Ulrika Hagström

Vad säger den officiella statistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011?

I somras släppte Medlingsinstitutet sin årliga uppföljning av löneskillnaden mellan kvinnor och män: ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011?”.

Den visar att mycket lite har ändrats sedan 2010. Mellan den genomsnittliga heltidslönen för kvinnor och män skiljer det en halv miljon kronor per decennium. Omräknat till heltid var nämligen snittlönen för kvinnor förra året 26 800 kronor i månaden och för män 31 200 kronor. Den genomsnittliga löneökningen mellan år 2010 och 2011 för både kvinnor och män var 600 kronor per månad. Det innebär att löneskillnaden mellan kvinnor och män i snitt kvarstår på 4400 kronor i månaden, dvs 52 800 kronor per år, eller 528 000 kronor på ett decennium om man så vill. För heltidsarbetande vill säga.

I verkligheten arbetar drygt tre av tio kvinnor deltid. Så att säga att kvinnors löner utgör 86 procent av mäns löner är en sanning med modifikation. I portmonnän får kvinnor som grupp i snitt 70-75 procent av vad gruppen män får varje månad. Men den saken handlar mer om att kvinnor generellt förväntas ta och tar, huvudansvar för det obetalda arbetet, och att arbetsmarknaden förväntar sig att kvinnor ska kunna acceptera deltid så mycket oftare än män.

Från 1992 när man började mäta den ”ovägda” löneskillnaden, har kvinnors löner i heltid räknat, legat på 84 procent av mäns, med en variation på en procentenhet upp eller ner ända till 2008. År 2009 ökade den med en procentenhet till 85,2 procent, 2010: 85,7 procent och 2011: 85,9 procent. Även om det inte går bakåt, utan faktiskt framåt, så kan man inte säga att det är direkt imponerande.

Huvudförklaringen till mäns högre löner i rapporten är att kvinnor finns mest i kvinnodominerat arbete(!) Alltså vore det bättre om kvinnor istället kunde se till att finnas mest i mansdominerat arbete(?) Eller som det uttrycks i rapporten mer exakt: Den viktigaste förklaringen till att kvinnor tjänar mindre än män att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och att dessa yrken är ”förknippade med” olika lönenivåer.

Dessa skillnader mellan yrken eller branscher som är kvinnodominerade respektive mansdominerade beror inte på skillnader i utbildningsnivå eller ålder (som kan sägas vara ett grovt mått på erfarenhet). Tvärtom är det så att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män generellt har, och dessutom har en något högre snittålder på arbetsmarknaden.

Än en gång bekräftas att kvinnor och män i typiskt kvinnliga yrken och branscher är felavlönade. Det betyder att löneläget inte motsvarar de krav på utbildning, kompetens och ansträngning som yrket har.

  •  Patetiskt… ni kallar er utredare, och utreder inte ett skit…. utan fortsätter bara att spy ut feministisk goja.

    En riktig utredare skulle faktiskt ta och kolla på vad som finns bakom siffrorna. Det finns betydligt mer officiell statistik än feministiska medlingsinstitutet. Och alla dem visar på en ickeexisterande skillnad mellan män och kvinnor. Se tillexempel på gamla jämos miljongranskningen. Sedan har vi andra studier, så som från svenskt näringsliv, skl och så vidare. Ingen skillnad.

    Saken är den, att ni gör som ni säger, kollar endast på den ovägda skillnaden, dvs, en siffra som är total ointressant och används endast av feminister. Det går inte att ta två minus ett och säga att den skilnaden endast består i att de är kvinnor. Det finns fler än 29 olika faktorer som spelar in i en löneskillnad. Den i huvudsak största är i vilken sektor man jobbar, privat eller inom kommunal/statlig regi. Män jobbar i det privata, kvinnor i det offentliga, där ryker den allra största skillnaden, och det är inte för att de är kvinnodominerade yrken, utan för att de är just yrken i den offentliga sektorn. Och nej, den har inte lägre lön för att det jobbar kvinnor där. Det finns något som heter konkurrens, läs på vad som menas med det, och kom sedan tillbaka varför det är olika inom de två sektorerna.

