Ulrika Hagström

Utan friska medarbetare ingen jämlik folkhälsa

De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Det är regeringens mål som ligger till grund för det uppdrag som den regeringstillsatta ”Kommissionen för jämlik hälsa” har att redovisa i nästa vecka. På onsdag den 31 maj ska slutbetänkandet lämnas.

Kommissionen tillsattes under den andra halvan av 2015 och dess huvudsakliga fokus ligger på hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper och mellan könen. Kommissionen har löpande presenterat resultat och förslag till regeringen och idag är sista dagen för oss remissinstanser att lämna synpunkter på det andra delbetänkandet. Det handlar om hur ramverket för det folkhälsopolitiska arbetet behöver ändras, för att ges en starkare inriktning mot en god och jämlik och jämställd folkhälsa på flera plan.

Ett av de områden som Kommissionen pekat ut som betydelsefullt för att uppnå jämlik hälsa är arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Därför är det positivt att det tidigare delmålet ”Hälsa i arbetslivet”, nu ersätts av det bredare ”Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö”, då det bättre visar på vilka områden som har betydelse för hälsa kopplad till arbete.

Gällande kommuners, landstings och regioners ansvar för att arbeta med olika målområden nämner man i delbetänkandet även dessa aktörers ansvar som arbetsgivare för de egna verksamheterna. Det är bra, men det kunde gott framhållas ännu starkare, eftersom detta är grundläggande för en god och jämlik, och inte minst jämställd folkhälsa.

Bland dessa yrken som idag dras med de högsta ohälsotalen var flera, exempelvis lärare, så sent som på 1980-talet bland de friskaste. Om dagens ohälsotal som hänger samman med det som kallas organisatoriska arbetsförhållanden (t ex inflytande över arbetets upplägg, resurser eller antal anställda per chef) skulle åtgärdas i dessa verksamheter, så vore det idag största hindret för en jämställd folkhälsa överkommet.

Dessa gruppers hälsa är samtidigt avgörande för vilka insatser som kan göras inom de samhällsinstitutioner och arenor där åtgärder kan vidtas för att främja en god och jämlik hälsa, som till exempel skolväsende, hälsovård och socialtjänst. Grunden till en god och jämlik hälsa läggs under uppväxten. Då kan skillnaden mellan en fungerande elevhälsa med stödinsatser av exempelvis specialpedagog göra stor skillnad för elevens hela skolgång och i förlängningen fortsatta liv.

Det är helt orimligt att de som jobbar med att stärka hälsan hos andra blir sjuka av sin arbetssituation. Inte minst när vi vet att ohälsan kan förebyggas genom olika insatser, särskilt i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Därför är det helt nödvändigt att vi säkerställer rätt prioriterade och tillräckliga materiella och personella resurser, samt befogenheter anpassade till arbetsuppgifterna i dessa, för en god och jämlik folkhälsa, centrala verksamheter.