, något frivilligt, ej nödvändigt, men mycket bra om det funkar.


[1] TCO i samarbete med Karolinska Institutets forskargrupp där Anna Månsdotter har varit huvudansvarig (Publicerat studieresultat i Journal of Public Health Policy 2010, Volym 31.3).

  • Pingback: Nya siffror kring föräldraförsäkringen - Södertörns Lärcentra()

  • Mats Essemyr

    Vktga resultat. Nästan allt vårt land är dag hygglgt fördelat mellan män och kvnnor, utom föräldraledgheten. Frågan är vlka tolknngar som är rmlga att göra. Jag har själv gått forskarutbldnng och kan ntyga att det nte fnns något sg den utbldnngen som gör en särsklt benägen att vara pappaledg. Det är nog så att utbldnngsvarablen egentlgen utrycker klass och att uttaget av pappaledghet därför är starkt klassrelaterat. Detsamma gäller nog sambandet mellan förekomst av pappaledghet och moderns utbldnngsbakgrund. Jag skulle tro att pappans och mammans utbldnngsbakgrund samvarerar starkt.
    Den fråga som skenet av detta är avgörande gäller pengar. Det brukar ju heta att mamman stannar hemma eftersom pappan tjänar mer. Frågan är om det går att påvsa, att nkomstskllnaderna mellan mamman och pappan är större de grupper där mamman tar ut föräldraledgheten jämfört med de grupper där denna är lka fördelad? I annat fall står v nför möjlga förklarngar tll skllnader föräldraledghet som lgger djupare strukturerna än vad v kunnat ana. Jag börjar tro att svensk befolknngspoltk sedan ”Krs befolknngsfrågan” påverkar oss fortfarande dag. En del av motståndet mot ndvdualserad föräldraförsäkrng kan spåras tll farhågan att detta skulle sänka födelsetalen på lång skt, eftersom barn uppenbarlgen nte är ett gemensamt projekt alla samhällsgrupper.

  • Ulrika Hagstrom

    Hej Mats!
    Tack för dn kommentar!
    Kul att du tar upp just frågan om fall nkomstskllnaderna mellan föräldrarna spelar roll. I samma stude som forskaren Anna Månsdotter ledde, undersökte v nämlgen även det!
    (Allt kan ju nte få plats ett bloggnlägg, tyvärr). I den studen framkom att föräldrarnas nkomstfördelnng spelar roll för fördelnngen av uttaget.
    Pappaledghet är ovanlgast både då pappan tjänar mycket mndre (80 procent av hushållets gemensamma nkomst) än mamman. Ett rktgt högt uttag av pappaledghet, mellan 91 – 155 dagar är vanlgast bland dem med en jämställd nkomst.

    Sedan tror jag att pappans utbldnngsnvå egentlgen är ett mått på mammans utbldnngsnvå, eftersom Föräldraförsäkrngsutrednngen kom fram tll att moderns utbldnngsnvå spelade störst roll för mannens uttag av föräldraledghet, större roll än mannens utbldnngsnvå, och större roll än nkomsten.
    Det betyder att även män med kortare utbldnng tar ut mycket föräldraledghet när mamman har en högskoleutbldnng.
    (Man ska ju nte lte på sna egna erfarenheter, som varande allmängltga, men det råkar för mn egen del vara en hypotes som stämmer med vad jag sett vardagen).

    En annan sak som spelar roll är var du jobbar och vlken anställnngstrygghet du har. Pappor offentlg sektor och de med tllsvdareanställnng är markant oftare pappaledga länge. Och män på en arbetsplats med jämn könsfördelnng tar också ut mer föräldraledghet än andra.
    Bästa hälsnng,
    Ulrka

  • Mats Essemyr

    Ulrka,
    Det skulle vara ntressant att få del av dn vdare tolknng av orsaker bakom de data som redovsas vår och F-kassans rapporter. Ställer v upp hypotesen att hushållet, vd f-ledghet, försöker maxmera sna nkomster stöds den av akttagelsen att män med mycket högre nkomster än kvnnan har lägre uttag av f-ledghet. Däremot stöds den ju nte av att män med mycket lägre nkomst än kvnnan också uppvsar låga tal av uttag. Om ett sådant par får barn så borde ju mannen vara f-ledg, om hypotesen skall stämma fullt ut. Vad kan förklarngen tll detta vara?
    Intressant också att mammans utbldnngsnvå styr männens uttag, oavsett hans egen utbldnngsnvå och nkomst (skrver du). Vad kan förklara detta beteende? Gör männen dessa fall en klassresa genom stt partnerval?