    Att ni också håller på och babblar om det totala strunteriet i att mäta ’oavlönat’ hemarbete. Först så räknar den studien endast ’kvinnogöra’ i hemmet, alltså räknas en stor del av den tid män spenderar på hemmet inte med. För det andra räknas även singelhushåll. Sedan räknar den inte med skillnader mellan personer, en person kanske tycker ett hus e rent, medans en annan tycker det e jättesmutsigt, man har olika gränser, och de är oftast olika för män och kvinnor. De tar heller inte med skillnader i tidsåtgång. En kanske städar rent på en halvtimme, medans en annan städar lika rent på en timme, är det än ojämställd relation? En kanske städar klart snabbt, en annan kanske gillar att städa och filurar runt och lyssnar på musik o städar hela dagen. Sen, är det jobbigare att plocka ur diskmaskinen i 24 timmar, eller bygga en altan i 24 timmar?

    Och slutligen, man håller rent i huset för sin egen skull. Att kalla det obetalt arbete är bara bullshit.

    Utredare? Tillåt mig att skratta.

  • Ulrika Hagstrom

    Hej Pether Pettersson,
    Vem som är patetisk kan man ju diskutera, men
    Observera att jag skriver om ”skillnaden” i lön
    mellan könen.
    Du tycks läsa det som att jag skriver om ”oförklarade löneskillnader”, eller rent av om ”lönediskriminering”. Det har jag också gjort*, och för referenser** se nedan, men här skriver jag om skillnader, och att det finns skillnader kan ingen förneka. Vad som förklarar dess skillnader är frågan.
    Om man som du tycker att det är rätt och riktigt att lönenivåerna ska vara rejält mycket lägre i de yrken som betalas av den gemensamma sektorn, oavsett vilka kompetenskrav som ställs, bara för att de inte är konkurrentutsatta, får man också acceptera att det riskerar att leda till ett lågt antal sökande till lärarutbildningar, sjuksköterskebrist och en sämre kvalitet i de offentliga tjänsterna.

    * TCOs Jämställdhetspolitiska Program på s 14-17:
    http://tco.se/FileOrganizer/TCOs%20webbplats/Publikationer/rapporter/%C3%96vriga%20rapporter/2011/TCOs%20J%C3%A4mst%C3%A4lldhetshpolitiska%20program_w.pdf
    och lite kortare i en ** blogg om 2010 års lönestatistik:
    http://www.utredarna.nu/ulrikahagstrom/2011/09/07/vad-sager-den-officiella-lonestatistiken-om-loneskillnaden-mellan-kvinnor-och-man-2010/

    • Kasken

      BINGO DÅ FINNS INGET PROBLEM. Då är problemet att kvinnor arbetar inom yrken som är lågavlönade av logiska skäl. Det är absolut rätt och riktigt att man ska ha lägre lön för arbete som inte är konkurrensutsatt.

      Att säga att du inte skriver om lönediskriminering är skitsnack.

      ”Men den saken handlar mer om att kvinnor generellt förväntas ta och tar,
      huvudansvar för det obetalda arbetet, och att arbetsmarknaden förväntar
      sig att kvinnor ska kunna acceptera deltid så mycket oftare än män.”

      Detta är något som ENBART tas upp när man pratar om lönediskriminering. Det har ingen plats någon annan stans.

      Ta bara den sista delen ”arbetsmarknaden förväntar
      sig att kvinnor ska kunna acceptera deltid så mycket oftare än män”. Detta antyder diskriminering.

      • Ulrika Hagström

        Menar du att det inte är så att arbetsmarknaden förväntar sig att kvinnor ska kunna acceptera deltid så mycket oftare än män?

        • Kasken

          Ja.

  • Pingback: Samma princip, privat och i politiken | Samira Ariadad()

  • Fredrik Åström

    Inkomstskillnaden i relationer, som påverkar VAB uttaget beror på att i en genomsnittlig parrelation i Sverige så är varje man i snitt 4 år äldre än kvinnan han bor med. Så även om de har samma jobb, så tjänar mannen mer på grund av sin högre ålder. För att komma till rätta med den skillnaden behöver vi tvinga kvinnor politiskt att de bara får bli tillsammans med män som är yngre än de själva. Men vore det ok, bara för att snygga till siffrorna?

    Inkomstskillnad
    Ta exempelvis Gudruns och 15.51 rörelsens siffror om inkomstgapet på 14 procent mellan män och kvinnor. Vedertagen fakta, eller hur.

