Ulrika Hagström

Budgeten ger ny möjlighet att rekrytera proffs till välfärden

Några tycker att dagens budgetproposition är mer av valfläsk än en budget för välfärden, men då tänker man inte på hur lönsamt det är med en god arbetsmiljö. Varje satsad krona på arbetsmiljön ger mer än det dubbla tillbaka, i form av minskad ohälsa och personalomsättning. Och med tanke på hur pass kostsamma sjukskrivningar vi har inom vissa verksamheter idag, ligger det stora pengar i att få ner dem.

Det har gått så långt att allt för ansträngande arbetsvillkor tillsammans med relativt lägre löner inom dessa områden gjort det oattraktivt att stanna i yrket för många. Och detta trots att barnmorskor tillsammans med lärare tidigare decennier har toppat listor över upplevd tillfredsställelse med arbetet. Idag toppar de istället listor över yrken med mest arbetsrelaterade besvär. Detta är inte som mindre historiskt kunniga tror, ett ofrånkomligt förhållande. Tvärt om. I slutet av 80-talet var lärare bland de absolut ”friskaste” i arbetslivet.

Vid en första blick på dagens budgetproposition för närmast kommande år, hittar man inga större överraskningar under rubriken arbetsmiljö, men vid en närmare granskning av ett par andra utgiftsområden är detta en hoppingivande budget för våra yrkesverksamma inom välfärden. Eller kanske snarare för alla oss som vill att det ska finnas plats på sjukhuset när vi behöver det, och som vill ha utbildade lärare i skolan.

Mot den bakgrunden är det högst välkommet med regeringens satsningar på:

  • – Två miljarder årligen under 2018 – 2021 som ska gå till goda arbetsvillkor och utvecklade arbetssätt för vårdens personal. En satsning som också får användas för att anställa mer personal i vården.
  • – Liksom en satsning på förlossningsvården som framför allt ska användas till att förstärka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön, med en miljard kronor per år i en femårig satsning, 2018–2022.
  • – Och dessutom det regeringen kallar ytterligare insatser för att fler ska vilja och kunna bli lärare och för att fler ska stanna kvar i yrket, som inbegriper ”bidrag till lärarlöner” med drygt 4,4 mdr per år 2017 – 2020, samt drygt 2 mdr årligen 2017 – 2020 för ”fler anställda i lågstadiet”.

Nu är det viktigt att Sveriges kommuner och landsting använder pengarna rätt, så att man kan komma till rätta med svårigheterna att rekrytera, och få de medarbetare som utbildat sig inom ett område med stort engagemang, att också stanna och må bra. Lyckas man med det, tar man samtidigt ett stort steg framåt i arbetet för jämställd arbetsmiljö.