  • Ulrika Hagstrom

    Hej,
    Om det bara var ekonomn som bestämde hur fördelnngen av
    föräldrapennnguttaget gjordes skulle männen ta ut en majortet av
    dagarna de fall då kvnnan har högre nkomst än männen. Men så är det nte. Föräldraförsäkrngsutrednngen vsade att man år 2003 hushåll där mammorna hade en nkomst över det så kallade ”taket” föräldrapennngen och pappan hade en nkomst under taket tog papporna ut närmare 19 procent av föräldrapennngdagarna. I hushåll där det motsatta gällde (dvs pappans nkomst var högre och mammans lägre än taket) utnyttjade papporna 16 procent av dagarna.
    Resultaten vsade också att hushåll där båda föräldrarna hade nkomster som översteg taket och där bägge föräldrarna hade nkomster under taket var pappornas uttag av föräldrapennngdagar var pappornas uttag av föräldrapennngdagar 16 respektve 17 procent.
    Utfrån dessa resultat tycker jag det blr uppenbart att det nte främst är det ekonomskt mest ratonella som avgör fördelnngen av uttaget.

    Det som spelar absolut störst roll för hur mycket man tar ut, tror jag är vlka förväntnngar man upplever på sg själv som förälder. Om en man är hemma tre månader anser många att han är en bra pappa som har ett ganska stort ntresse för att umgås med sna barn, medan en mamma som går tllbaka tll jobbet efter tre månader blr starkt frågasatt. Hon ses nte som en kvnna med specellt stort ntresse för att avsätta td för sna barn.

    Förväntnngarna kan se lte olka ut olka omgvnngar, och vlka förväntnngar man lägger på sg själv och sn partner beror på vlken denttet man har eller vll ha. Och här tror jag att det fnns ett starkare deal om jämställdhet hushållet bland välutbldade kvnnor, som även kommer att delas av deras partners oberoende av deras utbldnngsnvå.

  • gul_badanka

    Det talas om jämnställdhet: Män tjänar generellt mer än kvnnor. De har också större möjlghet tll övertd och extra nkomster, vlket sällan fnns ”kvnnoyrken”.
    Således är det mer naturlgt att den förälder som tjänar mest på att arbeta kommer göra det.
    I övrgt så får män 10 dagar extra föräldraledghet drekt efter förlossnngen, något som nte kvnnor får tllgodoräkna sg.
    Med de nya reglerna om tvångsdelad föräldraledghet så kommer FK och staten nte bara skapa stora bekymmer för famljernas generella ekonom, utan också skapa mndre hållbara fmljenätverk då gräl om pengar är den största orsaken tll skljsmässor. Lägg då tll all ångest och stress ett nyfödd barn tllför så kan FK räkna med flertalet sjukskrvnngar och kollapsad nkomst för famljen.
    Tack för det staten. Gud nåde att v som vuxna männskor skulle få bestämma själva hur det är värt att dela upp ledghet och uppfostran av barn.

    • Ulrika Hagström

      hej gul_badanka

      Faktum är att tack vare jämställdhetsbonusen föräldrapennngen så tjänar de allra flesta mer på att dela jämställt än att den som tjänar mnst tar ut flest dagar med föräldrapennng. V skrev om det lördags: http://www.tco.se/Aktuellt/Evas-kommentarer/Eva/Sa-tjanar-famljer-pa-att-dela-lka-pa-foraldraledgheten/

      Dessutom fnns det nog ngen annan stat världen som har en så generös föräldraförsäkrng som den svenska. Och v som vuxna männskor är fullt tllåtna att bestämma själva hur v vll dela upp ledghet och uppfostran av våra barn, men det är ju nte gvet att det ska betalas av andra.