    SCB säger dock att män jobbar i snitt 6 timmar mer timmar per vecka.
    http://www.scb.se/Grupp/Artiklar/Valfard-4-2012/Arbetade-timmar-Gapet-minskar-mellan-pappor-och-mammor/Kvinnors-arbetstid-okar.png

    Om man antar att alla skulle ha samma lön, så borde män tjäna 21% mer än kvinnor, eftersom vi jobbar 21% fler timmar.

    Och om nu män dessutom har högre löner, så borde män tjäna MER än 21% mer.

    Siffran 14% tar inte hänsyn till att män i snitt lönejobbar fler timmar.

    Var stämmer det inte? Varför säger SCB och 15.51-siffrorna att kvinnor verkar ha högre timlön än män, för de färre timmar de jobbar? Och på vilket sätt är detta mer orättvist för kvinnor och leda till diskussioner om mansskatt?

    Dessutom vill Feminister gärna framhålla att kvinnor sköter 70% av det Obetalda arbetet i hemmet och antyder att det handlar om stereotypa könsroller. Men kvinnor har ju per definition i snitt 6 timmar mer fritid i hemmet varje vecka, så det är väl naturligt att de inte bara latar sig dessa timmar.

    Vi gör såhär; Män får se till att alltid sova 1 timme mindre per natt än kvinnorna, så kan vi skjuta till 6 extra timmar och få 50-50% insats på det obetalda arbetet, så att det blir rättvist. Deal?

    15.51 rörelsen ljuger för kvinnor när de använder ovägda siffror och inte berättar hela sanningen. De vet att de gör det.
    Jag undrar VARFÖR kvinnor vill ljuga för andra kvinnor, om att de har ännu sämre villkor än de har? Vad vinner man på det?

    • Ulrika Hagström

      Hej Fredrik Åström,
      Att det skiljer 14 procent i lön mellan kvinnor och män i Sverige, är inte något som kvinnorörelsen har räknat ut. Det är Medlingsinstitutet, den myndighet som är ansvarig för den officiella statistiken på området, som anger att det skiljer 14 procent. Dessutom är det en skillnad som visst är justerad för arbetstid. Skillnaden är alltså 14 procent om man räknar om alla löner till vad de skulle vara om alla jobbade heltid. I verkligheten är ju skillnaden mycket större, eftersom det är fler kvinnor än män som inte jobbar heltid.

      • Fredrik Åström

        Det är skillnad på lön och inkomst.
        Kvinnor som jobbar 30% deltid tjänar på att räknas upp till heltid, för män har bara 9% som jobbar heltid.
        Inkomstgapet är större än 21%, och det borde det vara, eftersom att män jobbar 21% mer timmar och dessutom oftare väljer yrken som betalar mer.

        15.53 rörelsens 14% är ICKE justerad för faktisk arbetstid.
        3.6 miljoner extra livsinkomst är ICKE justerad för faktisk arbetstid.

        Så man ska veta vad man jämför.

        Inkomstgapet bör vara minst 21% eftersom att män jobbar 21% mer timmar.

        • Ulrika Hagström

          Hej,
          Jag pratar bara lön, inte inkomst. Och då är det Medlingsinstitutet som säger att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner per timme är 14 procent. 14 procent är ”rålöneskillnaden” som inte är justerad för att kvinnor och män till stor del arbetar inom olika yrken till exempel. Men det är en löneskillnad per arbetad timme, och inte i faktisk utbetalad månadslön till exempel.
          Allt gott!
          Ulrika

          • Fredrik Åström

            Det är intressantare att jämföra faktisk inkomst och faktisk
            köpkraft, jämfört med låtsassiffror om teoretisk lön, som inte tar hänsyn till övertid etc.

            Jag har hittat siffror på SCB som stöder min tes om att inkomstskillnaden, som talar om hur många hamburgare män i snitt kan köpa, jämfört med hur många hamburgare kvinnor i snitt kan köpa, är över 30%.

            Allt över 21% är jag nöjd med… för då verkar de andra siffrorna stämma.

  • Per Nilsson

    Ulrika har fel. Detta citat kommer ifrån Medlingsinstitutets utgåva angående 2013. Det står att då man tar hänsyn till arbetstid är det ”bara” 6,1 % skillnad. Vidare så står det inte att det beror på diskriminering heler självklart.
    ”Så här står det i Medlingsinstitutets rapport om löneskillnader mellan kvinnor och mänlöneskillnader mellan kvinnor och mänpresenterades i juni och refereras i korthet i denna rapport. Den visar att
    löneskillnaden för hela ekonomin är 13,9 procent. Tar man hänsyn till
    skillnader i yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid genom så kallad
    standardvägning återstår en oförklarad löneskillnad mellan könen på 6,1
    procent. Det är en skillnad som inte kan förklaras med de tillgängliga
    statistiska variablerna, därmed inte sagt att det rör sig om diskriminering även
    om det kan vara en delförklaring”

    • Guest

      Hej Per Nilsson,

      På vilket sätt skiljer sig det du skriver, från det jag har skrivit menar du? Jag pratar om löneskillnaden i hela ekonomin. Som du nog kan läsa, skriver jag att den skillnaden beror på att kvinnor och män i så hög grad jobbar inom olika yrken och sektorer.

      Däremot beror skillnaden till kvinnors nackdel, inte på att de skulle vara yngre eller ha en lägre utbildningsnivå. Den justering Medlingsinstitutet gör för ålder och utbildning, bidrar tvärt emot till att gapet ökar.

      Inte heller beror skillnaden i lön på arbetstid, eftersom att skillnaden på 13,9 procent är en skillnad när man har räknat om alla löner till heltid.

      Det var detta jag skrev.

      Olika sektor och yrke är alltså den huvudsakliga förklaringen till att män tjänar mer än kvinnor i genomsnitt. Att det sedan återstår i snitt 6,1 procents skillnad även när man har kontrollerat för sektor och yrke, var inte vad jag ville förklara med min blogg.

      Det jag ville belysa var att det är sektor och yrke, som Medlingsinstitutet anger som den största orsaken till löneskillnaden. Och att de uttrycker det med att: ”Den viktigaste förklaringen till att kvinnor tjänar mindre än män att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och att dessa yrken är ”förknippade med” olika lönenivåer.”

      Hoppas detta gör det klarare.

    • Ulrika Hagström

      Hej Per Nilsson,

      På vilket sätt skiljer sig det du skriver, från det jag har skrivit menar du? Jag pratar om löneskillnaden i hela ekonomin. Som du nog kan läsa, skriver jag att den skillnaden beror på att kvinnor och män i så hög grad jobbar inom olika yrken och sektorer.

      Däremot beror skillnaden till inte på att de skulle vara yngre eller ha en lägre utbildningsnivå, eftersom de i genomsnitt är något äldre och har en genomsnittligt högre utbildningsnivå. Därför bidrar den justering Medlingsinstitutet gör för ålder och utbildning, tvärt emot till att gapet ökar.

      Inte heller beror skillnaden i lön på arbetstid, eftersom att skillnaden på 13,9 procent är en skillnad när man har räknat om alla löner till heltid.

      Det var detta jag skrev.

      Olika ”sektor” och ”yrke” är alltså den huvudsakliga förklaringen till att män tjänar mer än kvinnor i genomsnitt. Att det sedan återstår i snitt 6,1 procents skillnad även när man har kontrollerat för sektor och yrke, var inte vad jag ville förklara med min blogg.

      Det jag ville belysa var att det är ”sektor” och ”yrke”, som Medlingsinstitutet anger som den största orsaken till löneskillnaden. Och att de uttrycker det med att: ”Den viktigaste förklaringen till att kvinnor tjänar mindre än män att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och att dessa yrken är ”förknippade med” olika lönenivåer.”

      Hoppas detta gör det klarare.

  • InfinityPoint

    Vad finns det för grund för detta märkliga påstående?

    ”Men den saken handlar mer om att kvinnor generellt förväntas ta och tar, huvudansvar för det obetalda arbetet, och att arbetsmarknaden förväntar sig att kvinnor ska kunna acceptera deltid så mycket oftare än män.”

    • Ulrika Hagström

      Det finns flera saker som belägger dessa påståenden: Att kvinnor tar huvudansvar för hemarbetet och omvårdnad om barn kan man bland annat se i SCB:s Tidstudieundersökning.

      I flera Novusundersökningar har vi sett att både kvinnor och män svarar att det oftare är kvinnan som tar det huvudsakliga ansvaret för att planera gemensamma aktiviteter.