      • gul_badanka

        V har ju faktskt nte det. Det bestäms av staten hur dagarna skall delas upp, att vssa månader skall pappan ta ledgt varesg han vll eller ej. Så då kvarstår faktumet att ett förhållande där mannen tjänar mer än än kvnnan så skall famljen (som redan har ökade kostnader form av barnet) leva på en mndre budget för att staten anser att det är vktgt. Trots att pengar och barn är det man vanlgtvs bråkar om enlgt forsknng.
        Pappan får dag 10 dagar mer än mamman, bara för att han är pappa. Samtdgt så har v fortfarande olka löner våra resoektve bransher.
        Ingen ”jämnställdhets bonus” jämnar ut den förlusten som görs när pappan stannar hemma från jobbet.
        Nu skall staten ännu en gång gå n med krav på pappans ledghet. Detta tll männskor som uppmanas att skaffa barn för att bevara välfärden, men som tydlgen anses för dumma huvudet för att ta beslut om vad som fungerar bäst för famljen.

        Lägg sedan tll att hela systemet är baserat på en kärnfamlj som är ett utdaterat koncept så frågasätter jag en regerng som vll lägga mljarder på att ”utblda” föräldrar hur de skall tänka.

        • Ulrika Hagström

          1. Jo, jag tror faktskt att Sverge har världens mest generösa föräldraförsäkrng. Berätta annars gärna vlket land som ger mer ledghet med lka hög eller högre ersättnng.
          2. Dessutom är det frvllgt för män (och kvnnor) att ta ut föräldraledghet. Så om man tycker att det kostar för mycket att avvara mannens lön, kan man låta bl att vara föräldraledg. Det är verklgen nte alla länder som över huvud taget ersätter föräldrar när de är ledga med sna barn.
          3. Men som sagt, jämställdhetsbonusen gör för de allra flesta föräldrapar att de tjänar på att dela lka jämfört med att låta den ena ta ut merparten. Här redogör v för hur v har räknat: http://www.dn.se/debatt/myt-att-famljer-tjanar-pa-att-kvnnan-ar-hemma-mer/

          • gul_badanka

            Det handlar nte om att jämföra med andra länder. Det handlar om att v har ett system som ltar tll att v skall skaffa barn och uppfostra dem, men nte på att v kan bestämma hur v vll ta ut ledgheten. Att sedan fastställa ett system efetr en kärnfamlj är nte bara förlegat utan rent ut sagt dskrmnerande för alla nblandade parter.
            Det är nte rktgt fvllgt eller hur, för du har ett antal öronmärkta dagar som du nte kan lämna över, vlket nnebär att om du nte har råd med ledgheten så skall barnet tdg ålder n på förskola för att det nte fnns någon som kan ta hand om den.

            13000 kr som jämnställdshetsbonus är långtfrån den skllnad ekonom som uppstår när den som generallt har högst lön måste avstå från den för att få ut föräldraledghet. Tllkommer sedan att du måste vänta n föräldrabonusen. ”Pe n the sky when you de…”
            Dessutom skall v ju tvångsndoktrneras att dagarna skall delas rakt av, och föräldrabonusen försvnner. Så dtt argument där är rrelevant.

          • Ulrika Hagström

            V har Sverge ett system som tll stor del stöder att v ska skaffar barn, eftersom v kan få 80 procent av lönen 390 dagar. Det är nget av naturen gvet att det ska vara så. Att den folkvalda rksdagen röstar genom vlka reglerna ska vara för att detta ska betalas ut är nte konstgt. Frågan är hur det annars skulle gå tll.

            Däremot håller TCO med dg gällande att det är fel att man nte kan få jämställdhetsbonus om man är ensam vårdnadshavare. V tycker nte heller att det ska premeras att vara två föräldrar framför att vara ensam förälder.