      Och att arbetsmarknaden förväntar sig att kvinnor ska kunna acceptera deltid så mycket oftare än män, kan man se bland annat genom att jämföra hur vanligt det är att arbeta ofrivillig deltid. Det är så mycket vanligare bland kvinnor än bland män.

      • InfinityPoint

        Det är inte min fråga. Den är: Varför tror du att ”kvinnor generellt förväntas” och ”arbetsmarknaden förväntar sig” ?

        • Ulrika Hagström

          Jag försöker skriva om det jag har belägg för, inte om vad jag ”tror”.

          • InfinityPoint

            Har du belägg för ”att kvinnor generellt förväntas ta och tar, huvudansvar för det obetalda arbetet, och att arbetsmarknaden förväntar sig att kvinnor ska kunna acceptera deltid så mycket oftare än män” ?

          • Ulrika Hagström

            Det är det jag menar att jag har i och med det jag skrev som svar på din första fråga.

  • Fredrik Åström

    Om man höjer lönenivån i yrken som kvinnor oftare väljer så att den inte blir marknadskraftig, kommer vi få samma problem där som inom byggsektorn… att polska arbetare kommer och tar jobben, eftersom att de nöjer sig med mycket lägre lön.

    Män jobbar i snitt 26 timmar mer per månad än kvinnor, och det ger högre inkomst. Men enligt JämO är lönerna per yrke jämställda.
    http://www.do.se/sv/Material/Material-fd-Ombudsmannen/Miljongranskningen-2/
    Källa
    http://www.scb.se/Grupp/Artiklar/Valfard-4-2012/Arbetade-timmar-Gapet-minskar-mellan-pappor-och-mammor/Kvinnors-arbetstid-okar.png

    • Ulrika Hagström

      Hej Fredrik! Det är just det första du nämner som är ämnet för min blogg.
      Om yrken som kvinnor oftare väljer, fortsätter att ligga på en lönenivå som inte är relevant i förhållande till utbildningslängd eller det ansvar som krävs för yrket, då kommer vi att få brist på sökande till dessa yrken.
      Tyvärr ser vi det redan idag. Det är redan brist på både lärare och specialistsjuksköterskor, och många säger att de vill lämna yrket. Man kan tänka sig precis som du gör, att då kommer det andra som inte kräver så hög lön och ersätter dem istället. Problemet är att det ändå måste vara personer som har utbildning som krävs. Därför är det inte så säkert att det kommer att finnas tillräckligt med till exempel lärare eller specialistsjuksköterskor. Det ser jag som ett samhällsproblem.

      • Fredrik Åström

        Lönerna sätts marknadsmässigt.
        Sätter man dem högre än lönerna är värda, så kommer det bli som i byggbranschen att polska svetsare kommer hit och tar jobben, för de gör jobbet till det pris det är värt.

        Saknas sjuksköterskor, så kommer marknadsvärdet att stiga… Men så länge det finns sjuksköterskor som tar jobbet till erbjuden lön, så höjs inte lönerna.

        Samma effekt får det om det de anställda är beredda att jobba deltid för att spara pengar för företaget.. Bara dumt ur kollektiv synvinkel.

        Dessutom får män som städar samma peng som kvinnor som städar så det är inget ”kvinnoproblem”… utan ett yrkesproblem. Lösningen är att välja andra jobb som har bättre villkor.

  • Horsepuncher

    ”Men den saken handlar mer om att kvinnor generellt förväntas ta och tar, huvudansvar för det obetalda arbetet”. Vilket arbete ? Vem tjänar pengar på detta arbete? Vilket arbete eller tjänst utförs? Att kräva kompensation för detta obetalda arbete när kvinnor jobbar färre timmar, tar ut mer ledighet och tar hellre kompensation i form av komptid etc är att säga att man vill ha betalt ett arbete som inte utförs. Du vill helt enkelt ha pengar för att du väljer att arbeta mindre. Att vara hemma och göra saker i hemmet driver inte svensk ekonomi – det påverkar endast din egen tillvaro och gör noll nytta för någon annan. Inga pengar dras in, du betalar ingen skatt och levererar varken tjänster eller varor. Du gör helt enkelt inte rätt för någon form av monetär kompensation för detta. Vad du glömmer är att vi män FÖRVÄNTAS arbeta hårdare och fler timmar just för att vi ÄR MÄN. Kraven som ställs på mig är direkt mätbart högre på min arbetsplats. Ska vi snacka om obetalt arbete kan vi ju snacka om de extra uppgifter jag gör så kvinnor i mytt yrke ska slippa dessa, enbart pga min fysik som jag förövrigt styr över själv.

    När jag började på mitt arbete jobbade jag ca 12h/dag. Under mina 4 år har jag jobbat 3st 24h dagar, fler dagar mellan 12-16h än jag kan räkna och har över 120h övertid per år. Ingen kvinna med samma yrkesbenämning på min arbetsplats kommer i närheten av detta, barn eller ej. Flexibilitet, vilja att arbeta övertid och i vilken grad man ställer upp är lönegrundande. Dvs jag gör arbetar inte bara in mer pengar, jag gör mig förtjänt av en högre lön pga min tillgänglighet.

    Att påstå då att man utför ”samma” arbete enbart genom yrkesbenämning som kan gör funkar då heller inte. Kan jag lyfta något som väger 60kg utan hjälp blir jag då genast mer produktiv och kan arbeta mer självständigt och då blir min uppgift en ”enmansuppgift”. Krävs 2 personer för att lyfta 60kg blir uppgiften genast dubbelt så dyr och hälften så effektiv. Att titta enbart på yrkesbenämning är helt skevt.

    Med justerad löneskillnad blir det påhittade ”lönegapet” man skyller på diskriminering under 6%. Dessa 6% täcker man enkelt upp med arbetade timmar, skillnader i ledighet etc.

    ”Huvudförklaringen till mäns högre löner i rapporten är att kvinnor finns mest i kvinnodominerat arbete(!) Alltså vore det bättre om kvinnor istället kunde se till att finnas mest i mansdominerat arbete(?) ”

    Svaret på det är JA – förutsatt att du kan utföra samtliga uppgifter mannen gör så kan du räkna med samma lön.

    Kvinnodominerat arbete betalar ofta sämre så det är färre kvinnor som arbetar med sådant som kräver teknisk utbildning. Vill kvinnor tjäna lika mycket så är det bara att utföra ett identiskt arbete inom de högavlönade yrkena som är högavlönade pga svårighetsgrad, krav på fysik mm. Man har försökt med kvotering inom utbildningar och gett kvinnor förtur till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som lett till att man varit tvungen att lägga ner flera för att kvinnor hoppat av. Sorry, men gillar du inte att arbeta eller att skaffa dig en utbildning som ger ett högavlönat yrke har du inget att gnälla över. Det spelar ingen roll om du är ”högre” utbildad om det är inom ett lågavlönat område.

    Sluta spela offer och gör rätt för dig.

    • Ulrika Hagström

      1. Vad menar du? Vem kräver kompensation för det obetalda arbetet? Var har jag skrivit det? Jag skrev att skillnaden i vad kvinnor och män får i plånboken är större än vad löneskillnaden per timme är, eftersom kvinnor förvärvsarbetar färre timmar i snitt.
      2. Om du tror att jag skriver om mig själv i bloggen så har missförstått.
      3. Dessutom glömmer jag inte att det finns förväntningar på män. Tvärt om är det just det jag säger, att det generellt finns olika förväntningar på kvinnor och män.

      • Horsepuncher

        Så ta upp det då! Och döp om utredningen till ”vad säger den officiella statistiken om löneskillnader mellan arbetsgrupper och sysselsättningsgrad” ? Varför skriver du ”Även om det inte går bakåt, utan faktiskt framåt, så kan man inte säga att det är direkt imponerande.” om du inte pushar en feministisk agenda? Varför lägga en värdering där och säga att det inte är imponerande när det hela handlar om att människor i lågavlönade yrken vare sig de är kvinnor eller män tjänar mindre än människor i högavlönade yrken. Varför tror du folk attackerar detta? Ju för hela texten skriker ”orättvist orättvist orättvist mot kvinnor”. Din personliga tolkning av orsak genomsyrar denna text.

  • Frida

    en liten snabb sökning på hur löneskillnaderna igentligen är, när man tar bort förklariga faktorer så är det ca 4%, fokusera på vad den lilla RIKTIGA löneskillnaden är istället för 75/85/vad fan ni väljer den här veckan, istället, källa:Medlingsinstitutet

    dock så var det här såklart några år sedan men ändå, ni står säkert vid samma ord

    • Frida

      men annars så är ni relatift objektiva och är inte 100% feminist propaganda, grattis

  • sebastian

    Kvinnor i USA och i Europa är dom friaste i människans historia. På många sätt gör dom inte bara lika bra ifrån sig som män, utan ännu bättre. Så varför finns det då ledare och medlemmar i kvinnliga rörelser som ’The National Organization for Women’ och professorer inom studier angående kvinnor, samt många kvinnor inom media som är missnöjda med hur det ser ut för dom idag? Dessa feminister erkänner knappt kvinnors framgång. Självklart erkänner dom att vissa framgångar har åstadkommits, men till största del utlämnas alla dom stora steg som har tagits, och den bilden på hur verkligheten ser ut förvrängs och skapar otrygghet hos många som egentligen har det väldigt bra. År efter år, ger dessa aktivistgrupper ut påståenden om kvinnor inom våld, kvinnor och depression, kvinnor och ätstörningar, kvinnor och orättvisa inom arbete, för att stödja deras agenda.

    Men många har under åren forskat inom dessa påståenden, och kommit fram till att mycket av dom stödjande bevisen vilket till största del visat sig vara offer statistik, är mycket missledande och ibland rent av falskt. Tänk på det problem som man påstår är ojämställdhet inom löner. Hur många gånger har vi inte hört folk prata om att kvinnor, för samma arbete tjänar 77 cent för varje dollar som en man tjänar i Amerika? Detta påstående används ständigt utav olika feministgrupper och deras supportrar, men ändå är det så djupt missledande att det gränsar till att vara rent av falskt. Det kända 23-cent gapet mellan könen är helt enkelt endast skillnaden mellan inkomsten av alla män och kvinnor som jobbar heltid. Det beräknar inte skillnader mellan olika professioner, positioner, utbildning eller hur många timmar man har arbetat per vecka. Aktivister inom feminism påstår ofta att även om man räknar in dessa faktorer så tjänar kvinnor mindre än män.

    Det visar sig alltid att dom har utelämnat en eller två viktiga data punkter. Om vi tar doktorer som exempel. På utsidan ser det klart ut som att kvinnliga läkare är uppenbara offer för könsdiskriminering. Dom ser ut att tjäna mindre för samma arbete, men om man gräver djupare under ytan ser man att det är mycket mer sannolikt att kvinnor tar sig an specialiteter med lägre lön som pediatriker eller familjeläkare. Dom är också mer sannolika till att jobba deltid. Och även kvinnor som jobbar heltid spenderar ungefär 7 procent färre timmar på arbetet än män. Kvinnliga läkare är också mycket mer sannolika till att ta långa ledigheter, ofta i samband med att starta en familj. Det finns såklart undantag, men dom flesta gapen mellan löner försvinner när man räknar med alla dessa relevanta faktorer.

    Hur reagerar feminist grupper till detta? Dom säger att kvinnors val inte är helt fria. Kvinnor som beslutar sig för att till exempel stanna hemma med barn eller att jobba färre antal timmar, eller att ta sig an enklare roller inom sjukvården, påstås vara offer av osynliga barriärer eller organiserat förtryck. Enligt ’National Organization for Women’ ”styr starka sexistiska stereotyper kvinnor och män åt olika håll” men är det verkligen olika sociala tillstånd som förklarar vad kvinnor föredrar eller deras speciella relationer till sina barn? Kanske är det så att i sökandet efter lycka, så gör män och kvinnor olika val i livet.

    Och för att bevisa att ojämställdheten mellan lönerna är en enkel myt kan man tänka sig följande. Om det verkligen var på det viset, att kvinnor tjänar mindre, och att en arbetsgivare skulle kunna komma undan med att ge en kvinna mindre betalt. Är det inte sannolikt att arbetsgivaren då, bara skulle anställa kvinnor istället för att anställa män och därmed få njuta utav mycket större vinster för sig själv? Jag uppmanar folk, som har accepterat feminist propaganda att tänka om, och istället tänka djupare och använda sitt sunda förnuft istället för att acceptera den propaganda som dom matas, för man kan inte alltid lita på att det som låter extremt, alltid är sant.